Väljer Svenska kyrkan medlemmar?

På DN Signerat resonerar Hanne Kjöller idag kring om det finns något samband mellan det faktum att svenska kyrkan tappar medlemmar samtidigt som ”diverse coacher med tunt budskap vinner nya kunder”.

Hon konstaterar att svenska kyrkan beskylls för att vara mossig. Men berättar sedan att det finns undantag; Högalidskyrkan i Stockholm. De annonserar vårens aktiviteter i lokaltidningen:

På programmet står frigörande dans, taiji/qigong, massage, andhämtning, soppa och smörgås. Samt förstås gudstjänster, konserter och åtskilliga aktiviteter för barnfamiljer.(---) I en bisats berättar kyrkoherde Per Axerup när jag pratar med honom att församlingen välsignar homosexuella par. Varför blir jag inte förvånad?

Ja, du Hanne...Kan det vara för att den kyrkan vårdar sina församlingsmedlemmar? Varenda företag inser att de måste erbjuda sin kunder det de vill ha och dessutom vårda sina relationer med kunden.

Svenska kyrkan har en mycket god kompetens om människans själ, vilket Högalidskyrkan tydligen försöker utveckla i tiden för att möta behoven hos församlingsmedlemmarna.

Det vanligaste är tyvärr ändå att man i ett försök att förnya sig byter ut trygga symboler som Fader Vår, trosbekännelsen och vigselceremonin. Den enda konsekvensen av detta tilltag är att man bidrar till att bryta ett av de få självklara band mellan generationer. Och att de få trogna kyrkobesökarna känner sig än mer vilsna i världen.

Svenska kyrkan tycks många gånger tro att de finns till för sin egen skull. Ibland får jag också känslan av att de vill välja sina församlingsmedlemmar enligt sina egna mallar. Och i de passar oftast inte dagens människor in.

Jag tror inte att det är så att Svenska kyrkan inte behövs, utan att Svenska kyrkan inte tror att de behöver församlingsmedlemmar. Ungefär samma problem som de politiska partierna brottas med. Och de är lika dåliga på att finna lösningar; eller kanske lika lite intresserade som svenska kyrkan…