Christina Linnea Örtendahls Blogg

Statsvetare & omvärldsanalytiker granskar dagsaktuell politik med glimten i ögat

fredag, mars 30, 2007

Sossarnas valanalys eller konsten att lura sig själv

Avslutningsmeningen i den socialdemokratiska valanalysgruppens slutrapport sammanfattar på ett bra sätt den känsla som rapporten lämnar efter sig:
Valet var inte främst en seger för borgerligheten utan ett anrop till socialdemokratin.
Hela slutrapporten andas av valparollen Vi-är-stolta-men-inte-nöjda-budskapet. Socialdemokraterna säger visserligen att vissa misstag gjordes i valet, men å andra sidan så var valrörelsen rätt bra gjord ändå.

Något som speglas i följande slutsats: "Vi vill betona att det också i ett segerval går att peka ut svaga sidor och misstag. Och att det sannolikt hade varit tillräckligt om en eller ett par av de frågor, som vägde tungt i den negativa vågskålen, hade legat i den positiva för att valutgången skulle ha blivit en annan".

Ett avsnitt (ett tjugotal rader på 157 sidor!) berör bilden av Göran Persson och den dåvarande partiordförandens roll i valrörelsen. Först konstateras att "han upplevt stora svängningar i fråga om popularitet, i varje fall så som den mäts i olika politiska 'marknadsundersökningar'”.
Det började med låga popularitetssiffror och negativ press. Sedan vände allt. Kring tiden för det svenska ordförandeskapet i EU och valsegern 2002 hade Göran Persson lyft och höjts till skyarna. Populariteten var stor långt in i borgerliga led och till och med på borgerliga ledarsidor. Sedan sänktes Göran Persson igen. 2006 framställdes och framstod (min kurs)han som sliten och trött.
Så konstateras att det var medias fel att Göran Persson framställdes som gammal och trött, medan Fredrik Reinfeldt framställdes som ung och pigg. Lägg märke till att man trots allt skriver inte bara framställdes utan även "framstod". Han kanske faktiskt var gammal och trött, men (s) förlorade valet för att media inte ville framställa honom som ung och pigg?

Sedan närmar man sig sanningen genom att påtala att partiet borde följa upp etikkommissionens förslag: ”Öppenhet, tydlighet, rimlighet – En rapport om insatser mot fallskärmar, fiffel och fusk” som socialdemokratiska partistyrelsen lade fram i juni 1997. En rapport som jag förresten inte ens orkade läsa klart på grund av den usla problemformuleringen. Men grundproblemet är, som jag ser det, inte det faktum att man glömt att följa upp etikkommissionens förslag utan att etikkommissionen inte gick till botten med de etiska och moraliska frågorna inom partiet. Istället för att konstatera att åtskilliga socialdemokratiska politiker inte levde som de lärde, valde man att utse näringslivet till syndabock. Det var excesserna bland direktörer som smittade av sig på sossarna.

Exakt samma beteende som du ser hos ett barn som får en tillsägelse för att han gjort fel. Har man gjort fel blir felet inte mindre eller förlåtet bara för att andra också gjort samma fel. Det är fortfarande fel.

Valanaysgruppen "konstaterar att partiordförande Göran Perssons husbygge har varit en följetong under ett par års tid i medierna. Många valarbetare fick ägna allt för mycket tid åt att diskutera saken." Men till skillnad från väljarna klarar, eller vill, inte valanalysgruppen att dra den självklara slutsatsen av detta!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!

torsdag, mars 29, 2007

Socialdemokraternas valanalys

Kan helt kort konstatera att sossarnas valanalys undviker att direkt ta upp partiledarens betydelse för valresultatet. Åtminstone enligt den informaiton som Ekot, SVT och TV 4 delgivit ikväll.

Min uppfattning är att Patron Persson bidrog till nya moderaternas valframgångar. Ibland väljer man inte till något; utan ifrån. Och det kan vara en tänkbar förklaring till valresultatet. Om så är fallet kräver valet 2010 en enorm insats från nya moderaternas sida för att tangera rekordet från 2006.

Återkommer med kommentar och analys när jag läst rapporten.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!

Persson pratar och pratar...

Så kommenterar då Göran Persson själv äntligen dokumentären "Ordförande Persson." Både i SvD och i Ekot bemöter han Erik Fichtelius, SVT och media. Normalt sett anser jag att det som står oemotsagt blir den kvardröjande bilden, men jag är inte säker på att det är en god tanke i grunden att försöka försvara en negativ mediebild i detta fallet. Göran Persson hade kanske ändå vunnit på att ligga lågt och vara tyst. Jag vet inte...

För när han nu får plats i media, så rätar han knappast ut några frågetecken. Istället ser han till att sno in sig ytterligare ett eller ett par varv. I Ekots intervju visar han ingen som helst ånger eller ödmjukhet, utan han svarar gladeligen på Erik Ridderstolpes frågor och förstärker härigenom sin nedlåtande ton mot Erik Åsbrink och andra personer som han kritiserat i dokumentären.

Men Persson anser sig stå över medierna, vilket följande mening i hans artikel på Brännpunkt avslöjar:

"Mitt eftermäle skapas inte i en tv-dokumentär."

Säg inte det! Och så försöker han ta udden av Erik Fichtelius arbete och den bild som han själv hjälpt till att skapa av sig och som han inte vill kännas vid: "Det som så småningom blir en beskrivning av mig och min tid som statsminister kommer att grundas på vilka resultat som uppnåddes."

Och det här är resultatet som han uppnådde och som han påtalar i samma artikel:

"För egen del anser jag att det viktigaste som socialdemokratin uträttade under dessa år var att rädda det svenska välfärdssamhället från det ekonomiska sönderfall som regeringen Bildt lämnade efter sig."

Fascinerande att det enda resultat som Göran Persson lämnat efter sig vilar på felaktiga antaganden och ren valpropaganda som dessutom är så uttjatat att människor i allmänhet tröttnat på politik överhuvudtaget. Ett ständigt upprepat mantra som förmodligen bidragit till det sjunkande valdeltagandet. Och sedan utser Göran Persson den ansvarige syndabocken för demokratins förfall, fullständigt omedveten om sin egen insats för fenomenets fortlevnad:

"Den uppståndelse som programmen har väckt har i många fall varit illavarslande. SVT:s hantering av den färdiga dokumentären och andra redaktioners sätt att hantera innehållet har blivit ännu ett exempel på mediernas snuttifiering av politiken."

Samtidigt passar han givetvis på att utnyttja mediet till sin egen fördel i form av en PR-kampanj för sina memoarer nu när gratis utrymme på bästa medieplats ges:

"Jag håller just nu på att skriva en bok."

Undrar hur många tusen den reklamen värderas till enligt normal taxa per spaltmillimeter i SvD? Hade bidraget från Riksbanken räckt till?

Slutligen kritiseras klippningen av dokumentären i ett försök att framställa sig som en statsman, vilken lämnar ett viktigt bidrag till forskningen. En före detta politiker som dessutom talar om för forskarna vilken inrikting de ska ha på den eventuella forskningsuppgiften:

"Intervjuerna i sin helhet – inte bara det som klippts ihop till en tv-dokumentär och det som finns på webben – lämnas nu till forskningen. Jag hoppas att detta kan bilda en god grund för en fortsatt diskussion om de politiska vägval som Sverige står inför i framtiden."

Allt undertecknat med namn och titeln: "avgången statsminister och ordförande för socialdemokraterna." Kan det bero på att Göran Persson inte vill vara före detta? När det gäller den mannen tror jag inte på slumpen eller tillfälligheten. Allt är väl genomtänkt. Och det är menat som en positiv recension av Persson...

onsdag, mars 28, 2007

Fd SSU-ordföranden Anna Sjödin slutliga skuld

Igår rapporterade Ekot om Högsta domstolens besked att inte bevilja före detta SSU-ordföranden Anna Sjödin prövningstillstånd. Det innebär att Stockholms tingsrätts och hovrättens dom för förolämpning, våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd och egenmäktigt förfarande vunnit laga kraft.

Anna Sjödin säger i HD/NST att hon hade fullt förtroende för rättsväsendet ända tills hon mötte det. För min del har förtroendet för rättsväsendet ökat i och med detta besked. Det känns skönt att veta att rättsväsendet behandlar människor lika och inte går på argument som att "jag känner justitieministern och han kommer att få höra detta".

För dig som inte kommer ihåg hela historien om Anna Sjödins festande för drygt ett år sedan, för dig som bara vill se historien i en snabb återblick eller för dig som bara vill följa mina tankar under hand har jag gjort en sammanställning av mina blogginlägg:

Vid Molins fontän och på Crazy Horse den 2 februari 2006

Lilla vackra Anna den 30 mars 2006

Lilla helgonet med glorian på glid den 7 april 2006

Fängelse för främlingsfientlig SSU-ordförande? den 28 september 2006

SSU, Sjödin och skötsamhetskulturen den 17 oktober 2006

Perssons medarbetare skjuter på budbäraren SVT

I sista avsnittet av Erik Fichtelius dokumentär "Ordförande Persson" avslöjades HSB som den lille stackars tyck-synd-om-mig gossen. Han kommer att bli ihågkommen som martyr och offer. Och det var inte Perssons eller partiets plan för hans eftermäle.

Därför skjuter nu Göran Perssons tidigare medarbetare Jan Larsson på budbäraren SVT i en artikel i DN idag.

måndag, mars 26, 2007

Pös-Persson blev Pys-Persson

Så såg vi slutligen den lille gossen inuti Göran Persson. Sorgligt slut för en statsminister som ville vara en statsman och gå till historien som en stor, stark och handlingskraftig socialdemokratisk partiordförande.

I sista delen av Erik Fichtelius dokumentär "Ordförande Persson" förvandlades HSB till en bitter, missförstådd pojke. Ett offer, en martyr...Ett sorgligt slut på en livsgärning. Hoppas dockan Doris kan skänka lite tröst.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!

Strejk i hönsgården i påsk

Svenskt Näringsliv stoppade den överenskommelse som Svensk Handel och Handelsanställdas förbund hade. Därför blir det "strejk i hönsgården i påsk".

Detta hade säkerligen aldrig hänt om Ebba Lindsö varit kvar som vd för Svenskt Näringsliv. Hon hade omedelbart insett det som nuvarande vd Urban Bäckström tycks helt omedveten om: att Svenskt Näringsliv härmed har utmärkt sig som Sveriges mest kvinnofientliga organisation!

Och om inte Urban Bäckström förmår inse det så vill jag förtydliga "utmärkelsen" ytterligare: det är ingen positiv utmärkelse. Men det är så typiskt tröttsamt tänkande. Så länge den sortens gubbar varken förstår eller förmår att lösa den ekvationen kommer inte jämställda löner bli verklighet.

Till kvinnorna i Handelsanställdas förbund vill jag bara säga: Stå på er, annars gör någon annan det!

Stackars stockholmare och skåningar!

Som skåning blir jag givetvis nyfiken på DN:s rubrik Stockholmare jobbmobbas i Lund. Tidningen berättar om IT-konsulten Magnus Ahlin, som inte fick det jobb han sökte vid Semkon i Lund. Inte på grund av brist på meriter utan på grund av att han hade fel födelseort.

"Stockholmare här nere ses som ett skällsord av många", förklarade den ansvarige chefen Linus Magnusson och vidareutvecklar svaret i Sif-tidningen.
- Det är ingen tvekan om att stockholmare här nere anses som dryga och att de tar stor plats. Mycket snack och lite verkstad, om jag säger så. Där spelar dialekten givetvis en roll.

Linus Magnusson kan, enligt tidningen uttala sig i frågan eftersom han själv är stockholmare. Men faktum är att stockholmare eller 08:or, här nere, symboliserar centralmakten. Och den är inte särskilt väl sedd. Vi skåningar kan inte ens lita på den svenska väderleksrapporten från SMHI, utan vänder oss till Danmarks motsvarighet dmi som har betydligt större känslighet och säkerhet för Skånevädret i sin rapport. Skämt åsido.

Det finns förvisso en ådra av sanning i den skånska synen på stockholmare (läs: svenskar) som översittare, men jag har svårt för att inse att det har praktisk betydelse i arbetslivet. Skåne är väl ganska präglat av ett otal olika idiom, dialekter och språk överhuvudtaget. Det är inte så enkelt att folk från Simrishamn och Lönsboda förstår varandra, i alla fall inte bättre än folk från Lund och Stockholm.

Samtidigt finns det nog fortfarande ända sedan snapphanetiden en viss misstänksamhet mot skåningarna även från centralmaktens sida. Jag kommer aldrig att glömma hur dåvarande inrikesminister Jörgen Andersson (s) vid ett seminarium i Höör 1997 stod och läxade upp skånska socialdemokrater inför bildandet av Region Skåne. Han pekade finger (med hela armen) och varnade församlingen av skånska landstingspolitiker från Malmö stad, Malmöhus läns landsting och Kristianstads läns landsting för att kalla den nya beslutande församlingen för Skåneparlament.
Sverige har bara ett parlament och det finns i Stockholm!
Å andra sidan används begreppet dansk som förklaringsmodell i Småland.

söndag, mars 25, 2007

Projicerande Persson vs Mysiga Mona

I går kväll gästade Mona Sahlin teveprogrammet Stina! Självklart kom Göran Perssons recension av Mona Sahlin i dokumentären "Ordförande Persson" upp. Jag förstår att hon är jättetrött på att få frågor om en föredetting som Patron Persson när hon har fullt upp med att fundera ut hur hon ska frottera sig med Fredrik Reinfeldt framöver. Men det går knappt att komma ifrån. Hennes svar beskrivs i Aftonbladet under rubriken Mona slår tillbaka; ”Fascinerande att Göran tog in mig i regeringen trots att jag inte kan tänka”

Mona använde humorn som vapen och lovade att hon inte kommer att ställa upp hundra timmar i en dokumentär som ska sändas om tio år! Och sedan berättar hon den interna historien om Göran Persson:
Innebörden i ett meningsutbyte för oss i regeringen var att man gick in till honom med en åsikt och kom ut med hans.
Jag kan bekräfta att den historien var känd långt utanför regeringen. Den berättades flitigt på den socialdemokratiska sidan av landstingskansliet i Lund. Undrar om det inte var Annika Persson (numera Barthine)som berättade den först!

På tal om det så var en av de manliga kollegerna en självutnämnd skämtare med en ständigt återkommande kommentar, som jag var fruktansvärt trött på att höra i alla sammanhang, men som verkligen beskriver debaclet mellan Göran Persson och Mona Sahlin: Med sådana vänner behöver man inga fiender.

Projicerande Persson har problem, nu när Myglar-Mona förvandlades till Mys-Mona hos Stina! Det kommer att bli en väldigt spännande valrörelse, den saken är klar. Socialdemokraterna kommer att jobba hårt för att få folk att glömma Göran Persson och alliansen för att han blir ihågkommen. Persson själv är fortfarande inte medveten om att han genom att uttala sig negativt om andra, lyfter dem och sänker sig själv.

Och så fick jag svar på den frågan jag ställde här på bloggen för ett tag sedan. Mona har också slutat röka sedan vi träffades sist.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!

lördag, mars 24, 2007

Wallmark vill avskaffa presstödet

Igår skrev min chef från tiden som krönikör på Nordvästra Skånes Tidningar en artikel om presstöd & reklamskatt på DN Debatt. Hans Wallmark arbetade som politisk chefredaktör på NST när han blev kommunalråd i Ängelholm. Efter moderaternas valframgångar 2006 blev han invald i riksdagen och sitter numera kulturutskottet. Tillsammans med före detta chefredaktören för Svenska Dagbladet, Mats Johansson kräver han nu en avveckling av presstödet och slopande av reklamskatt.

Som orsak till förslaget anges att EU-kommissionen i Bryssel har tröttnat. Det pågår därför en allmän översyn för att analysera samstämmigheten mellan presstödet och de EU-gemensamma regelverken för en fri ekonomi utan snedvridande och diskriminerande statliga stöd.

Jag håller med Hans om att presstöd och reklamskatt inte är tidsenliga. Idag finns många alternativa medier till lokaltidningen. Inte minst Internet och bloggarna. Presstödet är fullständigt förlegat och har varit det en lång tid. Ett konserverande system hindrar förändring och utveckling. Och detta är bara ett stödsystem som lever kvar i förra och förförra århundradet. Vad finns det mer?

Jag undrar bara över två saker, Hans: Varför är inte chefredaktör Rolf K Nilsson från Gotlands Allehanda en av undertecknarna? Och varför kan man inte lägga förslaget utan att göra EU ansvarigt?

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!

fredag, mars 23, 2007

Ordförande Perssons hustru, min kollega eller varför statsministerns fru alltid köpte två par likadana Gaborskor

I det tredje programmet behandlades också Göran Perssons havererade äktenskap med hustrun Annika. Han skulle ha skilt sig redan 1997, säger han, men var rädd för att publiciteten skulle skada partiet och regeringen, skriver DN.

Enligt Aftonbladet var Göran Persson rädd för vad medierna skulle skriva om honom om han skilde sig från Annika. Därför fick hans egna privatliv stå tillbaks för regeringsarbetet. Under de här tunga åren hade han i stort sett inget socialt umgänge utanför sitt arbete.

Men då ljuger han. Jag arbetade åren 1997 och 1998 som politisk sekreterare vid Malmöhus läns landsting tillsammans med Annika Persson. Redan 1998 började ryktena gå om att Göran inte åkte hem till Malmö om helgerna, eftersom han hade en älskarinna i Stockholm.

Däremot åkte Annika till Sagerska palatset. Hon fortsatte också, i alla fall, så länge jag jobbade kvar att alltid köpa två par likadana skor av favoritmärket Gabor. Ett par i Malmö och ett par i Sagerska.
- Det är så jobbigt att bo på två ställen. Du vet, när jag är i Sagerska så vill jag ha just de skorna och så kommer jag på att de står i garderoben i Malmö och tvärtom, sa Annika i rökrummet på Baravägen 1 A (som landstingshuset oftast kallas.)
Ja, jag erkänner att jag rökte då. Men det gjorde både Annika och Mona Sahlin också. Om de har slutat nu vet jag inte; men jag har.

Men historien upprepar sig. Vissa män är notoriskt otrogna. Göran Persson tillhör den skaran som ständigt söker bekräftelse genom nya förhållanden. Göran skiljde sig 1995 från Gunnel, som han har döttrarna Anna och Linnea tillsammans med, och gifte om sig med Annika Barthine (då Lindqvist och sedan Persson). De hade då varit "ett par" sedan en tid tillbaka. Annika letar länge efter "rätt" lägenhet med "rätt" läge. Förvisso finns det kring Värnhem vackra sekelskifteslägenheter, men vid den tiden tyckte Annika att det var för mycket utlänningar, alkoholister och klotter i den stadsdelen. Så småningom hittar hon en lägenhet vid Regementsgatan som hon anser ståndsmässig. Eftersom jag samtidigt också letade lägenhet i Malmö var detta ett ständigt samtalsämne på jobbet.

Göran och Annika flyttar in i lägenheten snett emot Malmö Stadsbibliotek. Annikas tonårspojkar tillbringar halva tiden hos sin pappa i Åkarp och går på gymnasiet i Malmö, så därför var det inte tänkbart att flytta till Stockholm. Perssons döttrar besöker Annika och Göran och ibland har Annika dem med sig till jobbet på Baravägen 1.

2003 skiljer sig Göran från Annika och gifter sig med sin gamla statssekreterare från finansdepartementet Anitra Steen, som han befordrat till VD för Systembolaget.

2004 presenterar Annika Margareta Winberg ett feministisk initiativ. Annika deltog i samband med detta i en tevedebatt där hon talade om Lysistrate och antikens feministiska metod nr 1: kärleksstrejk. Jag kan inte låta bli att sammantaget dra slutsatsen att Annika var tämligen bitter över att bli lämnad. Hon ansåg också att tillfället var särskilt dåligt valt; strax före den stora familjehögtiden jul. Den slutsatsen bekräftades även vid två tevedokumentärer om Annika.

Annika ville inte skiljas, men visste att han hade en annan kvinna. Något som inte borde förvåna henne eftersom Göran svek sin första hustru för Annikas skull. Ett beteende som passar in i handlingsmönstret för en narcissist och lögnare.

Läs Margareta Winbergs och Annika Barthines Vägrar- punkterna för alla kvinnor och fundera på eventuella samband och vilka slutsatser Annika dragit.
Vägra kvinnolöner - ta betalt!
Vägra huvudansvaret för familjen - dela föräldraledigheten.
Vägra 24-timmarsomsorg om andra - tänk på dig själv -också.
Vägra ständigt vara nummer två - tag plats!
Vägra bli förtryckt - gör dina egna val! Vid behov - skilj dig!

torsdag, mars 22, 2007

Får man inte gilla rosa glass om man är tjej?

Återigen har GB retat upp politiskt korrekta organisationer genom lanseringen av vårens glassnyheter. Förra gången utpekades reklamen för glassen Nogger Black som rasistisk av Centrum mot rasism.

Denna gången är det Sveriges Konsumenter som "rasar" mot GB:s nya rosa stjärnformade glass - Girlie - med glittersmink i pinnen. Den utpekas för att vara en produkt som som stärker könsrollerna. Konsumentrådet tar upp fenomenet under rubriken Veckans väckarklocka på sin hemsida!

Att det betraktas som en stor nyhet visar det faktum att både Ekot, P1 Morgon och Ring P1 diskuterade frågan. Dessutom skriver DN och SvD refererande artiklar medan Aftonbladet är mer konfrontativ i sin kommunikation. Att nyheten är så intressant beror på att Sveriges konsumenter antar ett uppifrånperspektiv. Ett märkligt förhållningssätt för en organisation som förutsätts se till dem som befinner sig längst ner i konsumtionskedjan.
Jag ifrågasätter att det finns en efterfrågan, säger generalsekreteraren vid Sveriges Konsumenter Jan Bertoft.
Detta är knappast varken hans eller organisationens problem. Det sköter marknaden. Om det finns en efterfrågan som kommer Girlie finnas kvar till försäljning; om det inte finns en efterfrågan så kommer tillverkningen att läggas ner.

Det förefaller som att Sveriges konsumenter har en misstro mot företaget och deras produkter. Det är väl i och för sig inte särskilt förvånande, men genom sitt agerande visar organisationen en misstro mot konsumenternas förmåga.

Och allt annat lika: Vad är det för fel om en liten tjej vill ha en rosa glass med glitter? Och vem är du som i så fall säger till henne att hon inte kan få en Girlie i sommar? Och varför får pojkar köpa Ahlgrens bilar och röda och svarta lakritsbåtar?

Själv har jag en rosa blogg för att jag gillar färgen och för vad den symboliserar, men för dig som inte gillar rosa glass och vill ha ett oberoende alternativ rekommenderar jag Engelholms glass.

onsdag, mars 21, 2007

Carl Bildt, Kuba och revolutionsromantiker

De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Kuba har från att vara kyliga gått över till diplomatisk kris rapporterar Ekot ikväll.

Den diplomatiska krisen kallas i Aftonbladets nätupplaga för "vilt bråk."
– När vi framförde synpunkten att respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna på Kuba är bristande, föranledde det ett furiöst utbrott från den kubanske ambassadören om Sveriges blod, kolonialism och imperialism och vikingar och förtryck och det ena med det fjärde. Vi har sagt att det är ett oacceptabelt språkbruk, så får det inte vara, sade Carl Bildt.
Något mer nyanserad är SvD som i sin bevakning rapporterar om det allvarliga skeendet att svensk diplomatpost har öppnats av kubanerna och att den kubanske ambassadören har uppkallats till UD. Det är ungefär på samma nivå som DN rapporterar nyheten. om än något mer nyanserat; eller ska man kanske säga diplomatiskt språkbruk?

Tack vare Carl Bildts blogg finns information att hämta direkt från källan. Han berättar om sitt tal i FN och om det kubanska utbrottet.

Men på grund av sådana revolutionsromantiker som Mikael Wiehe är det inte konstigt att förväntningarna på Sverige grusas när Carl Bildt tar bladet ur munnen. Jag tog i ett inlägg nyligen upp det faktum att Mikael Wiehe ansåg att "revolutionen är en önskvärd självklarhet" och att Kuba är bäst på mänskliga rättigheter i centralamerika. Och att USA är en förtryckarnation utan respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

Och Olof Lavesson (m), riksdagsledamot i kulturutskottet skrev i Kvällsposten en debattartikel om kommunismens brott. "Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att även belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Precis som när det gäller nazismen ska en omfattande informationsinsats göras gällande kommunismens svarta historia. För detta ändamål har också särskilda medel avsatts i budgeten".

"Att behovet av upplysning är stort bevisas av den naiva syn på de kommunistiska diktaturerna som kommer till uttryck, inte bara vid Mikael Wiehes konserter, utan även när man ser nya ungdomsgenerationers små eller obefintliga kunskaper om kommunismens svarta historia. Med sådana kunskapssatsningar kan man förhoppningsvis nå framtida generationer. I Mikael Wiehes fall är det uppenbarligen för sent".

Hoppas det är okej med dig Olof att jag citerar ett relativt långt stycke ur din artikel, men jag tycker det är synd att formulera om den ursprungliga texten.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

En modern form av kvinnoförtryck

Igår skrev Alexandra Charles, Lill Lindfors och Solveig Ternström på DN Debatt att kvinnor måste få rätt att säga nej till en manlig gynekolog. Ett självklart krav kan tyckas, men så enkelt är det inte.
Kvinnor i södra Sverige får inte välja mellan manliga och kvinnliga gynekologer när de söker vård. Det är kvinnoklinikerna vid sjukhusen i Skåne, Halland, Kronobergs och Blekinge län som beslutat att skärpa reglerna kring när en patient vill välja manlig eller kvinnlig gynekolog. Regeln har införts för att manliga gynekologer inte ska "diskrimineras".
Detta rykte dementerades i HD/NST den 2 februari av chefen Claes Lindoff vid kvinnokliniken på Helsingborgs lasarett. Enligt honom har verksamhetscheferna blivit feltolkade. De tog upp frågan om hur de ska hantera önskemål av den typen från patienterna.

I ett brev till regionledningen har Claes Lindoff bett om en diskussion kring hur sjukvården ska förhålla sig till patienter som på religiösa, kulturella eller andra bevekelsegrunder ställer specifika krav. Det är en viktig fråga och jag hoppas att den lyfts upp på den politiska dagordningen både i Region Skåne och i Alliansen.

Jag är nämligen inte det minsta förvånad över problematiken. Det finns en enkel förklaring. När det gäller hälso- och sjukvårdslagen är den skriven utifrån ett systemperspektiv och inte utifrån ett individperspektiv. Systemet har skyldigheter, och individerna har indirekt rättigheter att kräva. Det är så typiskt det socialdemokratiska tänkandet - samhället är utgångspunkt; inte människan. Politikerna har makt, medan människor känner sig maktlösa. Känns det igen? Dessbättre är det lätt åtgärdat: gör om lagen till en rättighetslag.

När det gäller diskriminering är utgångspunkten i den socialistiska ideologin att människor inte är lika, utan måste bli det medelst politiska metoder. Kort sagt: man skiktar människor i bättre och sämre. Denna grundidé leder till att vi i Sverige delar in människor i olika kategorier för att sedan kvotera så att alla kan behandlas lika enligt en politiskt beslutad struktur. Tanken och utgångspunkten är att mannen är mest värd och därför delar man in människorna efter kön, etnicitet, religion, sexuell läggning etc.

Detta är tänkt som något positivt, men blir negativt. När den manliga gynekologen känner sig diskriminerad och bortvald vänds systemet upp och ner. Per defition kan han inte bli det, eftersom kvinnan inte kan ses som ett subjekt. Hon ses som ett objekt och kvinnan ska därför inte agera, utan bara vara föremål för vård. Gärna liggande på rygg i en gynstol. Aldrig någonsin känner jag mig som kvinna så fullständigt utlämnad som just där. Att då neka mig att välja gynekolog betraktar jag som en kränkning. En modern form av kvinnoförtryck i världens mest jämställda land!

Men det går att åtgärda. Sluta skikta och värdera människor och låt bli att kategorisera; vi är ju ändå alla människor och omfattas av Sveriges Grundlagar. Det borde räcka, anser jag.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

Tidsperspektiv på Söder

Det finns ingen människa som är värd mer än du. Men...det finns heller ingen som är värd mindre än du.

Mottot ovan återgav Stellan Skarsgårds i en teveintervju av Stina Dabrowski. Det var hans föräldrars uppfostran, samlad i en enda mening.

På tal om Stellan Skarsgård har jag faktiskt sovit några nätter i hans lägenhet på Blekingegatan på Söder. Gårdens syrénbersåer är helt fantastiska.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

tisdag, mars 20, 2007

Det är synd om Persson

Så är han igång igen, ordförande Persson. I en förhandstitt av kvällens avsnitt av Fichtelius och SVT:s dokumentär i nyheterna ikväll fortsätter han prata om alla andra.

Det tycks ändå bli så att den till synes överskattade dokumentären med uttalat syfte att skildra en svensk statsminister, utvecklas till en gigantisk recension av människor i Göran Perssons närhet. Även idag tyckte han synd om Carl Bildt.

Den stackarn kommer ju aldrig att ha någon framgång i ett internationellt perspektiv. Han kan i bästa fall bli generaldirektör för något statligt verk, säger Persson.

Jag tycker mest synd om Göran Persson som inte har förmågan att glädjas över andras framgångar. Hans härskarteknik går bara ut på att förminska andra i syfte att själv framstå i en bättre dager. Det är ett tragiskt slut på ordförande Perssons tid i offentligheten. Så tragiskt att jag faktiskt börjar tycka synd om Göran Persson redan.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

måndag, mars 19, 2007

Väljarna vann valduellen

Ikväll skriver alla tidningars nätupplagor om Debatten med stort D, Aftonbladet, Expressen, DN och SvD alla talar om duellen mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. De möttes för första gången i egenskap av partiledare i en direktsänd debatt från Aktuellts studion ikväll. En försmak av valrörelsen 2010...

De slog båda an en ny ton i den politiska debatten. Den konfrontativa politiken lyste mestadels med sin frånvaro. Mona Sahlin försökte förvisso sig på några tjuvnyp, men Fredrik behöll sitt lugn.

Jag gillar inte Mona Sahlins sätt att ta billiga poäng vid sitt installationstal på Maud Olofsson och Sven Otto Littorin. Den typen av personliga påhopp på politiker i motståndarbåset ger normalt inga poäng de den som utdelar en rejäl punschline heller.

Det hedrar Fredrik Reinfeldt att han lät alla försök till konfrontation passera och var lyhörd för minsta antydan till gemensam sak.

Det gäller här att betänka skillnaden i hur man generellt ser på kvinnor och män. Oavsett vad man tycker om det sättet att tänka. Mona Sahlin kan förmodligen göra ganska fula påhopp på Fredrik Reinfeldt, Per Schlingmann, Sven Otto Littorin, Maud Olofsson och andra kvinnor, men Fredrik Reinfeldt kan inte bete sig likadant tillbaka.

Jo, han kan och han borde kunna. Men det skulle inte tolkas välvilligt av väljarna. I samma ögonblick som Fredrik Reinfeldt skulle visa minsta lilla ilska eller uttala minsta lilla ord som kan tolkas negativt mo Mona Sahlin så vänds det till hennes fördel. Tänk på det Fredrik! Det är tyvärr fortfarande skillnad på män och kvinnor i politiken...

Alla medier ställer frågan: Vem vann? Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt? Mitt svar är väljarna!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

Recensent Persson, kvinnorna & konkurrenterna

Har med spänning sett fram emot resultatet av Erik Fichtelius kamikazeuppdrag att under 11 års tid följa Göran Persson i syfte att göra en dokumentär av en statsminister. Ikväll sänds så äntligen första avsnittet av fyra av dokumentären Ordförande Persson med rubriken Aldrig ensam; alltid ensam.

Rubriken var ett citat av ordförande Persson. Han hade alltid överrockar från Säpo med sig, och givetvis Figge, och det var anledningen till att han aldrig var ensam. Jag känner igen den beskrivningen från hans förra hustru Annika. Men hon skildrade Säpovakterna och deras arbete med viss förtjusning vid fikapausen på jobbet. Bland annat beklagade hon att posten alltid var försenad, och därför skulle vi hellre faxa alla dokument vi behövde skicka i tjänsten till henne. För då behövde inte Säpovakterna gå igenom allt innan hon fick det.

Att han alltid var ensam i sina beslut tror jag inte på. I alla fall inte om jag ska tolka de samtal vi hade vid fikabordet på landstingshuset i Lund. Oavsett vad vi diskuterade för politisk fråga så hade Annika besked på vad Göran tyckte; och så var den diskussionen avklarad.

Beträffande hans tendens till bigami kan jag bara konstatera att han inte skilt sig från sina döttrars mor vid den tiden han träffande Annika, och för den uppmärksamme tittaren så skymtades nuvarande hustrun Anitra Steen i en roll som sekreterare åt ordförande Persson vid en tid då han just träffat Annika. I nästa avsnitt kommer vi att få se hur ordförande Persson alltmer väljer att stanna kvar i Sagerska istället för att åka hem till Annika på Regementsgatan i Malmö...

Erik Åsbrink är en fräck fan till finansminister. Han dristade sig till att trotsa den store ledaren; ordförande Persson. Sånt svek mot partiet kallas för statskupp och glöms och förlåts aldrig! Inte på grund av tilltaget utan på grund av fräckheten: Att han bara vågar! Om detta må jag berätta...i min kommande bok, tänker Persson.

Frånsett ovan nämnda inslag framstod första avsnittet i sin helhet som ett idolporträtt av en känd recensent, vars arbete är att såga alla konkurrenter i närheten. Men det kommer väl ordförande Persson att kommentera i sin roll som litteraturrecensent när han gett ut sina memoarer och bytt jobb, kan man tänka!

Förvisso var Hans-Göran Persson skolminister, men måste han välja kvinnor vars namn börjar på A?

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

Följa Fredrik-lek på Aftonbladet Forum

Redaktionen på Aftonbladet Forum startade igår på ämnet Politik & samhälle en debatt kring frågan: Vad tycker du om Mona Sahlins tal? Diskutera!

Jag skrev ett kort inlägg med rubriken Följa Fredrik-lek. Med tanke på likheterna mellan Fredrik Reinfeldts och Per Schlingmanns anförande från rikskonferensen och Mona Sahlins installationstal. Nu pågår en intensiv och intressant diskussion. Klicka gärna in här och läs och/eller delta i diskussionen.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen bör öppnas för genomfartstrafik!

söndag, mars 18, 2007

Rasbiologin roten till kvinnors diskriminering

Ikväll hade teve en förhandsvisning på ett klipp från Erik Fichtelius dokumentär Ordförande Persson. Patron Persson ger sitt omdöme om Mona Sahlin på ett fruktansvärt nedvärderande sätt: Hennes styrka är inte tänkandet. I Expressens nätupplaga finns redan fotomontage med pratbubbla och dn.se är också snabba ut.

Det finns två förklaringar till att Persson gör ett sådant uttalande. Det första och enklaste är att han använder härskarteknik nummer två: Förlöjligande. Den som använder denna teknik förminskar och förringar sitt offer för att själv framstå i bättre dager. Tekniken är mycket vanlig bland s k små män. De som inte är trygga i sig själv utan behöver växa på andras bekostnad.

De små männen är vuxna utanpå och småpojkar inuti. Jag har träffat många män av den typen. Göran Persson är en av dem; men de finns även i andra partier. Ni vet de som bokstavligen petar en i solar plexus så man ska känna sig väldigt liten. De beter sig som en blåsfisk.

Den andra förklaringen är att uttalandet är ett uttryck för rasbiologi, förhoppningsvis omedveten. Till denna vetenskap hörde uppfattningen att skallens storlek avslöjade dess kapacitet. Kvinnors kapacitet att tänka förutsattes därför vara mindre än männens. Enligt samma logik var höns ännu dummare än kvinnor.

En del av detta antagandet lever kvar, utan att vi tänker på det. Den är så väl implementerad att vi oftast inte ens ser den. Men på svenska barnavårdscentraler mäts skallen på barnen och plottas i ett diagram.

Det finns en motstrategi till förlöjligandet: Ifrågasätt! Gå inte i fällan av förminskning och infantlisering. Bred ut dig! Gör dig synlig! Ta plats! Motstrategin till rasbiologins kvardröjande är en kritisk offentlig diskussion. Vem lyfter ämnet på den politiska agendan? Jag ser det okritiska internaliserandet av rasbiologin som roten till kvinnors diskriminering. Att göra upp med det förflutna är en förutsättning för en framtid.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

Fredrik är Monas Fiende nr 1

Att lära känna fienden är en känd krigsstrategi. Och att Mona Sahlin ser Fredrik Reinfeldt som sin huvudfiende märktes alltför väl i hennes installationstal som refereras på dn.se och återges i sin helhet via ljudlänkar på Ekots hemsida. Per Schlingmann är Fiende nr 2. Kanske är Sven Otto Littorin fiende nr 3?

Förra helgen pratade Fredrik Reinfeldt vid rikskonferensen i Örebro och det var tydligt att Mona Sahlin rekognoscerat.

Fredrik lanserade då en ny arbetsgrupp för klimatfrågor som moderaterna ska tillsätta. Som konkret åtgärd föreslog han en bränsleskatt istället för dagens fordonsskatt.

- Det är utsläppen vi ska bekämpa – inte bilarna. sa han.

Mona Sahlin sa att socialdemokraterna ska bjuda in livsmedelsbranschen och transportsektorn i ett arbete för miljön.

- Vi ska kunna älska bilen, men hata bensinen, sa Sahlin.

– Vi har fortfarande svårt att locka till oss kvinnorna. De är alldeles för dåligt representerade bland våra väljare och bland våra förtroendevalda. Vi når inte fram till kvinnorna inom sjukvården och omsorgen. Där måste vi lära oss att komma ut genom att satsa på ett starkare lokalt ledarskap, sa partisekreterare Per Schlingmann i sitt inledningsanförande i Örebro.

– Nu ska tydligen moderaterna ut och jaga kvinnorna, säger partisekreteraren Schlingmann, sa Mona Sahlin och fortsatte: Jag säger bara en sak. Spring!

Svenska Dagbladet skriver idag att Mona Sahlin vände sig till grupper som inte alltid har varit i fokus för socialdemokraternas intresse.

- Vi ska nå ut till nya grupper, ta vara på den tekniska utvecklingen, ta hjälp av näringsliv och vetenskapen. Vi behöver värva fler medlemmar och ta vara på de vi har, sa Mona Sahlin och menade vidare att ledarskapet lokalt måste breddas.

Nu ska socialdemokraterna alltså ut och jaga entreprenörer, homosexuella och invandrare. Jag säger bara en sak. Om ni ser ni partisekreterare Marita Ulvskog. Spring!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

Anette är inte bara moderat

Fick ett mejl från min vän Anette Åkesson idag. Vi träffades senast i Örebro på rikskonferensen och där hade hon blivit intervjuad av Svenska Dagbladet om moderaternas kvinnosatsning.
Bort med gubbarna och in med de unga kvinnorna, gärna från offentlig sektor. Så ska moderaterna säkra fortsatta framgångar i nästa val. Partisekreterare Per Schlingmann öppnade moderaternas kommundagar med nära 1800 lokala och regionala politiker på plats i Örebro med att lägga ut de viktigaste uppgifterna för partiet, skriver SvD i ingressen.
–Vi får aldrig glömma att det var de nya moderaterna som vann valet. Trots det har vi fortfarande svårt att locka till oss kvinnorna. De är alldeles för dåligt representerade bland våra väljare och bland våra förtroendevalda. Vi når inte fram till kvinnorna inom sjukvården och omsorgen. Där måste vi lära oss att komma ut genom att satsa på ett starkare lokalt ledarskap, säger Per Schlingmann till SvD. Han vill öka antalet kvinnor på valsedlarna 2010 och att man i kommunerna anställer fler kvinnliga chefer.

Detta ber Fredrik Mellgren från Svenska Dagbladet Anette att kommentera. Hon personifierar det Per Schlingman och Fredrik Reinfeldt efterlyser. Anette är nämligen inte bara moderat, hon är ung kvinna och kommunalråd i Båstad också.

–Vi gjorde ett bra jobb, men vi har fortfarande alldeles för få kvinnor med i politiken, säger hon och hänvisar till en kartläggning som MQ gjort i Skåne. På moderaternas kommunala valsedlar fanns 2006 i genomsnitt 2,5 kvinnor bland de tio översta namnen.

- För att locka till oss kvinnor måste vi ut och bry oss om deras vardagsproblem, även i en offentlig sektor där socialdemokraterna skrämt dem. Vi måste hitta nya mötesplatser, visa på kvinnliga förebilder och sedan hjälpa och stötta dem när de vill in i politiken, säger Anette Åkesson till SvD.

Bra sagt Anette! Det var precis det vi talade om när vi träffades för ett år sedan. Då var partiet inte riktigt moget för den satsningen, men nu har alla insett vikten av kvinnornas röster. Vi var bara ute lite för tidigt, men nu är det tid att plocka fram anteckningarna du mejlade mig. Vi ses om lite drygt en månad och spånar vidare...

Vill du läsa artikeln M satsar på unga kvinnor i sin helhet så finns den här.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

lördag, mars 17, 2007

Persson tar plats

Persson satte punkt för sin tid i partiet på samma sätt som vanligt - genom att ta plats. Det mycket "jag" när han talar. Han talar om sig själv och om sina bedrifter. Och ni som missade hans tal ska veta att Persson har räddat Sverige.

På Ekots hemsida finns direktlänkar till hela talet. Ja, det är länkar i plural. Persson hade åstadkommit så mycket att hans talartid inte räckte till. Han drog över tiden så att valet av Mona Sahlin fick flyttas fram.

Men till slut blev Mona Sahlin vald till partiordförande i det röda partiet. Den första kvinnan på den posten. Det kommer att leda till en intensiv dragkamp om kvinnornas röster.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

Statstelevisionen sänder sossekongress!

Idag sände statstelevisionen direkt från socialdemokraternas extrakongress i TV 1. Hallå!

Hur har statstelevionen det med omvärldsanalysen? Har ni inte märkt att Sverige har fått en ny regering? Varför fortsätter man annars att behandla socialdemokraternas interna valprocesser som om det vore landets? Är det så att socialdemokraterna suttit vid makten så länge att de blivit synonyma med staten?

Att socialdemokraterna har svårt att skilja partiet från staten vet jag sedan tidigare, men att media fortsätter att betrakta socialdemokraterna som ett statsbärande parti är helt sanslöst! Göran Persson avgår INTE som statsminister idag och Mona Sahlin väljs INTE till statsminister på partikongressen i Folkets Hus. Att socialdemokraterna byter ordförande i sitt parti är en intern angelägenhet i likhet med vilken förening som helst.

Sverige leds av en alliansregering och SVERIGES STATSMINISTER HETER FREDRIK REINFELDT och hans parti är nya moderaterna.

Att styrelseordföranden för SVT, Göran Perssons gamla regeringskamrat Lars Engqvist inte vill se verkligheten är väl en sak, men övrig styrelse och ledning borde väl försöka följa med i tiden.

Det är dags att aktualisera diskussionen om SVT ska styras av en professionell styrelse eller av före detta politiker. Jag föreslår en ändring. Vad tycker du?

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

fredag, mars 16, 2007

Lärdomar för Littorin och regionala levnadsvillkor

Den bästa ledarskribenten med Skåneperspektiv, Peter J Olsson på Kvällsposten, skriver idag Lärdomar för Littorin. Peter J tar upp det faktum att Skånes arbetsmarknad ser bättre ut än på länge, men inte som konsekvens av regeringens arbetslinje och Sven Ottos arbetsmarknadspolitik, utan tack vare Danmarks flexicurity.

Peter J tar upp en viktig slutsats i en bisats: "Det kanske inte ens syns i statistiken som den är uppbyggd men jobb får de." Det är en fråga som jag försökt lyfta i diskussioner med politiker i Region Skåne. Enligt min mening kan vi i Skåne inte ha en strängt nationell statistik. Varför knyta alla skånesiffror till Stockholm och den nationella statistiken?

Det ger ingen rättvisande bild av hur det ser ut i Skåne. Nu tar Peter J upp detta i samband med arbetsmarknadsstatistik, men jag har tidigare arbetat med hiv/aids och STI-frågor i professionen och på det området är det än mer relevant att ha ett regionalt perspektiv.

Jag såg tydligt att ökningen av konstaterade syfilisfall vid smittskyddet i Skåne "försvann" i statistiken på nationell nivå. Men verkligheten är att en halvtimmes tågresa bort har vi i Skåne helt andra villkor än de som råder "på pappret" i den nationella; "Stockholmsstatistiken".

Det är min bestämda uppfattning att vi måste se över hur vi för statistiken; varför vi för den och vad vi vill med den! Jag efterlyser således en relevant regional statistik!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

Konsekvens i kritiken

På grund av mitt besök på den moderata rikskonferensen i Örebro har jag försummat uppföljningen av den internationella kvinnodagen. Ni som följer bloggen vet att jag länge har kritiserat lokaltidningen HD/NST för dess usla kvinnorepresentation. Bland annat i samband med internationella kvinnodagen 2006 genom mina inlägg Tredje statsmakten och jämställhet samt Män i majoritet i media. Tidningen har sedan flera år tillbaka tagit upp den sneda könsfördelningen på ledar/opinion-redaktionen en gång om året i en läpparnas bekännelse, men utan att konkret dra några slutsatser i övrigt.

Då jag varit konsekvent i min kritik bör jag också vara konsekvent och rosa tidningens ledning för att de äntligen anställt en kvinna som ledarskribent på den viktiga opinionsbildande ledarredaktionen. Välkommen Lotta Hördin!

I övrigt finns det dock mycket i övrigt att önska när det gäller kvinnoperspektiv i tidningen. Enligt min bedömning är det fortfarande tidningens absolut sämsta gren. Men rätt ska vara rätt och härmed rosar jag tidningens ledning för att ni för första gången faktiskt åtminstone försökt att krypa. Jag vågar inte hoppas att ni lärt er gå före den 8 mars 2008; men ni kan väl jobba på det?

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

torsdag, mars 15, 2007

Ja, visst herr minister!

Idag har jag träffat migrationsminister Tobias Billström här i Ängelholm. Ni som följer bloggen vet ju att jag bjöd in honom till vårt årsmöte. Först träffade Tobias kommunstyrelsens arbetsutskott för att prata om ensamkommande barn, och sedan träffades vi över en kycklingsallad. Tobias liv har nu för tiden antagit en viss likhet med den fantastiskt roliga engelska teveserien "Ja, visst herr minister!" Så var det knappast i Malmös stadsdelsnämnder...

För mig var det en helt ny erfarenhet att vara polisens och SÄPO:s kontaktperson vid ett ministerbesök. Bör väl inte berätta mer om det arrangemanget offentligt, varför jag stoppar här. Men intressant var det...

Tobias föredrag imponerade. Eftersom han är statsvetare, så är jag inte ett dugg förvånand över det faktum att han har full kontroll på analys, struktur och stragegi inom sitt nya arbetsområde. Men att han på denna korta tid arbetat så otroligt effektivt, tillsammans med sina medarbetare - jag skickar med en hälsning till Johanna - är onekligen imposant.

Hoppas att Tobias ambition att arbeta utåtriktat och kommunikativt ger resultat. Om varje kommun tar emot några ensamkommande barn så har vi alla gjort det lilla vi kan; som Tobias och Meta så riktigt skrev på HD/NST Opinion idag.

Tobias och Carl Bildt är absolut förebilder för den nya tidens politiker. De tillhör båda de få politiker som gärna vill ha direktkontakt med sina väljare, även om den inte alltid är positiv utan bara lärorik. Jag är övertygad om att den kommunikativa öppna politikerrollen är framtiden. Den tid när dialogen enbart sköttes via grindvakter tillhör politikens historia.

Fotot har jag tagit med Tobias mobiltelefon; och det han lagt ut på sin mobilblogg. Hoppas det är OK att jag använder fotot här, Tobias! Lägg märke till färgmatchningen mellan Tobias slips, näsduk och stolklädsel i Ormgropen i Ängelholms stadshus. Läckert alliansorgange!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

onsdag, mars 14, 2007

Stafett mot våldtäkt

Idag överlämnar uppropet Stafett mot våldtäkt 20 000 namnunderskrifter till justitieminister Beatrice Ask. Några av de kvinnor som skrivit under uppropet härifrån är Ingela, som blev våldtagen i centrala Ängelholm för snart ett år sedan, och jag. Har du?

Radions Studio Ett tog upp nyheten och ställde frågan om hur man ska kunna hitta konkreta lösningar för att motverka och förebygga våldtäkter. I samtal med Katarina Wennstam, vars bok SMUTS jag just läser, försökte man reda ut en del frågetecken. Men det finns inga enkla svar. Rationella frågor kan ställas av män, men svaren från utsatta kvinnor emanerar sällan från det rationella planet. Diskrepans mellan fråga och svar kan därför uppfattas som fullständigt obegriplig.

Justitieminister Beatrice Ask var självklart med vid seminariet, ”Om kränkta män som våldtar och våldtagna kvinnor som kränks.”, idag. För Ingelas och alla andra kvinnors skull, hoppas jag innerligt att kvinnors vardag och verklighet tas på allvar i regeringen.

Om man från regeringshåll dessutom verkligen gör något konkret som får kvinnor att känna sig sedda och bekräftade i sin vardagliga rädsla så är en stor del av den kvinnliga friheten återerövrad.

För övrigt anser jag...

Så var det dags igen. Lokaltidningen HD/NST skriver i en artikel om att den nya detaljplanen för Havsbaden överklagas av vissa boende. Exakt enligt förväntningarna. Måste erkänna att jag är något förvånad över att det faktiskt bara är 14 överklaganden som kommit in till kommunen och att det därmed inte är mer ett fåtal fastighetsägare som anser att inte tillräcklig hänsyn tagits till deras behov.

I princip innebär det att det är en överväldigande majoritet av de boende i Havsbaden, som är nöjda med den detaljplan för Havsbaden som den borgerliga alliansen i kommunfullmäktige klubbade den 29 januari 2007.

Samtidigt uppenbaras ett tydligt uttryck för den svenska avundsjukan via en klagande som noterar att Dahlströms park inte integrerats i detaljplanen för Havsbaden, eftersom densamme vill att samma regler ska gälla där som i Havsbaden. Att det inte är samma detaljplaneområde verkar inte vara intressant i sammanhanget.

Mot bakgrund av här tidigare framförd kritik så kan jag bara notera att det mig veterligen inte framförts den typen av kritik från boende på Pomona, Adolfsfält, Södra Utmarken, Nyhem, Skörpabäcken, Kroneslätt och de flesta andra bostadsområden. och även om det lätt glöms bort så är city också ett bostadsområde, där det finns fler bostäder än i Havsbaden till exempel ... för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan!

tisdag, mars 13, 2007

Det var dumt gjort Erik!

Efter att ha varit på moderaternas kommunala rikskonferens, där alliansregeringen var märkbart närvarande, känns det märkligt att lyssna på den interna alliansdebatten i P1-morgon.

Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag har skrivit en artikel om centerns ideologiska inriktning på DN Debatt under rubriken "Centerns nya nyliberalism är en fara för Alliansen".

Erik Ullenhag menar att "det finns en risk för Alliansens förtroende som helhet om centern i alltför hög grad anammar nyliberalt tankegods". Centerns partisekreterare Anders Flanking håller inte alls med utan är förvånad över Erik Ullenhags och folkpartiets utspel. Han försöker i möjligaste mån tona ner och balansera debatten i radion.

Jag som nyss har hört både Fredrik Reinfeldt och Lars Leijonborg berätta om det två år långa arbete med att komma överens om en gemensam valplattform, tycker att det här utspelet verkar fruktansvärt onödigt. En sak har jag lärt mig av erfarenhet: det tar väldigt lång tid att bygga upp något positivt och det går oerhört snabbt att riva ner.

Jag hoppas innerligt att Erik Ullenhag och folkpartiet kan söka bekräftelse på annat sätt än att riskera alliansens goda samarbete. De enda som vinner på den typen av utspel är (s), (v) och (mp) samt de soffliggare som tycker att politiker bara "tjafsar."

Det gagnar varken Erik Ullenhag, folkpartiet eller alliansen! Snarare är det så att den typen av utspel riskerar alliansens förtroende som helhet. Vad tänkte du på Erik?

Perssons eftermäle gynnas inte av Reinfeldts moderna ledarstil

Håller fortfarande på att försöka komma ifatt nyhetsflödet efter rikskonferensen. Professor emeritus i statsvetenskap, Olof Ruin skrev häromdagen på DN Debatt en artikel med rubriken "Fredrik Reinfeldts ledarstil gynnar Perssons eftermäle". Olof Ruin har funderat kring de disparata ledarstilar som Fredrik Reinfeldt och Göran Persson visade i valrörelsen. Han känner sig förbryllad över Fredrik Reinfeldts "relativa osynlighet och tystnad."

Olof Ruin ifrågasätter Fredrik Reinfeldts ledarkapacitet:
Läget för Göran Persson är på sätt och vis paradoxalt när han nu definitivt skall lämna den politiska scenen. Det egendomliga är att samtidigt som det finns anledning att påminna om det värdefulla som uppnåddes under hans fögderi kommer kanske det som ogillades av många - hans dominanta ledarstil - att te sig något mindre klandervärd när den kontrasteras mot den osynlighet och tystnad som i mycket präglar dagens statsminister.
Jag känner mig lite förbryllad över Olof Ruins artikel. Varför anser han att Fredrik Reinfeldt är osynlig och tyst? Min slutsats är att Olof Ruin tolkar världen utifrån ett uppifrånperspektiv samt media. Om Olof Ruin skulle gå ut och prata med människorna i förorterna, med kvinnorna i välfärdssektorn och med klimatforskarna så skulle han säkert inte få svaret att statsministern är osynlig och tyst. Ödmjuk och lyssnande kan ses som positiva synonymer.

Att Olof Ruin kan dra den slutsatsen beror, enligt min mening på att han tar sin utgångspunkt i en gammaldags ledarstil; Machiavelli och Göran Persson hade samma uppfattning om ledarskap. Den synen delas inte av mig. Förmågan att inge förtroende och tillit är viktigare än förmågan att peka med hela armen och verka allvetande.

Jag förstår att Olof Ruin anser att vara osynlig och tyst som ledare är negativt, men så enkelt är det knappast heller. Kanske är det förmågan att låta andra få synas och höras som borde betecknas som en positiv ledarstil? Jag skulle dra motsatt slutsats: "Perssons eftermäle gynnas inte av Fredrik Reinfeldts moderna ledarstil".

Den självklara frågan för en statsvetare är: Vem vinner och vem förlorar? I fråga om Olof Ruins artikel torde det vara självklart att Olof Ruin är självklar vinnare; under förutsättning att intresset för hans nyutkomna bok ökar. Hans antagande är att Göran Persson historiskt vinner; medan Fredrik Reinfeldt framstår som den självklara förloraren. Jag är inte alls säker på att det faktiskt kommer att förhålla sig så...

For men exclusive!

Det tar lite tid att smälta alla intryck från rikskonferensen. En viktig slutsats som jag nu gjort är att det tydliga jämställdhetsperspektiv som Per Schlingmann slog fast i inledningen är en god början, men tanken är långt ifrån implementerad än. Inte ens i riksorganisationen. Lokalt har tanken inte ens tänkt ännu.

Det avslutande seminariet Bye, bye Gender Gap är ett uppenbart exempel på detta slentrianmässiga feltänk. Seminariet var endast öppet för kvinnor och jag antog därför att informationen skulle vara av mer eller mindre gerillakampanjtyp. Så var definitivt inte fallet.

Informationen var förvisso intressant, inte minst föreläsningen av Ruter Dams grundare Gunilla Arhén, men det var inte vi kvinnor som var rätt målgrupp för det budskapet. Det var första missen! Tyvärr blir det ofta ett slentriantänkande och uppifrån- och utifrånperspektiv på frågor om jämställdhet. Om vi menar allvar med att vi ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv och om vi ska kunna bli ett ännu större parti bland kvinnor än idag så kräver det en djupare analys och stramare strategi.

Seminariets självklara målgrupp borde istället varit de moderata männen! For men exclusive! Det vänsterfeministiska begreppet Gender Gap borde vi översätta till något mer rättvisande begrepp. Begreppet Gender relaterar till kön som social konstruktion och jag vill i alla fall ha rätt att bejaka min kvinnlighet även om jag väljer att vara en kvinna i nya moderaterna.

Vi ska inte helt okritiskt ta över vänsterfeministernas vedertagna begreppsapparat. Det var andra missen! Jag anser att en av de grundläggande uppgifterna för oss är att skapa en borgerlig språkdräkt för moderaternas och alliansens jämställdhetspolitik. Det är en grannlaga och brådskande uppgift. Låt oss starta det arbetet omgående, Per! Då kanske vi kan undvika den tredje missen, åtminstone en stund.

söndag, mars 11, 2007

Förändra er eller dö, sa Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt är en fullständigt lysande kommunikatör. Han har en enorm förmåga att klä känslor i ord och förmedla dem till mig. Det var min upplevelse av Fredriks avslutande tal på nya moderaternas rikskonferens i Örebro om lördagen.

Fokus i talet låg på fortsatt förändring i politiken och i partiet. Summan av resonemanget var att nya moderaterna ska fortsätta förnyas för att möta väljarnas upplevelser av problem i vardagen. Han var mycket tydligt på den punkten.
Om vi möter någon som säger att de inte känner igen sitt gamla parti ska vi svara: Tack. Hälsa från mig och säg tack! sa Fredrik.
Detta i motsats till socialdemokraterna som gör stor affär av att politiken ligger fast. Så när Mona Sahlin nästa helg blir partiordförande så får folket samma socialdemokratiska politik som Göran Persson drev på 1900-talet, men utan Göran Persson!
Det finns ett namn för den ismen: Per Nuder! sa Fredrik.
Personligen var jag mest nöjd med hans sätt att ta kvinnors upplevelser av sin vardag på allvar. Antingen det handlar om arbetsförhållanden eller livsförhållanden. Det är ett svårt pussel och en avgörande fråga för nya moderaterna att ta tag i. Vi måste framförallt lyssna och lära. Budskapet var tydligt: Dåliga politiker är som krokodiler. Små öron. Stora munnar. Se filmen här.

Och till dig som tyckte att allt det som Fredrik sa om moderaternas jämställdhetsarbete lät bra, men tvivlade på att han verkligen menade det, på riktigt alltså: Ja, det kan du vara alldeles säker på! Jag har pratat med Filippa!

Migrationsministerns monter

Det är alltid trevligt att träffa gamla vänner, och en som jag verkligen saknar som ispiratör i det politiska arbetet är Tobias Billström. Jag inser att han som migrationsminister inte har det allra enklaste uppdraget i regeringen, men samtidigt vet jag att han har större möjligheter än de flesta att göra ett gott jobb.

Tobias har nämligen, ända sedan vi träffades för många år sedan, alltid haft som politisk metod att vara tillgängling. Och den konsekventa kreativititeten i kombination med en oerhört god kommunikativ förmåga bidrar till att han har ett enormt konstruktivt arbetssätt.

Därför var jag inte förvånad när Tobias i sin egenskap av migrationsminister hade en egen monter på nya moderaternas kommunala rikskonferens i Örebro. Som ansvarig minister för ensamkommande flyktingbarn behöver han kommunernas stöd. Och det var det ämnet han var där för att diskutera med ansvariga kommunpolitiker från hela landet. Lycka till Tobias!

Den nya tidens politiker talar inte till folket utan med folket. Kommunikation är ledordet. Carl Bildt och Tobias Billström visar vägen...

lördag, mars 10, 2007

Konferensen med stort K som i...

Nyss hemkommen från nya moderaternas kommunala rikskonferens i Örebro och beklagande att min favorit Sanna Nielsen inte vann Melodifestivalen, känner jag mig onekligen som Askungen. "Vad skulle en bal på slottet (läs kommunal konferens) vara, säkert tråkig och dötrist och tråkig och ...helt underbar!"

Partisekreterare Per Schlingmanns inledningstal var helt fantastiskt! Jag kunde inte ha blivit mer bönhörd!

I förrgår, på den Internationella Kvinnodagen 8 mars, skrev jag följande uppmaning här:
Låt oss ta tag i diskussionen där [på kommunala rikskonferensen. min anm.], Per. Jämställdheten kan vara en ödesfråga för moderaterna. Det är dags att ta tag i frågan på allvar. Moderaterna är det enda parti som ser mig som kvinna som subjekt. Att visa den uppenbara slutsatsen: Det är det som är vårt uppdrag!
Jag kunde inte ha blivit mer bönhörd! Nya moderaternas kommunala rikskonferens 2007 kommer att gå till historien som Konferensen med stort K. K som i Kvinna och K som i Kommunikation och K som i Klimat.

Konferensens konklusion kan kommenteras kort: Kanon!

torsdag, mars 08, 2007

Internationella kvinnodagen

Egentligen gillar jag inte den internationella kvinnodagen. Ur ett perspektiv kan jag tycka att det blir lite samma sak som Kanelbullens dag och den typen av jippon. Det ogillar jag. Men jag instämmer ändock till fullo med moderaternas partisekreterare Per Schlingmanns artikel på moderaternas hemsida Jämställdhet utmaning för moderaterna.
Låt oss hoppas att internationella kvinnodagen blir ett sätt att uppmärksamma den ofrihet många kvinnor upplever och initiera en diskussion om hur vi kan komma till rätta med problemen.
Nu åker jag till moderaternas rikskonferens i Örebro. Låt oss ta tag i diskussionen där, Per. Jämställdheten kan vara en ödesfråga för moderaterna. Det är dags att ta tag i frågan på allvar. Moderaterna är det enda parti som ser mig som kvinna som subjekt. Att visa den uppenbara slutsatsen: Det är det som är vårt uppdrag!

Det får du läsa om i min bok!

Persson framställs som personlig nu när det är dags att avsluta sin politiska gärning. Efter många månaders tystnad har han nu gett intervjuer i flera dagar och dito medier.

Signifikativt för alla intervjuer har varit att han inte vill avslöja för mycket. Inte för att ta udden av Erik Fichtelius dokumentär, vilket kunde varit förståeligt eftersom han inte kom ihåg vad han sagt, utan för att marknadsföra sina memoarer. Oavsett vad journalisterna har frågat har svaret varit: Det får du läsa om i min bok.

Igår ställde jag Kurt Olssons standardfråga: Har du koskräck, Göran Persson? Gissa vad han svarade? Det får du läsa om i min bok!

Säga vad man vill om Persson; men så särskilt Personlig Person är han knappast...

onsdag, mars 07, 2007

Har du koskräck, Göran Persson?

Persson blir personlig skriver DN som rubrik. Jag kan inte låta bli att relatera till Personliga Person i Cornelis Vreeswijks persongalleri.
Personliga Person står
i telefonkatalogen
och om du dom rätta siffrorna slår
så svarar han glad i hågen:
Javisst finns det många Persöner, men
Personliga Person finns det bara en:
Och det råkar va' jag det!
Och det var ju bra det!
Enligt artikeln i DN "talar Göran Persson med en stolthet som närmar sig självbeundran" och det verkar stämma väl med Personliga Persons självuppfattning. Men plötsligt kopplar Persson över till djurvärlden:
Om jag är en buffel så är jag en mycket känslig buffel. Jag har någon gång uttryckt det som att jag är en mycket känslig person i en fyrkantig kropp.
Och då är vi inne på nästa vers:
Personliga Persons fru
och hans vidriga dotter,
de sutto i sina särkar ännu
och sina papiljotter.
Person såg på dem med föga sympati
och i sitt stilla sinne tänkte Person: Tvi!
- fast han ingenting sade.
Och det var ju bra det!
Men ingen har väl glömt hur han dansade med kossan Doris i barnprogrammet och nu avslöjar han att han ska köpa kor av rasen Hereford för: "De är så sävliga och snälla. Bra förstagångskor".

Önskar att det varit Kurt Olsson som intervjuat Göran Persson för jag skulle vilja veta vad Persson svarat på den klassiska frågan: Har du koskräck? Snälla Göran, kan du inte svara...

tisdag, mars 06, 2007

Wiehe och kommunismen som affärsidé

Mikael Wiehe nöjer sig inte med det lilla. Först spelar han på den årliga stödfesten för Kuba Salsa & solidaritet i Malmö. Den arrangerades av Kommunistiska partiet (tidigare KPMLr), Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU), Victor Jara föreningen, Emmaus, 26 Marzo, Stödkommittén för Bolivia och La Empanada med stöd av Svensk-Kubanska föreningen. En samling väl valda intressenter och presumtiva kunder av Mikael Wiehes musik.

Nu genomför han ett skickligt PR-trick på DN Kultur där han skriver:
Med detta sagt vill jag också säga att Kuba (…) trots allt har lyckats uppnå häpnadsväckande framgångar på vissa områden…Det finns alltså många människor i världen som på goda grunder misstror USA som garanten för demokrati och frihet!
Mikael Wiehe anser att "revolutionen är en önskvärd självklarhet" och att Kuba är bäst på mänskliga rättigheter i centralamerika. Och att USA är en förtryckarnation utan respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

Mikael Wiehe har sedan länge gjort den politiska ideologin med beteckningen revolutionär kommunistisk, marxist-leninistisk till sin egen affärsidé! Och på den (kommunistiska) affärsidén lever han ett gott (kapitalistiskt) liv!

måndag, mars 05, 2007

Ungdomshuset Jagtvej 69 i Köpenhamn

Rivningen av Ungdomshuset i Köpenhamn startade tidigt i morse. Politiken.se publicerar Ungdomshusets historia sedan tillkomsten 1982. I debatten på hemsidan berättar en läsare varför ungdomarna förlorade huset; de höll sig inte till det avtal de själva undertecknat.

Vid en brand i huset i början av 1996 avslöjades husets totala förfall och allvarliga säkerhetsbrister. Ungefär samtidigt sker den tragiska diskoteksbranden i Göteborg och det sätter skräck i politikerna i rådhuset. De unga övernattar nämligen på Jagtvej - helt emot reglerna. Tänk om branden hade tagit sig ordentligt. Detta ansvar vill politikerna inte ta och beslutar därför att sälja.

Huset ägs inte längre av byen utan av frikyrkan Fadershuset. Att ungdomar kan vara irriterade kan jag förstå, men inte att vuxna accepterar, och rent av stödjer deras beteende och brist på respekt för ägandet. Det handlar inte om vad man vill utan om vad som är rätt. Sedan kan DN skriva om rödgråtna ögon och Politiken om mascaran som rinner i snyftreportage. Men faktum är att Ungdomshuset inte varit ungdomarnas sedan 2000!

Du kan se en slideshow från dagens begivenheter vid Ungdomshuset Jagtvej 69 i Köpenhamn.

söndag, mars 04, 2007

Ordbok för nya moderater

I mars förra året var jag på nya moderaternas kommunala rikskonferens i Jönköping. Jag deltog i flera seminarier; mest intressant var det om retorik och debatteknik. På seminariet föreslog jag en ordbok för nya moderater och avslutade mitt inlägg Ord och inga visor från denna konferensdag med meningen:
Orden är viktiga och jag efterlyser "Ordbok för nya moderater". Vem skriver den?
Idag fick jag svaret i Ekot: Partisekreterare Per Schlingmann! Han har skrivit ordboken för nya moderater, med titeln Fortsatt förnyelse. Ekot rapporterar att moderaterna ska tala med en stämma. Valet av de enskilda orden och dess nyanser lyfts fram, men även vikten av att budskapet är detsamma på alla nivåer. Jag ser verkligen fram emot årets rikskonferens i Örebro i veckan där jag kommer att få boken i handen...

För kung och fosterland

Startfältet för Melodifestivalen är klart. Min favorit Sanna Nielsen kom med till slut ändå, tillsammans med Sonja Aldén. Skönt.

Skönt också att vi slapp Magnus Uggla. Han börjar bli en parodi på sig själv. Han är vass i texterna, men musiken till är samma sedan sjuttiotalet.

Han borde slå sig ihop med Jonas Gardell och göra stå-upp-shower istället. De är båda ganska vassa samhällskritiker med förmågan att sätta fingret på sin samtids Svensson-fenomen och skapa igenkänning. Är säker på att de skulle göra succé. I det sammanhanget passar Magnus Ugglas senaste hit - även om han borde justera texten en aning för att undvika diplomatiska förvecklingar med Polen.

lördag, mars 03, 2007

Eftertankens kranka blekhet

Läste artikeln i SvD om moderaternas presentation av valanalysen, men har inte haft tid att läsa hela rapporten förrän nu.

En viktig insikt och slutsats i rapporten är den stora skillnaden i väljarstöd mellan könen. Bland männen fick vi 31 procent av väljarna, men bland kvinnor bara 23 procent av rösterna. Detta enorma Gender Gap får en teoretisk passus i valanalysen.
Moderaternas stora skillnad i röststöd mellan kvinnor och män är inte acceptabel. Att skillnaden fortfarande är stor, trots framgångsvalet, visar att detta inte löser sig av sig själv. Att moderaterna idag stöds av betydligt fler män än kvinnor innebär del[s] att moderaternas väljare inte avspeglar väljarkårens sammansättning dels att moderaternas därigenom får svårare att tillvarata den kompetens som finns bland kvinnor. Eftervalsanalysgruppen finner det angeläget att moderaterna under de kommande åren noga analyserar vad som är orsakerna till könsskillnaden och i vilken utsträckning som denna hänger ihop med olika sakfrågor liksom i vilken grad denna beror på olika attityder. Här är det av särskilt intresse att analysera vilken betydelse sakfrågor som jämställdhet, miljö och den offentliga sektorns framtid har, men också betydelsen av materiella respektive icke-materiella budskap i en vidare mening.
Det låter väl bra, eller? Förutom att man tar upp de sakfrågor som man antar att kvinnor är intresserade av så tar man inte lärdom av den strategiska slutsatsen rent operativt, utan skickar fram ett antal män att presentera valanalysen. Och dessutom uttalar sig ordföranden i analysgruppen, Carl Cederschiöld, på ett mer eller mindre fördomsfullt sätt om kvinnor som väljare: Den stora skillnaden är inte rimlig. Vi måste närma oss kvinnorna i offentlig sektor på ett annat och mer socialt sätt.

När man dessutom väljer att kalla målgruppen välutbildade kvinnor i offentlig tjänst för "Stöttepelarna" så är det uppenbart att kvinnor i moderaterna ses i ett utifrån- och ovanifrånperspektiv. Det finns fantastiskt många bra sätt att intressera kvinnor för partiets politik; det är bara synd att man inte använder sig av dem.

Jag tror att moderaterna för att uppnå målet om lika många kvinnliga väljare som manliga, måste börja med att analysera valanalysgruppens till- och sammansättning! Det finns massor av moderata kvinnor därute; de vet bara inte om det ännu. Det är vår uppgift att ge dem möjlighet att se det...

fredag, mars 02, 2007

Alliansen skriver kvinnohistoria!

Alliansen skriver kvinnohistoria med förslaget om skattereduktion på hushållsnära tjänster. Det tas inte upp i DN och inte heller i SvD, men jag anser att det är ett avgörande steg för jämställdheten i Sverige som togs av Maud Olofsson och Anders Borg när de igår presenterade nyordningen. Det är länge sedan det hände något så avgörande för kvinnors jämställdhet inom arbete och ekonomi.

1846: tillåts att arbeta inom hantverk och handel
1853: får kvinnor rätt att undervisa i de mindre folkskolorna
1859: får kvinnor rätt att inneha vissa lägre lärartjänster och statstjänster
1864: får ogifta kvinnor samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet
1910: får kvinnor rätt att inneha kommunala poster
1918: får kvinnor bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk
1923: likställer Behörighetslagen man och kvinna när det gäller rätt att inneha statliga tjänster, med undantag för tjänster som kan kräva utövande av våld, samt präst- och domartjänster
1958: får kvinnor rätt att bli präster; men enligt en sammvetsklausul kan biskop inte tvingas prästviga en kvinna
1983: Alla yrken öppnas för kvinnor - även inom försvaret
2007: Skattereduktion på hushållsnära tjänster. Innebär att hushållsarbete (som hjälp med städning, tvätt och strykning av kläder, lämning och hämtning av barn och vårdhjälp till sjuka äldre personer) för första gången i historien jämställs byggnadsarbete (som reparationer, om- och tillbyggnad).
Äntligen har de yrken som kvinnor är verksamma inom, jämställts med de yrken som män är verksamma inom. Det faktum att alliansregeringen uppgraderar de arbetsuppgifter som kvinnor utför och som är så viktiga för människors livskvalitet, ser jag som ytterligare ett tecken på att ett paradigmskifte pågår. Redan vid tiden före valet 1998 kunde jag notera vissa tecken på att den sedan länge rådande materialismen utmanades av ett immaterialistiskt tänkande. Utifrån den omvärldsanalysen skrev jag då en artikel på ämnet som publicerades i Dagens Industri.

Nu tycks vi ta ett tydligt steg i den riktningen. Trenden styrks dessutom av valrörelsens utgång. Det var knappast kronor och ören i den egna plånboken som avgjorde valet till alliansens fördel. Det verkar vara andra värden som börjar få värde...

torsdag, mars 01, 2007

Carl Bildt bryter informationsmonopolet

Carl Bildts bloggande fortsätter att diskuteras i media. Igår intervjuade Svenska Dagbladet en professor i politisk kommunikation, Lars Nord, som tror att det politiska bloggandet kommer att öka framöver.
- Politiker vill ha direktkommunikation med sina väljare och slippa konfronteras med mediernas kritiska frågor, det här är bara början. Jag tror att fler och fler politiker kommer att försöka jobba på det här sättet.
Det står helt klart, men jag tror inte att det handlar så mycket om att slippa konfronteras med journalisterna och deras grindvaktsfunktion. Jag tror att det istället handlar om ett rätt sätt att kommunicera med en önskad målgrupp. Ärligt talat: Hur många av er känner någon under 25 som prenumererar på en morgontidning?

Nej, tänkte väl det. Den målgruppen inhämtar nämligen önskad information via helt andra media. Och det har Carl Bildt insett. Han var tidigt ute och att andra politiker ännu inte förstått det är väldigt märkligt. Eller så nöjer de sig med att nå ut till fyrtiotalister och äldre?

Jag kan heller inte förstå medias upprördhet över Carl Bildts bloggande. Han är öppen, kan läsas av alla och är tydlig med avsändaren. Det innebär att mottagaren har maximal möjlighet att tolka informationen.

Jag hade förstått indignationen om han bloggat anonymt, då hade en viss skepsis varit fullt befogad i en demokrati. Nu kan jag bara dra slutsatsen att det inte handlar om Carl Bildt eller hans läsare utan om att bevaka sitt eget revir: informationsmonopolet!

Anonyma spydigheter

De anonyma kommentarerna på bloggen Kiwis tankar om Universum. Å lite till fortsätter. Den senaste måste ha tillkommit i tisdags kväll, d v s efter avslutat sammanträde med byggnadsnämnden i Ängelholm.

Varför väljer man (ni) att skriva anonyma kommentarer direkt adresserade till mig på en blogg som inte har något som helst samband med mig. Vad är målet och vad är syftet och vilket resultat förväntar ni er? Valet av metod och material för kampanjen tycks klart; åtminstone för närvarande.