Regeringsförklaringen i teoriperspektiv

Min favoritprofessor i statsvetenskap, Lennart Lundquist vid Lunds universitet, har lärt mig att alltid se och analysera samhällsproblem utifrån är -, bör - och gör - perspektiv. Det slog mig att de tre typerna empirisk, normativ och konstruktiv teori kan appliceras på statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring.

I den empiriska delen av regeringsförklaringen beskriver statsministern hur det är/var vid valdagen för ett år sedan:

Vi hade sökt och vunnit väljarnas förtroende med budskapet om att Sverige var ett bra land men att allt i Sverige inte var bra.

Sverige led av ett stort utanförskap från arbetsmarknaden. Många företagare vågade inte tro på en framtid i Sverige. Jobb som gått förlorade hade inte ersatts av nya, och människor med arbetsvilja hamnade i bidragsförsörjning och fick inte det stöd de behövde. Resultatet innebar att över en miljon människor stod utanför arbetsmarknaden eller jobbade mindre än de skulle vilja. Samtidigt skapade bidragssystem och höga inkomstskatter en situation där det för många inte lönade sig att arbeta. Särskilt gällde detta för människor med små eller medelstora inkomster.

Därtill kunde vi se en tredje konsekvens av utanförskapet. Den handlade om att betydande delar av samhällets resurser låstes i bidrags- och ersättningssystem för människor som var i arbetsför ålder och som ville jobba men som saknade stöd för att finna ett nytt jobb. Resultatet var brister i välfärden. Vård och omsorg höll inte tillräcklig kvalitet, och resultaten i våra skolor försämrades jämfört med andra länder.

Vi såg hur allt detta grundlade en utveckling där Sverige gled isär. Sverige klövs människor emellan och mellan stad och land. Vi såg problemen och vårt löfte var att göra något åt dem. Vi ville möjliggöra för människor att växa, ta ansvar och utvecklas i hela vårt land.

Jag hoppas att statsministern har förståelse för att jag väljer att citera hela stycket, även om det normalt inte är brukligt. Men detta citat visar tydligt hur alliansens problemformulering kan förklaras eller förstås.

Slutligen når statsministern fram till den normativa delen av regeringsförklaringen där han berättar hur det bör vara och hur det rättfärdigas:

Vårt arbete vill vi ska stå för tydliga värderingar som visat sig ha ett brett stöd hos svenska folket, värderingar som handlar om människors makt över den egna vardagen, om arbetslinjen och en strävan att uppnå full sysselsättning, om välfungerande och skattefinansierade välfärdsverksamheter. De är alla viktiga delar i vad vi vill ska känneteckna Sverige.

Tolerans och öppenhet är andra värden vi vill ska bära Sverige. I vårt land ska människor kunna leva sida vid sida och forma sina egna liv, oavsett bakgrund, religion, hudfärg eller kön. Här ska alla vara lika inför lagen. I en värld där olikheter ofta används för att underblåsa konflikter och konfrontation ska Sverige visa på mångfaldens styrka. Vi ska ha ett inkluderande samhälle där varje människas okränkbara värde respekteras.

Grunden för regeringens politik är och förblir kampen för full sysselsättning. Genom att återupprätta arbetslinjen och arbetets värde ska fler människor ges möjlighet att vara med i bygget av Sverige. Det är en politik som ger resurser till en bra välfärd och därmed trygghet för oss alla när vi behöver den. Det är en politik som långsiktigt minskar klyftorna och bekämpar utanförskapet.

Vi vill inte att politiken ska ha några blinda fläckar, några människor vi inte vill se, några samhällsproblem som är så stora att vi hellre gömmer dem än tar tag i dem. Regeringens ambition är att hålla ihop Sverige och ge alla möjlighet att vara med i arbetsgemenskapen och samhället.

Det ger ett tryggare, friare och mänskligare Sverige där vi lägger grund för att de människor som lever i vårt land i morgon ska kunna vakna upp till en ny dag, en bättre dag.

Den del av regeringsförklaringen som finns mellan början och slutet är de åtgärder som alliansregeringen med statsministern i spetsen kan göra. Det är en beskrivning av hur det önskvärda ska uppnås – den konstruktiva delen av regeringsförklaringen.

Logiken är klar. I regeringsförklaringen beskrívs både verkligheten och drömmen och det som skiljer dessa tillstånd åt är det som måste genomföras. Så enkelt är det!

Det blir också enkelt att förstå varför det socialistiska blocket inte instämmer i förslagen. De har inte samma verklighetsbeskrivning som alliansen utgår från. Vilken värld lever du i?

...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Klittervägen bör öppnas för genomfartstrafik!