Christina Linnea Örtendahls Blogg

Statsvetare & omvärldsanalytiker granskar dagsaktuell politik med glimten i ögat

söndag, januari 03, 2010

Debattklimat - sak eller person

En intressant debatt angående lärartätheten i Ängelholm har förts under några veckor i Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar och eftersom de inte tar med insändare i sin nätupplaga väljer jag att lägga upp hela debatten här. Återstår att se om jag får något svar på mitt inlägg som publicerades i dagens tidning...



Det glesnar i leden
Utan lärare blir det ingen undervisning och med för många elever per lärare är det svårt att få den sociala kontakten med vuxna som är så viktig för barn och ungdomars personliga utveckling.

Det är rent bondfångeri när alliansens kommunpolitiker väljer att använda en egen beräkningsmodell när de räknar fram hur många lärare det finns i skolan.

Eftersom skolåret och budgetåret inte löper på samma period har man i Ängelholm valt att räkna fram lärartätheten utifrån vad som står i budgeten. På så vis får man fram en högre lärartäthet än Skolverket.

Skolverket räknar däremot antalet lärare ute i verkligheten där våra barn är, inte de ambitioner man hade vid budgetförhandlingarna året innan. Om inte alla budgeterade lärartjänster besätts blir skillnaden mellan ambition och verklighet ännu större.

2007 budgeterade Ängelholms Kommun med 8,7 lärare per 100 elever i grundskolan men Skolverket fick det bara till 7,9. Året efter var ambitionen 8,91 men det stannade med 8,3. 2010 drar man ner lärartätheten med 0,98 tjänster i grundskolan.

Miljöpartiet de gröna ser att långsiktiga satsningar på skolan gör att fler elever får fullständiga betyg och detta är avgörande när de skall konkurrera på en allt tuffare arbetsmarknad.

Vår skolpolitik bygger på att ansvaret för skolan är decentraliserat och att kommunerna är fria att utforma en politik som är anpassad för just de förutsättningar som finns lokalt.

Genom att inte ta vara på den möjligheten utan istället driva en oansvarig skolpolitik i kommunerna försöker alliansen få det att se ut som om ett förstatligande av skolan är det enda kloka alternativet. Tyvärr kommer många elever att drabbas av denna taktik innan en förändring kommer till stånd.

Slutsatsen kan alltså inte vara någon annan än att Allians för Ängelholm med moderaterna vid rodret försöker lura både sig själva och kommuninvånarna att tro att Ängelholm ligger bra till i skolan. Detta kan inte accepteras. De ansvariga moderata politikerna måste presentera ärliga siffror som är jämförbara med resten av Sverige och man måste satsa mer på skolan, inte bara låtsas.

Låt inte eleverna betala krisen utan se till att det finns tillräckligt med lärare så arbetsklimatet i skolan ger elever med konkurrenskraftiga kunskaper och hög social kompetens.
Karl-Otto Rosenqvist, gruppledare Miljöpartiet de gröna i Ängelholm Mats Pertoft, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson Miljöpartiet de gröna



Svar till Karl-Otto Rosenqvist och Mats Pertoft (MP)
Jag hade uppskattat om Karl-Otto Rosenqvist hade kollat upp fakta innan han anklagar Allians för Ängelholm för bondfångeri. Det har blivit en ovana även i fullmäktige.

Som Karl-Otto själv är inne på så jämför han äpplen med päron.

Mycket riktigt mäter SCB den verkliga lärartätheten, medan man i budget räknar fram en lärartäthet utefter de resurser man tilldelar verksamheten. Ibland blir den lägre, ibland blir den högre i verkligheten.

Det absolut viktigaste Karl-Otto borde ha kontrollerat innan han anklagar de styrande politikerna och tjänstemännen för att manipulera statistiken är att den stora skillnaden i kommunens och SCB:s siffror beror på ett misstag.

Det är kommunens egna siffror som bäst beskriver verkligheten. SCB mäter lärartätheten och mycket mer genom att skicka ut enkäter till varje rektorsområde.

Den har aldrig skickats till Elevhälsan vilket medfört att ca 20 pedagoger inte är medräknade i SCB:s statistik. Eleverna är det eftersom de tillhör ett rektorsområde. Felet blir alltså dubbelt.

Men till nästa år blir det rätt för numera är även Elevhälsan inräknade i SCB-statistiken.

Den minskade lärartätheten för 2010 tycker jag varken är konstig eller kontroversiell.

Vi har under många år med ökande skatteintäkter, tack vare den goda tillväxten, utökat vår budget. När vi nu har minskande skatteintäkter, på grund av en lågkonjunktur till förljd av en internationell finanskris, måste vi anpassa oss även åt det hållet.

Det bästa sättet för att åter stärka vår budget är att se till att vi efter valet i höst inte får ett tillväxtfientligt parti i regeringsställning. Det hade varit intressant att höra hur Karl-Otto Rosenqvist, som företrädare för ett tillväxtfientligt parti, hade tänkt sig skapa större resurser till skolan.

Vi kan aldrig få större resurser utan tillväxt, bara omfördela på ett annat sätt än vi gör idag.

Vilka vill du ta resurser från för att ge till skolan?

Det är Folkpartiet som ensamt driver frågan om ett förstatligande av skolan. Det är inget som de andra partierna i Alliansen står bakom. Var det ännu en medveten lögn eller bara lättja?

Än en gång ber jag dig kolla upp fakta innan du anklagar politikerna i BUN och deras tjänstemän för att vara bedragare och fifflare. Kanske en ursäkt är på plats.
Daniel Jönsson (M) Ledamot i barn- och utbildningsnämnden



Svar till Daniel Jönsson (M), ”Miljöpartiet borde kolla fakta”, NST 13 december 2009.
Innan jag kritiserar är jag noga med att kolla upp fakta för att inte framstå som okunnig vid en granskning.

Just därför kontaktade jag en tjänsteperson på Barn och Utbildningsförvaltningen och bad att få både BUN:s budget och Skolverkets statistik över lärartätheten för Ängelholm och för snittet i Sverige.

Varken BUN:s politiker eller tjänstepersoner hade något svar på varför budgeten och verkligheten låg så långt ifrån varandra. Hur kommer det sig att ingen reagerat och ifrågasatt en så stor skillnad?

Nu har man hittat felet och jag har fått ta del av den uppdaterade statistiken.

2008 budgeterade BUN med 8,91 lärare per 100 elever och utan min kritik redovisade Skolverket 8,3. Efter justering blev det 8,8 vilket är över riksgenomsnittet och det tycker jag är positivt. Men det var min granskning som ledde fram till denna justering så nej jag ska inte be om ursäkt men Daniel Jönsson kanske ska tacka mig?
Karl-Otto Rosenqvist (MP)



NST måndag 21 december 2009

Lärartätheten är högre än i SCB.s statistik

Svar till Karl-Otto Rosenqvist (mp). Min granskning ledde till justering NST 18 december 2009.
I din förra insändare anklagar du barn- och utbildningsnämnden och dess tjänstemän för att vara lögnare och bedragare, inte bara en gång utan tre!

Nu påstår du att du kände till att det var ett misstag och visste att det var kommunens egna siffror som var de riktiga.

Vi kan därmed konstatera att Miljöpartiet med Karl-Otto Rosenqvist i spetsen är de riktiga lögnarna och bedragarna. Man drar sig inte för att svartmåla vare sig politiker och tjänstemän eller föra invånarna i Ängelholm bakom ljuset, i hopp om att plocka billiga politiska poäng. Även påståendet att det var tack vare dina lögner vi upptäckte misstaget är ju rent påhitt.

Jag tycker det är otroligt viktigt för demokratin att vi håller oss till sanningen och inte sprider medvetna osanningar trots att man har skilda åsikter. Jag betackar mig för att debattera med lögnare, utan nöjer mig med att konstatera att tjänstemännen och politikerna i BUN har haft rätt, och SCB har haft fel.

Vi har högre lärartäthet än vad Skolverket anger, och framemot hur det påverkar rankningen i Lärarförbundets skolbarometer nästa år. Dock kommer jag även i framtiden att kontrollera sanningshalten i dina debattinlägg. Väljarna förtjänar inte dina lögner.

Daniel Jönsson (M) Ledamot i barn- och utbildningsnämnden




NST torsdag 24 december

Hur var det med sakligheten, Daniel Jönsson?

Svar till Daniel Jönsson (M), ”Lärartätheten är högre än i SCB:s statistik”, NST den 21 december.

Du ser fram emot Lärarförbundets Bästa Skolkommun-ranking nästa gång den publiceras (oktober 2010). Intressant, under många år slog politiker och tjänstemän rapporten åt sidan. Den var inte tillförlitlig, siffrorna stämde nämligen inte med kommunens. Till saken hör att nästan alla kriteriernas resultat bygger på vad kommunen skickat in till Skolverket. Förmodligen desamma som SCB då också använt sig av.

Kanske borde du som skolpolitiker lägga din kraft på skolfrågorna innan de blir statistik i någon undersökning. Din politiska inblandning i skolan borde inte bara handla om tiondelar, även om sådana går in under ämnet matematik och därmed blir en del av skolan.

Elevhälsans arbete är en mycket viktig del för vissa elevers möjligheter att nå uppsatta mål. Men att sätta likhetstecken med lärare som undervisar blir för min del en felaktig bild. Elevhälsans personal bistår lärare och elever för att försöka klara målen för de elever som har de största svårigheterna.

En annan grupp av personal som bistår skolan är administrativ personal, utvecklingsledaren, rektorer och andra chefer. Om du lägger till även dessa kanske du kan ta åt dig äran av ytterligare någon tiondel.

Med ditt engagemang för skolfrågor kan du säkert själv räkna ut hur det förhåller sig med lärartätheten ute i klasserna, runt om i kommunens skolor.

Lärare känner generellt inte igen sig. Siffrorna pekar på att varje undervisande lärare skulle ha drygt tolv elever att ta hand om i sina klassrum, (100:7.9 = 12.66). Om jag får be, kanske jag ska tillägga att siffrorna inte rör sig om en psalm.

För min del blir det mindre trovärdigt att resonera på villkor som blandar in all personal i statistiken över antal lärare per 100 elever. Elever med särskilda behov tycks bli fler och fler och behöver sina enskilda insatser. Men det ska inte behöva ske på bekostnad av att andra lärare då ska ha så många fler elever för att vägas upp mot beskrivna insatser.

Daniel, du var väldigt mån om att Karl-Otto Rosenqvist (MP) skulle vara saklig. Jag får nog antyda samma sak till dig själv. SCB och Skolverket har naturligtvis använt sig av de siffror kommunen själv har rapporterat in.

Tomas Goldbach Lärarförbundets ordf. i Ängelholm




NST söndag 3 januari 2010

Låt oss bevara det goda debattklimatet

Kommentar till Daniel Jönsson (M), insändare NST 13 och 21 december.
Politikerna i Ängelholms kommun har berömt sig för att ha ett resonerande och trevligt debattklimat, trots ideologiska och partipolitiska skiljelinjer. Det har dessutom varit kutym att skilja på sak och person i debatten.

Det är därför med stigande förvåning jag läst de inlägg som Daniel Jönsson (M) skrivit i frågan om lärartätheten i Ängelholms skolor. Det tycks mig nu som om den goda traditionen av ett hyfsat debattklimat är bruten.

Jag vet förvisso att det är klassisk politisk taktik att skjuta på budbäraren när argumenten inte räcker till, men det borde väl finnas gränser för hur lågt debatten ska få sjunka. Enligt min mening har den gränsen passerat all anständighet.

Jag anser att det är sakfrågan som ska diskuteras med sakliga argument, medan Daniel Jönsson (M) uppenbarligen väljer att väja för sakfrågan. Istället går han direkt på person, som han i moraliska termer fördömer genom en förvrängd språkdräkt. Daniel Jönsson (M) använder värdeladdade ord för att tillskriva Karl-Otto Rosenvist (MP) negativa epitet som: lögnare, bedragare, fifflare, manipulera, medveten lögn och lättja.

Jag betackar mig för denna låga nivå på den politiska debatten i Ängelholms kommun. Jag förordar en öppen och konstruktiv debatt. Det gynnar i längden ett demokratiskt och jämlikt debattklimat samt en utvecklande politisk miljö.

Det är min utgångspunkt att alla politiker i Ängelholms kommun vill lärare, elever och deras föräldrars bästa. Jag tror att det bäst åstadkoms när vi prövar varandras åsikter i en sakligt politisk resonerande debatt. Låt oss hjälpas åt med att bevara den traditionen.

Christina Linnea Örtendahl (m) Statsvetare & omvärldsanalytiker
 

Etiketter: , , ,

0 Comments:

Skicka en kommentar

Links to this post:

Skapa en länk

<< Home