Ängelholm ligger inte vid havet...

Uppenbarligen har frågan om bussförbindelse mellan staden och havet äntligen kommit upp på dagordningen. Lokaltidningen skriver idag att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat diskutera frågan. Det var väl ändå högt på tiden!

Allt tack vare ett medborgarförslag som för drygt ett år sedan föreslog en buss mellan centrum och Råbocka/Havsbaden. Men... tekniska nämnden anser att det skulle bli nödvändigt för kommunen att betala Skånetrafiken eftersom antalet resande, enligt tekniska nämnden, skulle bli för litet.

Jag tycker det verkar förvånande. Med tanke på att det inte går att ta sig från stan till havet med kollektivtrafik, om man undantar att du kan ta bussen till Magnarp, Vejbystrand, Båstad eller Helsingborg, så tycker jag att det är konstigt att det inte finns något underlag.

Jag skulle gärna vilja se den marknadsundersökning som tekniska nämnden gjort. Jag är nyfiken på att se vilka man har frågat? Och vilka alternativ har ställts? Och hur många som tillfrågats samt svarsfrekvens! Är resultatet statistiskt säkerställt? Mot bakgrund av miljöförstöringen vore det kanske bra för ängelholmarna om fler ställde bilen hemma och tog bussen till stranden. Har den dimensionen tagits med i undersökningen?

Jag vet bara att som det hittills varit med den lilla buss som sponsrats av stadens företagare, så har den inte varit ett alternativ för handikappade eller barnfamiljer. De mest frekventa användarna har snarare varit tonårspojkar som inte ids gå eller cykla till stranden.

Det har inte funnits plats för vare sig rullstolar, rullatorer, barnvagnar, skrindor eller större kylväskor på badbussen; det är bara att trava på. Så jag gissar att lämmeltågen med ensamma mammor och icke-bilburna turister mellan stan och Råbocka lär fortsätta denna säsongen också.

Dagens citat:

Man föredrar att tro på det man helst håller för sant.

Francis Bacon

I-landsproblem = infrastrukturproblem + gränsland?

Igår var det dags för årets första partiledardebatt i riksdagen. Jag satt på tåget på väg till Växjö och försökte enträget att få in Sveriges Radio P1 på mobilen. Som vanligt den enda kanal som är näst intill omöjlig att hitta en bra frekvens för. Som vanligt gav jag upp - orkar inte höra brusandet som överröstar rösterna i pratkanalen. Har under årens lopp funderat mycket på detta problem, som av Lundaspexarna i HippHipp säkert skulle kallas för I-landsproblem.

Glömmer aldrig hur jag stod svagt framåtlutad på ett ben högt upp på en sanddyn vid Ribban i Malmö i två timmar för att lyssna på Carl Bildts sommarprogram för ett antal år sedan. Den enda förklaring jag kunnat komma på är att kanalen sänder på nästan exakt samma frekvens som Danmarks radio, som det för övrigt inte är några som helst problem att lyssna på varken på Ribban eller vid Klitterhus. Eftersom klagomålen är så få har jag slutit mig till att problemet är specifikt skånskt och därför inte ens är känt bland stockholmare.

Såg några glimtar från debatten på nyheterna igår, när jag hämtade mina hundar. Och i DN idag läser jag om just den sekvensen: Det verkar som om Mona Sahlin kandiderar till Stockholms läns landsting, sade statsministern.

Jag tänker inte ta över efter Filippa Reinfeldt, jag planerar att ta över efter Fredrik, kontrade Mona Sahlin.

Nu har jag förvisso träffat alla tre och tycker de är väldigt sympatiska personer alla tre (även om Filippa & Fredrik är duktigare lyssnare), men de borde kanske ägna lite mer tid åt andra regioner än Stockholm. När jag skulle köpa biljetter till min resa mellan Ängelholm och Växjö drabbades jag nämligen av ett annat I-landsproblem. Det gick inte att lösa biljett mellan Osby (Skånes sista utpost mot Sverige) och Älmhult (den sydligaste svenska metropolen)! Ja, nu är det ju egentligen samma nation även om jag som snapphane, skåning och politiker fortfarande tycker det är viktigt att ha kunskap om historiens betydelse för dagens problematik.

Varken SJ eller Skånetrafiken lyckades lösa problemet och när jag visade mina biljetter på tåget för konduktören så visade det sig att hon var från Småland. Jag bad henne svara på denna tiotusenkronorsfråga och hon menade att det är alltid problem i gränslandet mellan Skåne och Småland.

Jag vet, svarade jag. Mina barn bor i Småland så jag är van. Nu är jag på väg till Växjö för en anställningsintervju och hoppas med en flytt över gränsen förenkla umgänget med barn och barnbarn.

Lycka till med jobbet, svarar konduktören och klipper de bristfälliga biljetterna. Funderar på om jag korsar den gamla nationsgränsen som fredlös???

Tyvärr hann jag inte/orkade inte prioritera bloggandet igår kväll, men när jag läste HD på nätet idag förstod jag att det inte spelade någon roll. Thalamus har problem med Internet. Känns onekligen som om infrastrukturen inte följer med (mig) i tiden...

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Klittervägen bör öppnas för genomfartstrafik!

Stamkunder får sämre service på Skånetrafiken

Centerpartisten och infrastrukturministern Åsa Torstensson intervjuades av Inger Arenander i Ekots lördagsintervju. Det var en av de mest märkliga intervjuer jag hört i den serien.

Minst halva programtiden, och kanske ännu mer, gick åt att få Åsa Torstensson att erkänna att hon tagit ett felaktigt beslut. Inger Arenander hävdade bestämt att SJ skulle lida stor skada för att Skånetrafikens huvudmän fått tillgodose skåningarnas behov av kollektivtrafik.

Det faktum att det finns en lokal huvudman för trafiken i Skåne och att folk står upp på tågen spelade ingen som helst roll för Inger Arenander. Det är sådana som hon som spär på föraktet och fördomarna om stockholmarna såsom seende sig själva i nationens centrum.

När hon dessutom försökte få Åsa Torstensson att instämma i sina farhågor om att skåningarna skulle ta flyget till jobbet istället för tåget blottade hon sin fullständiga okunskap. Alternativet till tåg eller buss i Skåne är bil och endast bil. Vi har en yta om ungefär 10x10 mil och på denna distans är flyget inte konkurrenskraftigt varken pris- eller tidsmässigt.

Däremot är det i dagsläget så att många väljer bilen för att de inte orkar stå mellan Båstad och Malmö. Det är flera år sedan tågpersonalen via högtalarna började uppmana alla som reste med månadskort att stå upp för att resenärer med platsbiljetter skulle kunna sitta.

Det måste vara det enda företag i hela världen som ber stamgästerna nöja sig med en sämre service än den de betalat för. Gissa om de som hade möjlighet tog bilen istället?

Tack Åsa, för att du förstått skåningarnas dilemma och försöker göra vad du kan för att underlägga för oss att bo och arbeta på olika orter. Vad Inger Arenander egentligen menade vill jag inte ens tänka på...

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Klittervägen bör öppnas för genomfartstrafik!