Tintin i ankdammen Sverige

Varför har vi så svårt för att tolka saker och ting utifrån något annat perspektiv än det rent bokstavliga? Jag kan inte låta bli att kommentera den debatt som vållats av ett gammalt seriealbum.

Förlaget Bonnier Carlsen har anmälts för hets mot folkgrupp till Justitiekanslern för att de ederat Hergés album "Tintin i Kongo". I anmälan, som Afrosvenskarnas riksförbund har ställt sig bakom, formuleras brottet:

"Seriemagasinet innehåller bilder och texter som är kränkande mot svarta människor genom att beskriva dem som intellektuellt och socialt underlägsna".

I sin iver att vara politiskt korrekt föreslår förlagets informationsansvarige, Helena Martin, att albumet ska få vara kvar men att man genom att placera det i vuxenhyllan markerar att det inte är lämpligt! Intervjun i DN avslutas med frågan om barn kan läsa "Tintin i Kongo"?

Och på det svarar Helena Martin (sic!) att "Barn kan läsa den men i vuxens sällskap".

Vad är det som får vuxna människor att tro att barn är dumma? Den rasbiologiska människosyn som fanns på 1930-talet i Sverige och Tyskland är inget som dagens barn känner igen sig i. Om de överhuvudtaget reagerar som är det snarare så att de kommer att se det som lika märkligt som Tintins klädsel.

Det är väl knappast barnen man borde oroa sig för när det gäller den människosynen. I vårt samhälle finns fortfarande en människor som fått rasbiologins teori med modersmjölken och internaliserat det tankesättet.

Som nation borde vi göra upp med den så kallade vetenskapen och exporten därav istället för att moralisera över ett seriealbum. Men det är lättare att i symboliskt förbjuda namn på bakverk och glassar än att göra upp med en obehaglig period i vårt lands historia.

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!