Riv korthusen i fullmäktigedebatten

Kvällen igår gick åt till kommunfullmäktiges sammanträde. Ett av de mest intressanta ärendena var en interpellation om Lärarförbundets skolranking år 2007. Oppositionsrådet BrittMarie Hansson (s) ställde ett antal frågor till ordförande i BUN, Sven Ingvar Borgquist. Debatten var ett skolexempel på hur politiker inte ska agera.

Idag skriver Anders Davidsson i NST/HD följande:

Moderaterna fick också mycket hård kritik när det gällde hur mycket kommunen satsar på grundskolan. Ängelholm hamnar enligt lärarförbundets stora jämförelse i bottenskiktet när det gäller satsade kronor på elev. Sven-Ingvar Borgquist skrivna svar på BrittMarie Hanssons interpellation retade henne.

- Du svarar inte på en enda av mina sju frågor. I stället får jag veta vad du tycker om lärarförbundets rankning.

Och så var det tyvärr. Istället för att försöka föra upp debatten på en högre nivå valde man att köpa sossarnas problembeskrivning rakt av, gräva ner sig i detaljer och skjuta budbäraren. Som i detta fall var Lärarförbundets utmärkelse Sveriges Bästa Skolkommun. Hela debatten kom att kretsa kring dess bakgrund, kriterier, vilken statistik den byggde på och vad den omfattade och inte. Ingen tycktes veta.

Så ni som undrade kan gärna besöka länkarna till Lärarförbundet och den Utmärkelse för Bästa skolkommun, samt PM med bakgrund till Bästa skolkommun 2007, som är tänkt att inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan – elever, lärare och skolledare.

Om man nu vill gräva ner sig i rankingar så finns även Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex. Ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006. Här hamnar Ängelholm på plats 220.

Har försökt hitta någon forskning som belägger eller vederlägger grunden för alla typer av skolrankingar – nämligen den att mer pengar och fler lärare leder till bättre resultat för eleverna. Det enda jag funnit är en En utvärdering av personalförstärkningar i grundskolan RAPPORT 2005:6 från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och den belägger min tanke och teori. Deras slutsats är:

Vår analys är baserad på registerdata som omfattar samtliga elever som avslutade grundskolan mellan 1998 och 2003. Vi finner att socioekonomisk bakgrund förklarar en mycket stor del av variationen i studieprestationer. Resultaten visar att under perioden 1998–2003 har resursförändringar inte haft någon statistiskt signifikant effekt på den genomsnittliga elevens studieresultat (min kurs), men ökade resurser har förbättrat studieresultaten för elever med lågutbildade föräldrar.

För min förhoppning var ju att debatten kunde höjas en nivå. Vet inte hur många gånger under årens lopp jag sett denna typ av debatter. De är inte intressanta eftersom man befinner sig i ett korthus. Sopa undan grunden och alla argument faller.

Och grunden för debatten var egentligen orsakssambandet mellan resurser, lärartäthet och vilket resultat eleverna uppnår. Den frågan var den egentliga! Och det var den som borde diskuterats! Inte detaljerna på de övriga våningarna i korthuset…de som egentligen inte finns!

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Klittervägen bör öppnas för genomfartstrafik!