Christina Linnea Örtendahls Blogg

Statsvetare & omvärldsanalytiker granskar dagsaktuell politik med glimten i ögat

måndag, december 08, 2008

Grekisk tragedi med Mesallians mot Sverige

Mötet mellan oppositionens partiledare i teve var ingen munter syn. Den påminde snarast om en grekisk tragedi inspirerade från antiken eller Shakespare.

Mona "Bara Mona" Sahlin spelade den sorgsna drottningen. Peter Eriksson gjorde en hatisk figur som sände dödande blickar mot drottningens favoritpojke, lille prins Lars. Medan prinsessan Maria på bästa glada sätt försökte släta över den tragikomiska upplösningen som på något vis verkade formas trots att ingen av de inblandade förmådde ta till sig klokheten om att från en tragedi som denna leder ingen väg till livet.

Men det enda de lär sig i situationen är de inte kan lära sig någon utan bara handlar om en typ av självbestraffning, på grund av misslyckandet i förra valet.

Det var uppenbart att personkemin i den sk familjen inte var den bästa. Pappa Peter hatade uppenbarligen sonen Lars, som i sin tur inte förstod allvaret i situationen. Mamma "Bara Mona" var lite blyg i sällskapet samtidigt som hon sökte sända ut en självsäkerhet som satt i skinnet, men inte nått innanför det. Prinsessan Maria verkade varken vilja välja vin eller vatten. Viktigast var vänskapen och viljan.

Jag har hört att det i recensionerna av skådespelet diskuterats likheten med pjäsen Allians för Sverige och dess premiär i Högfors med badtunnan. Och då har recensenterna undrat vad pjäsen heter. Jag har för mig att de sa något om Mesallians mot Sverige; och det verkar väl valt.

Vänsterfamiljen verkar vara väl virriga och i valet i kvalet om sin framtid. Och eftersom de är vänster så är de givetvis mot något; för för något har de aldrig varit. Och visst måste en allians med Mona "Bara Mona" vara synonymt med en mesallians...

Etiketter: , , , , ,

onsdag, oktober 17, 2007

Maud - alla kvinnors vapendragare

Lyssnade på en del av partiledaredebatten. Ovanligt vass och spännande. Kanske till viss del beroende på att Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt hade betydligt mer temperament än i tevedebatten. Det var riktigt roligt att höra ordkriget. Men de replikskiften jag fastnade för var de mellan Maud Olofsson och Lars Ohly och senare Peter Eriksson. Hon är hård men rättvis, Maud - alla kvinnors vapendragare.

När Lars Ohly säger att privatiseringen försämrar välfärden svarar Maud:
Då tänker jag på Åsa Isberg som äger Hammarhöjd hemma i Bygdeå, ett äldreboende med 22 lägenheter för de gamla. Jag tror inte att Åsa Isberg känner att hon försämrar för de gamla på Hammarhöjd. Jag tror inte heller att pensionärerna på Hammarhöjd känner igen sig när Lars Ohly står här och säger att man försämrar. Jag tror inte att de kvinnor som har hoppat av offentlig sektor för att de är missnöjda med den offentliga sektorn som arbetsgivare och som startar kooperativ runt om i landet för att göra detta bättre känner igen sig. Jag tror däremot att de tycker att Lars Ohly är otroligt oförskämd mot alla dessa initiativ. Det är vad jag tror.
Och sedan avslutar Maud replikskiftet med en synpunkt som jag instämmer i till hundra procent:
Ditt påstående om att privatisering försämrar kommenterade du inte ens. Jag tror att du ska be alla dem du anklagar en ursäkt. Det är inte så att privatiseringen alltid försämrar. Många av de kvinnor som har startat kooperativ och alternativa verksamheter för att de är missnöjda med kommunernas eller landstingens sätt att sköta detta gör det faktiskt för att de vill göra det bättre för gamla och sjuka. Det är oförskämt, säger jag än en gång.
Sedan debatterar hon infrastruktur på samma norrländska planhalva som Peter Eriksson:
Miljöpartiet tar bort pengar till skötsel och underhåll. Varför gör man det? Peter Eriksson bor i en trakt där vi vet att det är otroligt dåliga vägar. Skogsindustrin klagar över att de inte kan ta fram virke och sälja därför att vägarna är för dåliga. Frågan är: Måste man ha stadsjeep för att ta sig fram på dessa vägar?
Och påpekar att somliga inte lever som de lär:
Jag tycker bara att det vore hedervärt om Peter Eriksson erkände att skötsel och underhåll inte är någonting för Peter Eriksson. Men då innebär det att det inte bara är Peter Eriksson och andra som behöver stadsjeep. Då är det många som kommer att behöva stadsjeep för att kunna ta sig fram på det vägnät som är så illa skött i Sverige efter ert regeringsinnehav.
Och den stickrepliken tog där den skulle:
Herr talman! Jag kan väl säga att Maud Olofssons argumentationsteknik sjunker under ytan för vad som borde vara rimligt anständigt. Men jag ska inte kommentera det så mycket mer.
Och nej, det ska inte jag heller eftersom väl alla redan känner till att Peter Eriksson kör omkring i en stadsjeep som för säkerhets skull är registrerad på hustrun. Mitt samlade omdöme är att det var den bästa och mest livliga partiledaredebatt på länge. Ovanligt konkret, klargörande och vass. Ni klarade er bra allihop, även om somliga hade större problem än andra att försvara sig. Mer sånt!

för övrigt anser jag att buddistmunkars sånger bör höras och militärjuntans styre i Burma förgöras...

Etiketter: , , , , ,