Kvotering av kvinnor i styrelser

Det blir färre och färre kvinnor på de ledande posterna i näringslivet, visar SNS senaste undersökning. Jämställdhetsminister Jens Orback säger att om företagen inte blir mer jämställda kan det bli aktuellt med kvotering i styrelser. En viktig upplysning i sammanhanget är att jämställdhetsministerns kusin, Sven-Olov Orback, var ordförande i styrelsen för Noaks Ark Malmöhus under en del av den period som jag var anställd som verksamhetschef för organisationen.

- Vi har beställt en utredning som ska titta på möjlig kvotering. Kan inte näringslivet ta ansvaret själva, tvingas staten in. Vi kan inte sitta med armarna i kors och se hur kvinnor blir diskriminerade, säger Jens Orback.

Vilken insikt! Har socialdemokraterna gjort något annat än att sitta med armarna i kors sedan 1921? Nej, inget konkret. Men att tillsätta en utredning signalerar handlingskraft är en viktig del i den symboliska politiska styrningen.

- Det handlar om att öppna upp kvinnors expertområden, vård, omsorg och tjänstesektor, som det idag ligger en död hand över, där man har satt stopplagar i stället för startlagar, säger centerns Annika Qarlsson. Och hon säger det som jag och många kvinnor sagt tidigare och fortfarande hoppas på. Det kan bli verklighet om vi får en ny regering i höst.

Vi kvinnor vill ha samma möjligheter som män att utnyttja våra specifika kunskaper, kompetenser och erfarenheter. Vi vill inte ha särskilt stöd för att vi är kvinnor. Det enda vi kräver är samma förutsättningar som männen har. Det är enkelt, tycker jag. Och borde vara självklart. Om man nu verkligen menar något med allt prat om kvinnors och mäns lika värde.

Vänsterpartiet leder snatteriligan

Vänsterpartister är mest snatteribenägna och kristdemokrater snattar minst. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Ica-Kuriren. Bland vänsterpartisterna uppgav hela 62 procent att de hade snattat, medan kristdemokraterna endast var 14 procent som sade sig ha snattat.

Skillnaden mellan blocken är markant. Regeringen och samarbetspartierna leder snatteriligan stort med hela 40,3 procent. Det ska jämföras med jumbon Allians för Sveriges som inte lyckas komma upp till ens hälften av det; utan stannar på knappa 18,5 procent.

I artikeln kommenteras resultatet av vänsterpartiets informationschef Jenny Lindahl Persson och kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Och svaren är precis de jag väntat mig.

Hon menar att vänsterpartister är låginkomsttagare och utsatta människor och att de är mer kriminella eftersom de inte kan köpa allt de vill ha! Privatmoralen vill hon inte kommentera, men "mer rättvisa borde leda till färre brott”. Kristdemokraterna vill att alla ska göra rätt för sig och inte ta något som tillhör andra. De tycks leva som de lär.

Det tydliggör att begreppet rättvisa har olika innebörd beroende på avsändarens grundläggande värderingar. Den absoluta uppfattningen om att det är fel att snatta, skiljer sig mot den relativa uppfattningen att det är rätt att snatta ibland, "som när det är synd om mig”. Vad svenska folket har för uppfattning får vi förhoppningsvis veta i september.

(Vänsterpartister: 62 procent Socialdemokrater: 30 procent Miljöpartister: 29 procent. Moderater: 25 procent. Folkpartister: 18 procent Centerpartister: 17 procent Kristdemokrater: 14 procent.)

Sila mygg och svälja kameler

Husbondens röst, statstelevisionens nyhetsprogram Rapport, avslöjar idag att Gudrun Schyman rest för nästan 600.000 kr av riksdagens pengar för att marknadsföra det nya partiet Feministiskt Initiativ. Kritiken grundar sig på det faktum att hon sitter kvar i riksdagen som politiskt vilde och det försöker man framställa som att hon handlar olagligt.

För att belägga den uppfattningen publicerar Sveriges Television uppgifter om att Gudrun Schyman haft högre resekostnader än den genomsnittlige riksdagsledamoten. I Rapports sändning gräver man ner sig i detaljer om färdmedel och kronor, men glömmer att nämna vissa basala nämnare för tittarens möjlighet att bilda sig en egen uppfattning.

Det är inte olagligt att sitta kvar i riksdagen som s k politisk vilde. Det är inte olagligt att resa runt i Sverige som riksdagsledamot. Det är faktiskt så att de riksdagsmän som inte reser runt för i hela Sverige och jämt är positiva till att åka till minsta lilla byhåla och hålla ett föredrag för de tre som kommer till mötet, betraktas med misstänksamhet av andra riksdagsledamöter. Lata ledamöter som låter andra göra deras arbete och hålla deras tal.

För de som fortfarande tycker att kostnaderna för Gudrun Schymans resor är höga vill jag påminna om att riksdagsledamöternas genomsnittliga resekostnader under 2005 var 210 000 kr, inräknat de som drar på sig sina partikollegors missnöje genom att vägra resor.

Statsministerns närmaste man Lars Danielssons och hans resor kan tjäna som resereferens. Han tog tog lyxklass till Thailand - för 520 000 kronor. Med reguljärflyg hade kostnaden istället varit 20 000 kronor, trots att departementsrådet Helen Eduards, departementssekreterare Daniel Olsson och Anna Karin Eneström vid FN åkte med på statsrådsberedningens bekostnad.

Lars Danielsson har använt regeringsplanet för över 800 000 kronor på mindre än ett halvår. Det kostar 22 000 kronor per timme – exklusive mat och dryck.

Men det är ju skillnad på folk och folk, på män och kvinnor, på kollektiv och självständiga individer…Ändå har Lars Danielsson gjort sig mest känd för att vara ute och cykla!

Kulturkrönikor och filmfestival

Krönikörerna rapporterar från filmfestivalen i Cannes på kultursidorna i dagstidningarna. I min tidning - HD/NST - skriver kulturchefen Gunnar Bergdahl (han med hatten) om Sofia Coppolas Marie Antoinette.

Vad är poängen med att par Converse-skor glimtar förbi i hennes garderob?

Poängen är givetvis den att alla fyrtiotalister känner igen ett par Converse-skor och lägger en speciell innebörd i just det varumärket. Åttiotalisterna förstår det inte, de går bara på bio och köper basketkängor. De förstnämnda är de som lever på filmkritik och har makten att avgöra en films öde och äventyr. Därför är det avgörande för yngre regissörer att förhålla sig till fyrtiotalisternas värderingar.

Enbart det faktum att Gunnar Bergdahl tar upp och förhåller sig till åttiotalisternas icke-fråga är bevis nog för min tes.

Ta en glass för Alliansen!

Idag har Allians för Ängelholm haft sitt första gemensamma torgmöte på Stortorget mitt över. Talare var Åsa Herbst (m), Eva Kullenberg (fp), Lennart Engström (kd) och Carl-Gustaf Gudmundsson (c). Torghandeln var livlig, som vanligt om lördagen, och vädergudarna gjorde sitt bästa. Många människor passerade och en hel del stannade upp en stund.

Carl-Gustaf Gudmundsson, mera känd som Calle med glassfabriken (Engelholmsglass AB), hade tillverkat en speciell Alliansglass. Chokladdoppad päronpinne i frihetens orange omslag med allianspartiernas loggor på!. Såvitt jag vet den första politiska glassen! Valarbetarna delade ut Calles Alliansglass och Allians för Ängelholms program. Glassen var en glad grej och gick givetvis åt som smör i solsken!

Glassen mottogs väl. Återstår att se om det presenterade politiska programmet blir lika populärt…

För dig som är intresserad följer nedan ett kort sammandrag av Allians för Ängelholms program:

Tillsammans vill vi – moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet – arbeta för en fortsatt god utveckling i Ängelholm. Bra service och låg skatt. Ett gott näringslivsklimat och fortsatt inflyttning. God utbildning till alla barn, från förskola till gymnasium. Vi vill utveckla Rönne å som fritids- och rekreationsområde samt skapa säkrare offentliga miljöer.

Kvalitet är ledord för kultur och fritid. Vi satsar på en ny sim- och idrottsarena för Ängelholms duktiga idrottsutövare. Biblioteken är kommunens kultur- och informationscentra. Vi ska fokusera och marknadsföra det lokalt specifika och unika inom hantverk och kultur, även i ett internationellt perspektiv.

Elevernas och föräldrarnas önskemål är vår ledstjärna och vi garanterar flexibilitet inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Vi vill ge valmöjlighet mellan olika pedagogik och styrmodeller i skolorna, både de kommunalt drivna och de i fristående regi. Riktade satsningar för att fler elever ska få möjlighet att klara grundskolan med gymnasiebehörighet.

Trygghetsboende och vårdgaranti för äldre, samlat familjecenter, stöd för unga och behandling för missbrukare.

Miljötänkande kombineras med kostnadsmedvetenhet inom det tekniska området. Trygghet och estetik ska styra utformning av offentliga miljöer, speciell omtanke ägnas ljussättning. Långsiktig planering gynnar invånarna. Övergripande och långsiktig strategi för arbetet med översikts- och detaljplaner möjliggör snabb hantering av bygglov vid företagsetablering och bostadsbyggande. Stationsområdet kommer att prioriteras. Sist, men inte minst viktigt: En långsiktig trafiklösning för den centrala staden.

Kommentarer kring Myrdal

Kommentaren till mitt senaste inlägg angående Kommunalarbetarens krönika och hyllningsartikel om och till Alva Myrdal, tar upp en aningslös frågeställning kring fenomenet rasbiologi och därmed också följande företeelse; koncentrationsläger. Sanslöst skrämmande läsning, men det sägs ju att vi svenskar är på väg att bli ett historielöst folk. Jag är beredd att instämma i det mot bakgrund av Kommunalarbetarens förhärligande av en sådan socialistisk frontfigur.

Mitt första inlägg om Alva Myrdal och rasbiologin; familjen, kvinnorna och barnen kan du läsa här.

Alva Myrdal går igen

Även denna veckan har Kommunalarbetaren en stor hyllningsartikel till Alva Myrdal. Under rubriken Alvas kamp för kvinnor och kärlek gör man oförblommerad reklam för Yvonne Hirdmans nya bok Det tänkande hjärtat och därmed för det ederande förlaget Ordfront. Vilken tillfällighet! Syftet gott allting gott, som vanligt när facket (läs: sossarna) gör något är syftesetik alltid den högsta ledstjärnan.

Om någon kommunalare möjligen skulle känna tveksamhet inför Alva Myrdals idéer skriver man

Alva Myrdals lösning hette storbarnkammare (dagis) och kollektivhus. Hon pratar om skolbespisning och sextimmars arbetsdag. Barnen skulle - för sin egen skull (sic!) - frigöras från föräldrarna. Familjen skulle inte vara den solitära enheten utan samhället skulle ta ett större ansvar för barnens fostran. Kvinnorna skulle arbeta (läs lönearbeta).

sedan tillägger Yvonne Hirdman i artikeln att Jag tror att man fortfarande inom arbetarrörelsen känner 'tillhör hon oss?'. Alla kvinnor ínom arbetarrörelsen känner och vet, att det är männen som beslutar medan vi kvinnor kokar kaffet. Utifrån den kunskap och erfarenhet, som jag personligen har från det inre partiarbetet i socialdemokraterna, sammantaget med min analytiska förmåga så gör jag följande slutsats:

Syftet med artikeln är att jag som kvinna ska känna att jag är osolidarisk med mina systrar i kommunal; vi måste ju hålla ihop mot männen i första hand och borgarna i andra hand och därför tillhör Alva Myrdal givetvis oss. Hon var kvinna och sosse och levde samma liv som vi...

Det är nog bara Kommunalarbetareförbundet som kan publicera en sådan artikel idag utan att kritiseras, anmälas och dömas. Jag tror inte att något annat land hade accepterat hyllningar av den typen av idéer idag. Hur ser det ut i tysk press? Någon som vet?

Det är min bestämda uppfattning att vi borde göra upp med vårt förflutna, en gång för alla. NU!

Lars Danielsson i allt sämre dager

UD:s tidigare kabinettssekreterare Hans Dahlgren har idag förhörts av JO Nils-Olof Berggren och vidhöll då sitt tidigare vittnesmål om att han inte fått något samtal från statsrådsberedningen under annandag jul 2004. Statsministerns före detta närmaste man, statsekreterare Lars Danielsson hävdar motsatsen.

Hans Dahlgren har inför katastrofkommissionen sagt att han kontrollerat sina mobilsamtal hos Telia och därmed fått bekräftelse på att han inte talade med Lars Danielsson den dagen. Dock har han inte visat specifikationen på in- och utkommande telefonsamtal. Förvisso har ingen begärt det, inte ens JO, men det skulle onekligen kasta en del ljus över saken.

Vilken dag kommer JO att begära in den samt ut- och inpasseringsuppgifter från statsrådsberedningen?

Fortfarande står ord mot ord. Det är maktens arrogans som talar. För övrigt anser jag att behovet av en tydlig och effektiv maktdelning även i Sverige framstår som alltmer uppenbar, liksom Socialdemokraternas dubbelmoral.

Lars Danielsson fortsätter att mörka och jag att belysa. Det är bara en tidsfråga innan trollet spricker…

Bättre arbetslös än rådlös

Nära hundra anställda svenskar på danska Öresundsfärjor riskerar stora skatteskulder på grund av att skattelagstiftingen mellan Skåne (läs Sverige) och Danmark inte är harmonierad. Det kan handla om oerhörda summor för den enskilde arbetande medborgaren.

En anställd på HH-Ferries som har jobbat där sedan 2001 fick nu ett brev från skattemyndigheten som säger att han kommer att krävas på ett par hundra tusen kronor i utebliven skatt. Hans arbetsgivare har betalt ut en låg nettolön och någon avsättning för skatt och sociala avgifter har inte gjorts i enlighet med gällande lagstiftning i Danmark. Men det undantaget gäller inte om man är svensk medborgare - då ska man betala svensk skatt på den danska nettolönen.

Eftersom vi uppmanas att söka jobb i Danmark, där till och med ungdomar lätt kan få ett jobb, så trodde jag att det skulle löna sig bättre att ta ett jobb i Danmark än att vara arbetslös i Sverige. Men så var det inte, sa en av tjejerna som intervjuades i Sydnytt tidigare ikväll.

Och jag kan bara instämma i tanken om att det borde löna sig bättre för henne att arbeta, om så i Danmark, än att vara arbetslös i Sverige. Det låter som en floskel men tyvärr är det inte så.

Tiden är sedan länge mogen för att låta skattelagstiftningen utgå från medborgaren och inte från nationen. Gårdagens gränsgångaravtal är helt out of date. Göran, du vet att din före detta fru Annika och vi andra i Malmö och resten av Skåne redan 1997/98 ansåg att du la dig alldeles för lätt för danskarna då. Det är högt på tiden att du rättar till det misstaget nu, tycker jag. Då vore ju ändå lite förlåtet av det idiotiska gränsgångaravtalet där danskarna stoltserade och svenskarna diskar av notan.

Jag tror inte längre att du och socialdemokraterna är det parti som bryr sig om den lilla människans behov och önskemål. Det verkar vara så illa att du och det så kallade arbetarpartiet helt har tappat bort vem (läs arbetaren) som lagt grunden för vårt samhälle? Det som en gång präglades av ord som rättvisa, jämlikhet och solidaritet. För länge sedan förvisso, men minnet borde väl leva kvar...

Den arrogante Lars Danielsson

Idag har justitieombudsmannens förhör med katastrofkommissionens ordförande Johan Hirschfeldt offentliggjorts. Där framgår att Göran Perssons närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson inte hörde av sig till Katastrofkommissionen trots att han till besöktes av kommissionens ordförande Johan Hirschfeldt personligen på Rosenbad.

Hirschfeldt överlämnade vid mötet protokollet med kabinettsekreterare Hans Dahlgrens vittnesmål om telefonsamtalen på annandagen contra Lars Danielssons vittnesmål för att efterhöra Lars Danielssons egen förklaring till motsägelsen. Hirschfeldt tog för givet att Danielsson skulle återkomma med besked.

Hirschfeldt påminde Danielsson ytterligare en gång utan att få svar. När kommissionens texter senare skulle färdigställas ringde han till rättschefen i statsrådsberedningen, Christina Weihe, för att hon skulle påminna Danielsson om att höra av sig. Men i JO-förhöret konstateras att något svar från Danielsson aldrig kom. Varför?

Statsminister Göran Perssons närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson, visar en tydlig brist på respekt för rättsstaten och rikets lagar. Det som förväntas av oss andra medborgare och som vi försöker leva upp till.

Det är maktens arrogans som talar; och dessutom ständigt höjer rösten. Behovet av en tydlig och effektiv maktdelning även i Sverige framstår som alltmer uppenbar, liksom Socialdemokraternas dubbelmoral. Och Lars Danielsson fortsätter att mörka och tror sig undvika blixtbelysning. Det är bara en tidsfråga innan trollet spricker…

Lasse Lasse liten...

Efter att ha läst och analyserat Lars Danielssons artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet kan jag konstatera att Vingåkers egen Machiavelli, Göran Persson, ligger bakom strategin. Det är en klassisk undanmanöver spetsad med en halv pudel och eldgivning mot budbäraren.

Lars Danielsson inleder sin artikel med det tänkta syftet:

Vad gjorde jag då under detta första dygn? Denna artikel är mitt sätt att försöka göra just detta, att svara på de frågor som ställts.

Men något svar ges inte, bara försvar: Jag fick inga signaler…, Hade man på andra ställen…, …det naturliga [hade] varit att UD informerat mig.

Och en halv pudel: … sett i efterhand kanske jag borde, Hade jag då vetat det jag i dag vet…, Därför insåg jag inte…, Hade jag då förstått…, Det beklagar jag djupt…, Men jag hade inte informationen och insikten.., Jag förtjänar att kritiseras…

Därefter det avlossas det tunga artilleriet mot budbäraren:

Man kan bland annat på hemsidor, som drivs av politiska företrädare, läsa lögnaktiga påståenden om att jag inte lämnade min fru och mina barn på annandagen 2004 för att ta mig till Rosenbad utan för att i stället besöka en kvinnlig medarbetare.

På en hemsida inbjuds alla som vill att fritt spekulera om vad jag hade för mig på annandagen. Det är ovärdigt att politiska krafter inte drar sig för att torgföra lögner om mig och personer i min närhet.

Till en del handlar det uppenbarligen om en kampanj - en kampanj som inte drar sig för att sprida förvanskningar och osanna rykten.

Jag överväger vilka rättsliga åtgärder som jag som privatperson kan vidta för att komma till rätta med denna typ av förtal.

Han undertecknar sedan artikeln med: Lars Danielsson, Göran Perssons statssekreterare. Vi ska uppfatta honom som offer. Det gör jag inte, snarare som nyttig idiot.

Lasse Lasse liten, du mörkar och jag belyser! Mig kan du inte skrämma till tystnad!

Barnens brev till statsministern

Har haft en dag fullt upptagen av praktiska ting, inklusive ett torgmöte. Och har därför inte hunnit analysera Lars Danielssons artikel i Svenska Dagbladet igår, men håll ut: det kommer. Råkade dock höra en del av ett radioprogram på P1 där statsminister Göran Persson intervjuades.

Varje år skriver svenska medborgare över tiotusen brev till statsminister Göran Persson. – De här breven är viktiga eftersom de är äkta, säger han och lovar att alla blir lästa. Men inte av honom. Det finns en hel stab i statsrådsberedningen som läser och svarar på alla brev.

- Men även om alla säger att breven är viktiga är det lite av en läpparnas bekännelse. När det kommer till kritan så står vi på brevenheten längst ner i hierarkin här på statsrådsberedningen, säger Lena Skymne som i över tio år arbetat med statsministerns brev.

Hon berättar att Olof Palme allt som oftast tittade in på brevenheten för att höra vad folket tyckte. Det gjorde även Ingvar Carlsson. Personalen på brevenheten kände att de hade en viktig roll och gjorde ett angeläget arbete åt både svenska folket och regeringen. Men Göran Persson har de bara sett i teve. Han besöker aldrig personalen som läser svenska folkets brev till statsministern.

Ändock hävdar herr Persson i intervjun att han tycker det är viktigt att svara på brev, inte minst på barnens. De har nämligen en mycket god spridning, menar han. Hans svar till barnen anslås på dagis, skolor och i hemmen. Den läses av personal och föräldrar.

Så talar bara en verklighetsfrånvarande cynisk man som har svårigheter att känna empati med barnen som skriver brev till Sveriges statsminister.

Semestertider för Danielsson

I kväll har regeringskansliet skickat ut ett pressmeddelande där statsministerns närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson, meddelar att han tar ledigt från sin tjänst. Han har rätt till 14 veckors semester och säger att han behöver samla kraft, ta hand om sin familj och reflektera över sin situation. Det vore märkligt om han återvänder till den tjänsten, utan antar att han efter en reflektion inser att han borde göra något mindre offentligt.

Det är, enligt statssekreterare Jan Larsson, den massiva uppmärksamheten och spekulationerna kring var Lars Danielsson befann sig under annandag jul 2004 och tsunamikatastrofens första dygn som lett fram till dagens beslut.

Lars Danielsson har också skrivit en artikel, en typ av försvarstal, som publiceras i Svenska Dagbladet idag. Jag har tyvärr inte hunnit analysera den än utan ber att få återkomma. Men så mycket kan jag säga rent intuitivt att herr Danielsson blandar ihop sak med person. Ett icke alltför ovanligt fenomen bland män. Det handlar om trovärdighet i ämbetet för Göran Perssons egen lilla Göran Persson; inte om herr Danielsson personligen.

I sakfrågan konstaterar jag snabbt att han angående var han befann sig den aktuella morgonen skriver:

Jag var hemma tillsammans med familjen. Jag är morgonpigg och minns att jag ganska tidigt, slog på CNN där jag första gången fick klart för mig att det varit en jordbävning som orsakade en flodvåg i sydöstra Asien.

Detta motsäger inte på något sätt den information jag fått om att han sågs cyklande klockan åtta på morgonen i riktning mot en av sina medarbetares bostad. Det motsäger inte heller hans egen uppgift om att han kom till arbetet först klockan tio. Vad är det som gör att inte ens Konstitutionsutskottet, som till och med har rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter, inte kan få ta del av inpasserings- och telefonlistor på Rosenbad?

Det är det som är den primära frågan! Inte herr Danielsson personliga förehavande, även om han tycks utgå ifrån att vi bloggare drivs av lägre krafter. Men så intressant som person är han inte, herr Danielsson, även om han verkar tro det.

Däremot anser jag att det är oerhört viktigt att KU-förhören sker under ed. Och den frågan vill jag se på den politiska dagordningen omgående. Det är verkligen angeläget och har kommit i fokus genom Danielsson-affären. Ännu hellre skulle jag önska att frågan om en maktdelning i enlighet med det amerikanska systemet diskuterades.

Jag återkommer snart med en fylligare analys av Danielssons artikel. Läs mina tidigare inlägg om Danielsson-affären så länge:

9 februari 2006 Konstitutionsutskottets förhör

11 februari 2006 Ta kulan för kung Göran

9 mars 2006 Om att vara ute och cykla

10 april 2006 Pudelns kärna – rituell eller emotionell

18 maj 2006 Alla skyddar alla

Alla skyddar alla

Statsministerns närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson blir en allt större belastning för socialdemokraterna. Politiskt och etiskt framstår han mer och mer som en vandrande katastrof.

Statssekreteraren säger att han var på jobbet annandag jul. Men statsministern säger nu att han inte vet var Danielsson befann sig under annandagen.

Det vet inte jag heller. Men jag vet i alla fall att han inte befann sig på Rosenbad. Han sågs nämligen cyklande förbi utanför fönstret hos en kvinnlig riksdagsledamot klockan åtta på morgonen, styrande mot Helen Eduards bostad. Eftersom riksdagsledamoten skulle åka till Grekland på semester senare under annandagen är hon alldeles säker på att iakttagelsen gjordes den dagen. Hon höll nämligen på att packa sin resväska inför resan på kvällen.

Igår gick Helen Eduards ut och dementerade ryktet om deras förhållande. Men det var en offentlig hemlighet på Rosenbad och i Riksdagen. Den enda som inte visste är väl som vanligt den det mest berör: hustrun.

Helen Eduards är Lars Danielssons närmaste medarbetare som i sin roll som sambandsperson mellan UD och statsrådsberedningen borde ha god insyn i hur tsunamikatastrofen hanterades. Men när Konstitutionsutskottets ordförande Göran Lennmarker (m) ville kalla henne till KU-förhör satte socialdemokraterna stopp.

Om Lars Danielsson avgår garanteras han två årslöner om 138 000 kronor, vilket är 8000 mer än någon annan tjänsteman på Rosenbad. Dessutom har Danielsson ett tillägg i sin fallskärm som gör den unik: han är garanterad att återfå sitt jobb som ambassadör på utrikesdepartementet.

Lars Danielsson hävdade först att han hade ringt Hans Dahlgren på UD under annandagen. Sedan tog han tillbaka det påståendet och nu tar han tillbaka tillbakatagandet. Hans Dahlgren hävdar att han inte fått något samtal från statsrådsberedningen. Han har kollat sina telefonlistor och där finns inga inkommande samtal från statsrådsberedningen. Därför är han säker. Häromkvällen fick han frågan i TV och då insåg jag att båda talar sanning.

Frågan var: Fick du något samtal från statsrådsberedningen under annandagen? Hans Dahlgren svarar: Nej. Och det är helt sanningsenligt. Han fick inget samtal från statsrådsberedningen. Men kanske från Lars Danielsson? Men han har antagligen inte fått just den formuleringen av frågan ställd till sig direkt: Fick du något samtal från Lars Danielsson under annandagen? Vem ställer den? Gör det du, Micke Ölander på Expressen! Då får du veta om mina teorier stämmer. Ring mig gärna igen. Vi fick inte kontakt på lördagskvällen men jag är övertygad om att det med mer tid går att hitta svar på många frågor.

Jag säger som Hamlet: There is something rotten in the state of Denmark.

Gruvligt misstag

Idag är det Norges nationaldag och på insändarsidan Min mening i NST/HD har jag fått svar från Hans Wahlgren. Han gör en prydlig politikerpudel - en kungspudel!

Gruvligt misstag

Svar till Christina Linnea Örtendahl (m), Ängelholm och rubriken ”Mäns härskarteknik i blixtbelysning”, 13/5.

Det var ett gruvligt misstag jag gjorde mig skyldig till, när jag inte uppmärksammade att ni var två personer som undertecknat insändaren jag svarade på. Jag förstår att du känner dig kränkt, eftersom du trodde att jag avsiktligt utelämnat ditt namn och dessutom på grund att du var kvinna. Så var det inte.

Tyvärr är jag ibland slarvig och i det här fallet hade det troligen att göra med att jag är så van vid och inriktad på att debattera med just Hans Wallmark och att jag hade alltför bråttom.

Jag beklagar det och ber om ursäkt för det obehag jag vållat dig.

Det ni! Det finns mycket att fira denna dag! Grattis Norge!

Tänk om Alva inte funnits

I denna veckas nummer av Kommunalarbetaren skriver Anne Jalakas i Kolumnen under rubriken Tänk om Alva inte funnits.

Ja, jösses flickor så illa det kunde ha gått! Húr hade våra liv sett ut?

Kommunalarbetarförbundet har givetvis ett syfte med att föra ut denna typ av argument. Det kan jag förklara, även om jag inte varken kan eller vill förstå det. Det är ett av de fackförbund som inte hade funnits till idag utan den kollektiviska synen och statens övertagande av familjens reproduktiva uppgift. Alva Myrdal visade i sina skriverier ingen som helst hänsyn för den traditionella familjen och dess värde för samhället. Hon föreslog istället en att den skulle ersatta av en familjeform där det bästa för samhället vore om barnen uppfostrades kollektivt.

Makarna Alva och Gunnar Myrdal förespråkade i sin bok Kris i befolkningsfrågan rashygieniska åtgärder i syfte att förbättra människomaterialet. De delar i boken in medborgarna i toppvärdiga och icke toppvärdiga individer. Syftet med åtgärderna skulle vara att utrota all slags fysisk och psykisk mindervärdighet inom befolkningen. Deras strävanden resulterade i tvångssterilisering av zigenare, tattare och andra som ansågs vara mindervärdiga.

Jag tar definitivt avstånd från denna typ av rasbiologi och kollektivistiska förställningar kring familjen. Det borde alla andra också göra nu för tiden, anser jag. Men så är det ju tyvärr inte.

Mitt enkla svar på frågan i titeln, utifrån en kontradiktisk tolkning av historien, är att vi kvinnor kanske hade mått mycket bättre idag. Vi hade förmodligen undvikit stressjukdomar och långtidssjukskrivning. Diagnosen utmattningsdepression och utbrändhet hade antagligen varken uppstått, behövts eller existerat. Speciellt inte bland oss kvinnor som tar hand om barn, sjuka och gamla; vi som är dagens medlemmar i Kommunal.

Vad tror du?

Statliga äktenskapsmäklare

Apropå avtalet mellan Anitra och Göran; inte det privata utan det så kallade professionella så finns det tillgängligt enligt offentlighetspincipen. Och i avtalet mellan regeringen (Göran Person) och Systembolagets vd (Anitra Steen) så är det enkelt att se hur Olof Johansson och en statssekreterare på socialdepartementet(Ewa Persson Göransson) agerat äktenskapsmäklare. Läs mer här.

En statssekreterare är politiskt anställd i Regeringskansliet och arbetar närmast under ett statsråd (i detta fallet Morgan Johansson) i ett departement ( i detta fallet Socialdepartementet) Statssekreteraren ansvarar för planering och samordning ( i detta fallet för planering och samordning av herrskapet Persson ekonomi och framtid på herrgården).

Underskatta aldrig en undersåte!

Hustrun är huvudfinansiär

Just nu pågår en förundersökning av statsministern, misstänkt för arbetsmiljöbrott, SSU:s ordförande Anna Sjödin är åtalad på fyra punkter, det socialdemokratiska kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu är åtalad för mutbrott och JO utreder om statsministerns närmaste man Lars Danielsson ljugit för riksdagen och katastrofkommissionen.

Allt det här är besvärande, medger statsministern. Men anser inte att det faktum att har köpt en herrgård och satsar enorma summor på sin jordbruksfastigheten inte skulle vara en politisk belastning för honom eller partiet.

- Jag kan förstå om en del tycker att det är märkligt. Å andra sidan ska man då komma ihåg att det är inte den socialdemokratiske partiordföranden som är huvudfinansiären, utan hans hustru. Jag har turen att leva tillsammans med en kvinna som tjänar mycket bättre än vad jag gör.

Och sedan anser han att det är märkligt att media och människor har synpunkter. Men vem är det som gett hustrun det ytterst välbetalda arbetet, satt lönen och vem är det som betalar den?

På fråga ett är svaret herr Persson, på fråga två är svaret tillika herr Persson och på fråga tre är svaret vi skattebetalare. Oavsett vad vi tycker så har vi rätt att säga vad vi tycker via valsedeln i september. Det tänker jag göra. Gör det du också!

Mäns härskarteknik i blixtbelysning

Idag publicerar insändarredaktören på HD/NST mitt svar till Hans Wahlgren (v). Hoppas du tycker det är okej att jag använder din rubrik Helge, men den var så talande. Jag skrev tidigare ett inlägg tillsammans med kommunalrådet i Ängelholm, Hans Wallmark (m), med rubriken Låt oss återta gatorna! Tillsammans!. Kommunisten valde att svara direkt till Hans Wallmark utan att så mycket som nämna mitt namn. Vilket gjorde mig så arg att jag bara var tvungen att skriva ett svar i paritet med min ilska. Skrivande kan vara ren terapi!

Svar till Hans Wahlgren (v) och ”Mäns våld inte mindre med fler poliser” den 5 maj.

Ditt svar säger väldigt mycket om din och kommunisternas kvinnosyn. Jag skriver ett inlägg, tillsammans med en man, kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm Hans Wallmark (m), och du väljer att svara honom och bortse från mig. Kommunismen har historiskt sett alltid haft problem med kvinnoperspektivet. Klass och klassperspektiv har alltid fått högst prioritet. Av det följer att kvinnan och kvinnoperspektivet är av mindre vikt.

Det finns fem härskartekniker som män ofta använder sig av för att säkra makten över kvinnorna. Du använder den första, osynliggörandet, som kan vara förödande för den som blir utsatt. Den som inte blir sedd eller lyssnad på känner sig förminskad och betydelselös. Ett utmärkt sätt att tysta kvinnor i allmänhet och borgerliga kvinnor som undertecknad i synnerhet.

Jag accepterar inte att du ser på oss kvinnor som underordnade klassperspektivet och mannen. Framförallt accepterar jag inte att du applicerar dina teorier i praktiken på mig. Jag har lika stor rätt som alla andra att höras och synas och kommer inte att underordna mig och tystas. Jag förväntar mig att du i fortsättning lyssnar på mig och bemöter mig på ett lika respektfullt sätt som behandlar Hans Wallmark.

För det måste väl bero på att du värderar människor enligt den klassiska kommunistiska konflikten om klass och kön som du anser att Hans Wallmark är värd mer än jag? I första hand för att han är kommunstyrelsens ordförande och jag ”bara” kandidat till fullmäktige. Och i andra hand för att han är man och jag ”bara” är kvinna.

Min utgångspunkt i livet är den liberala idén om alla människors lika värde och även om jag märker att du inte delar den, så kan du väl i alla fall försöka att sätta dig in i min och andra kvinnors situation.

PS: Det vore bra om herr insändarredaktören inte sätter dit ett (m) efter mitt namn, utan använder originaltexten vid signeringen av mina insända inlägg även vid publicering.

Apropå apellen

Det kom ett mejl från Kvinnojouren idag. Ett mejl med en inbjudan och en hälsning från en av mina medmänniskor som varit på manifestationen på torget i lördags. En hälsning som verkligen värmde och gjorde mig glad. En hälsning som visar att ingen människa är en ö. Det andra gör påverkar mig och det jag gör påverkar andra.

En av våra tidigare boendekvinnor var på torget i lördags och hon uttryckte som sin bestämda åsikt att du var bäst! Och att hon blev rörd av det tal du höll.

Det var det finaste beröm jag någonsin fått. Jag känner mig stolt att kunna göra något, även om det bara är i det lilla. Tack för ditt beröm. Det ger mig kraft och mod att fortsätta arbetet för alla människors lika värde.

Om att köpa röster

Ett nytt sätt att locka folk att rösta i höstens val föreslås av en kommunpolitiker i Tomelilla. Anders Albäck, folkpartiets förstanamn i Tomelilla, tycker att varje kommuninvånare som går och röstar ska få ett presentkort på 50 kronor.

Det säger väldigt mycket om hur du, som politiker, ser på mig som väljare. Du vill använda mig som röstboskap. Det är vanligt förekommande i till exempel Indien. Där du lätt kan köpa en röst för ett kilo ris. Men jag har inte lust att bli betraktad som en billig väljare.

Jag kan kanske acceptera fenomenet. Men då ska det väl ändå vara till högstbjudande!

Persson versus Reinfeldt

Valduellen i SVT är just avslutad. Min uppfattning är att det var en ovanligt bra debatt. Fredrik Reinfeldt vann klart över Göran Persson. Fredrik Reinfeldt talade för Allians för Sverige och använde vi-begreppet medan Göran Persson bara talade för sig själv och använde jag-begreppet. Bara där vann Reinfeldt på poäng och fick dessutom stilpoäng för rätt pronomen.

Likheter mellan debattörerna var att båda talade om vad moderaterna och Allians för Sverige vill. Och att ingen annan ville något.

Skillnader var att Fredrik Reinfeldt talade i ett nerifrånperspektiv medan Göran Persson talade utifrån ett tydligt uppifrånperspektiv.

Om jag arbetade som rådgivare till herrarna skulle jag, så här i efterhand, ge herrar partiledare följande råd:

Göran, låt väljarna göra tolkningarna. Fredrik, du slog an en sträng när du i din svaghet erkände att "Jag har inte träffat Ros-Marie, så jag vet inte". Mer sådant.

Jag kan inte låta bli att kommentera diskussionen angående föräldraförsäkringen. Där Göran Persson beskyllde Fredrik Reinfeldt för att "lura folkpartisterna". Indirekt säger Göran Persson här att folkpartisterna inte kan tänka själva. De är mindre upplysta, förstår mindre och betraktas som så dumma att de låter sig luras. Det tankesättet känner jag igen. Det är så jag som kvinna ofta blir bemött av män.

Det faktum att Göran Persson betraktar Lars Leijonborg och folkpartisterna som mindre vetande borde kunna ge upphov till en storm, minst i ett vattenglas...

Politisk korrekthet vs juridisk korrekthet

Ska nazister få komma till skolan och propagera för elever? Den frågan ställde idag Studio Ett. I radiostudion diskuterade Göran Palmér, utbildningförvaltningschef i Karlskrona, och Anders Torstensson, rektor vid Furulundssskolan i Sölvesborg kring frågan om hur man ska hantera problematiken om vilka partier som får besöka skolan inför valet.

Anders Torstensson stack verkligen ut hakan genom att välkomna alla partier. Han är något så ovanligt som en man med civilkurage! Till grund för skolans kontroversiella beslut hänvisar han till att samhällets lagar måste gälla även i skolan, och då är det demokratins lagar, och inte hans eller lärarnas politiska värderingar som ska gälla.

Det anser däremot inte Göran Palmér. Han menar att rektor har rätt att säga nej till den typ av partier som kan framföra åsikter som inte är allmänt accepterade i samhället, och hänvisar till skollagen.

Ingegerd Hillborn, jurist på Skolverket menade att man måste skilja på begreppen politisk korrekthet och juridisk korrekthet. Det juridiskt korrekta är vad som gäller i lag, och då står grundlagens yttrandefrihet över skollagen. Alltså gäller grundlagens värnande av demokrati och yttrandefrihet över skollagens värnande av samhällskorrekta värderingar.

Det var en fantastiskt intressant diskussion, som för en gångs skull satte fingret på problematiken vad som skillnad mellan fakta och tyckande; mellan politiskt stiftade lagar och politiska värderingar; mellan korrekthet och politisk korrekthet.

Begreppet politiskt korrekt föddes förresten i Sovjetunionen under utrensningarna på 1920-talet, då det användes för att klassificera vilka medborgarbeteenden som var korrekta och inkorrekta. Den gruppsykologiska dynamik som ligger bakom begreppet beskriver den tyska sociologen Elisabeth Noelle-Neumann i sin bok Die Schweigespiral (1984). Ett praktiskt exempel på detta är den rådande socialdemokratiska hegemonin i vårt land.

Hade vi inte haft den, hade frågan idag kanske istället formulerats: Ska kommunister få komma och propagera för skolelever? Men det vore ju inte politiskt korrekt, bara juridiskt…

Outnyttjad potential i samhället

Jag har just fått ett pressmeddelande från min förra arbetsplats Projekt Förening Øresund. Min kollega skriver om intressanta forskningsrön som nyligen presenterats av Ersta Sköndals Institut och av Socialforskningsinstitutet i Danmark.

Både den svenska och danska forskningen visar att drygt hälften av invånarna i grannländerna ägnar sig åt frivilligt arbete. Danskarna lägger något mer tid i månaden på ideellt arbete; 17 timmar i snitt jämfört med svenskarnas 14 timmar. Dock visar det sig att så många som hälften av dem som inte är engagerade i en förening gärna skulle vara det. Om de bara blivit tillfrågade! Här finns en stor outnyttjad potential i samhället.

Min förra chef, Ivar Scotte, har varit med att lansera en unik hemsida frivillig.se . Där kan ideella organisationer annonsera efter volontärer och de kan de som vill göra en insats kan välja bland olika uppdrag och söka det uppdrag som de skulle vilja ha. Den är öppen dygnet runt och det är nu knappt 140 svenska och danska organisationer som annonserar efter volontärer på frivillig.se.

Detta är ett nytt och bra sätt för föreningar att nå en stor del av den outnyttjade potentialen i samhället! Inte minst den ökade rörligheten på arbetsmarknaden har bidragit till behovet av att finna nya sätt att komma in i samhället. Speciellt med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten och svårigheten för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden kan det ideella arbetet som volontär vara ett bra sätt att få erfarenhet.

Ett tips till er 146 000 svenska ungdomar som är arbetslösa: fråga dig inte vad samhället kan göra för dig – utan vad du kan göra för samhället.

Med en hälsning till mina kära kollegor! Lycka till i det fortsatta arbetet!

Samhället har kapitulerat

En majoritet i Fosies stadsdelsfullmäktige har beslutade att lägga ner högstadiet på Hermodsdalsskolan. Stängningen av Hermodsdalsskolan i Malmö har blivit en riksfråga. Att eleverna protesterar är allmänt känt. Men de händelser som ligger bakom beslutet är inte lika kända, och speciellt inte på riksnivå.

Fler skolor vill ha kameraövervakning. Elever sköt lärare i magen med pistol. Explosiv brand på Hermodsdalsskolan. Dokument vittnar om droger och maktlösa lärare. Det är bara några av rubrikerna i Sydsvenska Dagbladets serie om Hermodsdalsskolan.

– Ge hit pengarna annars skjuter vi.

De orden mötte den 28-årige läraren när han träffade på två av Hermodsdalsskolans elever i tisdags. Efter hotet avfyrade en av de misstänkta eleverna också vapnet. Polisen är än så länge mycket förtegen om vilken typ av skjutvapen det är som har hittats.

Skolan tror att droger är lättillgängliga och man misstänker att gymnasieungdomar säljer droger till elever på skolan. Skolmiljön präglas av att hopplösheten bland lärare och elever står i fokus.

I rapporten från Skolverket frågar sig lärare hur mycket man kan tåla. De upplever att de själva töjer på normerna för att orka med.

En omfattande del av tiden går åt till att agera på händelser såsom bränder, klotter och våld eller hot om våld.

Det berättas också om ungdomar som skolkar men ändå uppehåller sig på skolan, att antalet ungdomar som stjäl av ungdomar är stort och att skolpersonal känner sig maktlösa utifrån uppdraget om utbildning, att inte kunna arbeta med det man är där för.

Det som händer på Hermodsdalsskolan just nu speglar bara det faktum att samhället har kapitulerat fullständigt. Vi måste se till att ta tillbaka föräldraansvaret för uppfostran och satsa på en skola med fokus på lärande. Det är vi vuxna som har ansvar för att barnen får trygg miljö med ordning och reda, inte barnen. Hermodsdalsskolan är bara den första i raden om ingenting görs. Och det är bråttom. Klockan är mer än fem i tolv...

Terrorister i Folkets park i Malmö

Hamasregeringens flyktingminister Atef Adwan är tacksam mot den svenska regeringen för att han fått visum till Sverige. Och det är inte märkligt att han är tacksam eftersom Hamas är terroriststämplad av både EU och FN. Det må så vara att det är en demokratiskt vald minister. Men den som röstar har ett ansvar och får också ta konsekvensen av sitt val.

Från den legendariska plats – socialdemokratins vagga – talarstolen i Folkets park där tidigare August Palm, Hjalmar Branting, Per-Albin Hansson och Göran Persson hållit brinnande apeller på Första maj. Från den talar en terrorist till ett tusental ditresta exilpalestiner från hela Europa. Och i sitt tal vänder terroristen direkt till den svenska regeringen och tackar för att han välkomnats till Sverige.

Göran, jag känner ju dig sedan jag arbetade i partiet, som kollega till din fru Annika och vi bodde i Malmö. Jag hade till och med utsikt över Folkets park från min lägenhet på Friisgatan. Därför vet jag att du inte är naiv. Du vet vilka politiska konsekvenser och diplomatiska komplikationer det faktum att du välkomnar en terrorist till vårt land.

Då återstår bara frågan om du är dum eller feg?

Apell mot kvinnovåldet

Idag har Ängelholms kommun haft en manifestation mot våldet i samhället på Stortorget. Den samlade många medborgare. Kommunalrådet Hans Wallmark (m) höll ett tal om tio minuter som inledning. Sedan lämnades ordet över till mig som initiativtagare, samhällsmedborgare, medmänniska och kvinna. Jag, och de andra damerna fick två minuter var (sic!) till vårt förfogande.

Jag önskar att jag slapp att stå här idag. Men det värsta har hänt i vår stad. En våldtäkt, den mest avskyvärda form av kränkning. Det handlar om oss och tron på alla människors lika värde. Jag riktar mig först och främst direkt till dig som våldtog min medmänniska.

Jag har samma rätt till frihet som du. Jag ska kunna göra vad jag vill, gå vart jag vill, även på natten. Precis som du har jag rätt att röra mig fritt. Jag vill inte vara rädd. Inte i Ängelholm och inte någon annan stans heller.

Jag har rätt att känna mig trygg. Jag har rätt att slippa sådana som du. Jag har rätt att gå var jag vill när jag vill utan att sådana som du förstör mitt liv. Jag vill känna mig trygg i Ängelholm. Jag är inte trygg idag. För att du finns och för att du fortfarande är på fri fot. Först när du är finns i fångenskap kan jag känna mig fri och trygg.

Du har ett ansvar. Du är också människa. Du har skyldighet att ta ansvar för dig och dina gärningar. Precis på samma sätt som jag har ett ansvar för mina gärningar. Försök inte lägga ansvaret för dina gärningar på mig. Jag kommer aldrig någonsin att ta ansvar för vad du gör. Jag kan bara ta ansvar för mig själv. Det är min förhoppning att du också kan lära dig det – att ta ansvar för dig själv och dina gärningar.

Det som utgör grunden för vad som är gott eller ont, rätt eller fel, är den gyllene regeln. Allt vad I viljen att människorna skolen göra eder, skolen I ock göra dem.

Det som är kittet mellan oss människor i samhället är tillit. Det innebär att vi litar och tror på varandra. En ömsesidig tillit ger trygghet. Tillsammans kan vi göra det. Tillsammans kan vi känna trygghet. Vi ska kunna och våga hålla varandra i handen. Jag tror att det bara är så vi kan ta tillbaka trottoaren, åpromenaden och torgen. Tillsammans kan vi ta tillbaka tilliten till varandra. Jag håller er i handen! Vill ni hålla i min hand?

Sedan pratade Ursula Rohrmüller(v) och oppositionsrådet BrittMarie Hansson (s). Efter arrangemanget fick jag väldigt mycket beröm och många kramar och klappar på axeln. Det var väldigt många kvinnor som kom fram och tackade, men faktiskt också en del män. Jag tackar särskilt styrelsen och verksamhetsledaren Ros-Marie Hurtig från KvinnoJouren i Engelholm. Och också de kristdemokrater, speciellt oppositionsrådet Lennart Engström, och de centerpartister kom fram efter min apell och tackade mig för mitt engagemang. Dessutom en och annan journalist. De ringde till och med från Expressen. Men jag ringer tillbaka senare, för nu ska vi gå ut och äta på Stortorgets servering - vår altan tillsammans med goda vänner.

Det räcker nu

Terrorister från Hamas är inbjudna till Sverige på officiellt besök. Det är fullständigt sanslöst. Vår statsminister kan knappast veta vad han gör. Det är som att ge ett barn som snor godis full legitimitet eller en våldsman rätt att utöva våld. Det är helt OK - bara saken är god. Herregud. Nu får det bara vara nog. Jag kan inte legitimera mer skit. Det är verkligen dags att sätta ner foten. Och det ska jag göra på Stortorget imorgon.

Efter den gränsöverskridande manifestationen mot våldet i samhället som vi ska ha på Stortorget i Ängeholm i morgon klockan 13.00 behöver jag skriva svar på ett antal insändare.

Men nu gäller det först att skriva en apell till morgondagen. Kommunstyrelsens ordförande ringde mig sent i eftermiddags, när vi var på stranden här i stan - helt underbart - och gav mig i uppdrag att hålla en apell på Stortorget imorgon. Så nu måste jag börja fundera och fila på den. Det blir inte svårt eftersom jag tänkt många tankar efter våldtäkten på valborgsmässoafton. Det kunde lika gärna varit jag...

Oppositionsrådet i Ängelholm, BrittMarie Hansson (s), svarar idag på Min mening i NST/HD på min senaste insändare. Hon skriver:

I ditt svar till mig får jag veta det jag inte kunde förstå i fullmäktigedebatten: att det är fler moderater än du som stödjer inrättandet av en socialjour. Tack för det! Självklart komme vi att stödja ditt medborgarförslag om ett initiativ till en gemensam socialjour i nordvästra Skåne. Det var ju detta förslag jag framförde i kommunfullmäktige.

Givetvis är en socialjour oerhört viktig för barnen men även för alla andra medborgare som har behov av denna då något tragiskt inträffat men att detta inte är en politiskt fråga - där går våra åsikter isär. Du säger att du lämnat in ett medborgarförslag i ämnet. Detta kommer att behandlas av tjänstemän och politiker på samma sätt som alla motioner. Därav är det en politisk fråga - om än den innehåller ett stort mått av humanitet!

Jag kommer antagligen att skriva ett svar till BrittMarie Hansson imorgon. Dessutom skriver Hans Wahlgren (v) en insändare som svar på min och kommunalrådets insändare idag. Tyvärr riktar han sig direkt till Hans Wallmark om frågan om vår utmaning till BrittMarie Hansson (s), vilket gör att jag inte vet om den är riktad mot Hans Wallmark som person eller sakfrågan? Vad tror du?

Politiker protesterar mot våldet

Den senaste våldtäkten på åpromenaden i Ängelholm kopplas nu av många med Hagamannens gärningar i Umeå. Jämförelsen har också, helt logiskt, gjorts i medierna. Mellan 2001 och 2003 inträffade fem våldtäkter eller våldtäktsförsök i centrala Ängelholm. De är inte uppklarade och polisen misstänker att det kan vara samma gärningsman i flera av fallen. Uppklarningsprocenten när det gäller våldtäkt är för övrigt fruktansvärt låg. Högre prioritet på den typen av brott vore önskvärt, även om jag inser att det är en typ av brott som oftast sker utan vittnen.

Men den vanliga åsikten, som tyvärr också omfattas av många politiker, är att kvinnan lockar mannen. Jag anser att det säger ganska mycket om hur man ser på mannen. Ett viljelöst offer för sin sexualitet som inte kan styra sig själv och ta ansvar för sitt handlande. Varför har män ofta den åsikten? Det undrar jag…

Idag är en av rubrikerna i NST/HD Politiker protesterar mot våldet. Hans Jonsson, reporter på tidningen, skriver att:

Våldtäkten mot en 35-årig kvinna i söndags kväll samlar politikerna i Ängelholm. En partiöverskridande manifestation mot våld, kränkningar och skändningar äger rum på lördagen…Initiativet till manifestationen kommer från första början från moderatkvinnan Christina Linnea Örtendahl.

- Det är dags att sätta ned foten nu och visa att vi inte tolererar mer våld, säger hon.

Jag tror att vi måste återta det offentliga rummet. Det handlar inte bara om dålig belysning, utan om att alla hederliga människor vågar vistas ute och ingriper när något händer.

Birgitta Ohlsson (fp) har föreslagit att staten ska utbilda kvinnofridshundar som försvar mot kvinnovåldet. De ska kunna lånas ut till kvinnor som blivit ofredade. Kanske är det en bra idé? Hunden är kvinnans bästa vän!

Men det får nog vara större hundar än de som jag har. Totte är en Cavalier King Charles Spaniel och Teddie en Bichon Frisé. De gör inte en fluga förnär, även om Teddie har terriertänder, tror att han är en Rottweiler och jagar mopeder. Men jag tror knappast att de skulle jag iväg åpromenadsmannen från centrala Ängeholm.

webvoter-omröstning Skulle du känna dig tryggare med en hund? Ja Nej Vet ej Se resultat

Ängelholm - öppen stad

Valborgshelgen i Ängelholm var tyvärr inte enbart positiv. Löpsedlarna har med stora bokstäver berättat om våldtäkten här i staden. Fruktansvärt tragiskt. Just den typ av saker som inte skulle kunna hända överhuvudtaget och absolut inte här. Själv går jag där dagligen. Och det anser jag att jag ska kunna göra utan att gå självförsvarskurser.

Med anledning av de insändare om kvinnors trygghet och frihet som jag haft tillsammans med kommunalrådet i Ängelholm, Hans Wallmark kändes det angeläget för mig att göra något konkret. Jag kontaktade därför kommunalrådet och förslog att vi skulle göra någon typ av manifestation för att markera från samhällets sida att vi inte accepterar den typen av beteende.

En samling på torget eller ett fackeltåg men någon typ av manifestation som tydligt markerar att vi från samhällets sida sätter ner foten. Min förhoppning är att alla kan stå bakom, inte bara vi kvinnor i staden.

Efter en del mejl och telefonkontakt med kommunalrådet under dagen så är det klart att han gillar min idé. Under onsdagen tas beslut om att Ängelholms kommun ställer upp som arrangör bakom en manifestation mot våld! Lördagen den 6 maj kl 13 på Stortorget under parollen: Ängelholm – öppen stad.

Lokalpressen ringer mig för att få information om arrangemanget och planeringen. Jag kan bara bekräfta att jag initierat manifestationen och hänvisa till kommunalrådet angående annonsering och affischering. Själv förbereder jag ett tal i enlighet med den insändare och det svar som kommunalrådet och jag har haft i NST/HD när det gäller kvinnors frihet och trygghet.

Vi kvinnor ska inte behöva lära oss självförsvar. Vi har full rätt att röra oss fritt i samhället oavsett var och när utan att behöva försvara oss. Det är vår rättighet, anser jag. Håller du med?

För barnens skull

De två små barnen som övergavs av sin berusade pappa i påskhelgen har orsakat en hel del debatt, inte bara lokalt, utan tyvärr också nationellt. Det har också påtalats i ytterligare en insändare från Åke Hagwell i Torekov söndagen den 30 april. Han har tittat på hur svårt det är att finna ett telefonnummer till socialjour i vårt hörn av Skåne. Och han ser frågan i ett vidare perspektiv. Vår krisberedskap är inte god. Det håller jag med om.

Det är bara att göra en pudel och ta tag i problemet.Idag publicerar NST/HD mitt svar till oppositionsrådet i Ängelholm, BrittMarie Hansson (s).

Nej, BrittMarie Hansson. Jag är inte den enda företrädaren för den borgerliga majoriteten som anser att vi ska ha en väl fungerande socialjour i Ängelholm. Du kan vara alldeles säker på att alla moderater är överens om att vi ska ta hand om våra minsta på bästa sätt.

Jag tycker också att vi kan vara överens om att inte utnyttja den tragiska händelsen för att ta billiga politiska poäng. Även om jag vet att du också har ett gott hjärta och vill väl, fast du är socialdemokratiskt oppositionsråd, så tycker jag inte att det känns rätt.

Däremot är jag inte överens med dig om hur frågan ska lösas. Vi ska ha en väl fungerande socialjour. Det är vi överens om. Men jag anser att det primära är att det finns ett telefonnummer som alla känner till, gärna gemensamt för hela nordvästra Skåne. Om den som svarar är anställd tjänsteman eller förtroendevald är fullständigt ointressant. I det aktuella fallet skötte socialnämndens ordförande Rune Johansson den uppgiften föredömligt.

Men sedan ska det alltid finnas en beredskap. Ett jourhem som inte kan ta emot en placering är per definition inget jourhem. Du får vad du betalar för, och jag anser att vi skattebetalare har en skyldighet att stå för den försäkringskostnaden gemensamt. Precis som vi gör när det gäller räddningstjänst och snöjour.

Därför har Carola Karlsson (m) och undertecknad lämnat in ett medborgarförslag där vi föreslår att Ängelholms kommun tar initiativ till att ordna en gemensam socialjour i nordvästra Skåne. Vi hoppas verkligen att socialnämndens ordförande vill ta på sig den grannlaga uppgiften.

Jag hoppas och tror att även du, BrittMarie Hansson, vill stödja vårt förslag. Jag vill inte göra detta till en politisk fråga. För mig är det en human fråga som vi har en skyldighet att ta tag i. För barnens skull ska vi hålla ihop, tycker du inte det?

Carola och jag hoppas att professionen kan ta fram några alternativa förslag. Min erfarenhet från både socialnämnden, tidigare landstinget och numera Region Skåne är att många problem inte handlar om bristande resurser utan om bristande kunskap och logistik.

Första maj och arbetarpartiet

Idag skriver vi den första maj och från balkongen såg jag socialdemokraternas demonstrationståg genom stan. Orkestern är större än resten av tåget och valsedeln har antagligen fler personer upptagna än deltagare i demonstrationståget. En maktfullkomlig socialdemokratis stridsrop klingar tämligen ihåligt. Ingen tror längre på Göran Perssons löfte om Arbete åt alla. Socialdemokraterna har haft regeringsmakten längre än vad Göran Persson och jag kan minnas.

En av anledningarna till att kungen vunnit folkets sympati är antagligen att han sitter i samma båt som folket. Han upplever verkligheten Sverige i tiden som vi vanliga medborgare. Han bekräftar den verklighet som vi lever i. Till skillnad från socialdemokratiska förstamajtalare som pratar om en ett sagoland som vi inte längre tror på.

Att vi lever i skilda världar visar sig också tydligt i den undersökning som opinionsinstitutet Temo gjort på uppdrag av moderaterna. Resultaten visar att det finns ett mycket starkt stöd för det nya arbetarpartiets politik bland svenska folket i allmänhet och LO-medlemmarna i synnerhet. Du kan läsa hela undersökningen här.

Göran Persson använder arbetarnas högtidsdag till att förneka det faktum att miljoner människor lever i utanförskap varje dag! Det är oförskämt att förneka arbetslösas verklighet genom att säga att det inte alls är ett stort problem. För den som är arbetslös och vill ha ett arbete spelar det mindre roll om arbetslösheten är 5 procent eller 17,9 procent. Den är trots allt 100 procent för den enskilde och för den personen är det ett problem som även Göran Persson och Marita Ulvskog borde respektera och bekräfta.

Efter 115 år av demonstrationer är det högt på tiden att någon lyssnar! Tur att Sverige har fått ett nytt arbetarparti! Och en allians för Sverige. Som vid sin förstamajdemonstration för barnen och familjen samlade tre gånger så många som socialdemokraternas i Uppsala idag.