Skattefinansierade tomteverkstäder

Igår var jag på Ängelholms kommuns utbildning för förtroendevalda. Lena Tebring, kommunens kanslichef och jurist, hade ett mycket intressant avsnitt om juridik. Givetvis kom diskussionen om kommunens befogenheter upp. Vilken kompetens har kommunen i näringslivsfrågor?

En av mina vänner och tidigare kollegor Joakim Bogdanoff, ansvarar för frågan om kommunernas konkurrerande med näringslivet på Svenskt Näringsliv. Han har tillsammans med Kristina Scharp skrivit en rapport: Detta har hänt - en uppföljning av rapporten Osund kommunal konkurrens.

I fokus finns områden där kommunerna i strid med lagen bedriver näringsverksamhet. Exempel är försäljning av vitvaror, konferens- och restaurangverksamhet, gymverksamhet, elinstallationer, bilverkstäder, bredbandstjänster och nöjesresor.

– Att sådana kommunala verksamheter är både lagstridiga och direkt skadliga råder det inget tvivel om. Privata företag kan inte konkurrera på lika villkor med kommunala bolag och förvaltningar som finansieras med skattepengar eller med förmånliga kommunala lån, säger Joakim, och fortsätter:

- Tyvärr gör frånvaron av böter eller andra straff att många kommuner struntar i lagen och fortsätter att konkurrera med privata företag. Denna bristande respekt för lagen är mycket oroande.

Diskussionen på utbildningen blev dock inte så livlig som jag förväntat med ett femtiotal politiker på plat, och mot bakgrund av Svenskt Näringslivs senaste rapport: Osund konkurrens – kommunalt företagande för miljarder. Enligt min uppfattning är det egentligen ganska enkelt (givet ideologiskt antagande). Det finns en skärningspunkt i Kommunallagens 2 kapitel. Närmare bestämt mellan 1 § som rör kommunernas allmänna befogenheter och 7 § Särskilt om näringsverksamhet m.m. Ett aktuellt exempel i Ängelholms kommun är då restaurangverksamheten vid gymnasieskolan. Lokalreportern Michael Hansson vid HD/NST har de senaste dagarna skrivit ett par artiklar om elevernas drickspengar och hur kommunen hanterar det.

När jag vid pausen framförde åsikten att eleverna själva borde kunna anförtros sina drickspengar fick jag besked om varför det inte kunde vara på det sättet. De fick otroligt mycket dricks - eftersom priset på en trerätters middag var så lågt: 55 kronor! Priset är så lågt på grund av att vinstsyfte inte får förekomma i kommunal verksamhet samtidigt finns ett stort antal restauranger i stan. Alltså en konkurrenschock.

Idag när jag sätter på radion hör jag på Ekot att näringsminister Maud Olofsson föreslår en ny lag som gör det möjligt att i domstol prova enskilda fall av konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat sektor. Den ska förhindra att kommunerna utövar osund konkurrens mot privata företag

Vi tycker inte att man ska använda skattebetalarnas pengar för att konkurrera ut småföretag, säger näringsminister Maud Olofsson.

Nej, det tycker inte jag heller - och det borde inte vara möjligt överhuvudtaget.

Näringsministern tycker att det är alldeles för många kommuner som bedriver näringsverksamhet som lika gärna skulle kunna skötas av privata företag; restautang- och caféverksamhet, trädgårdstjänster, fastighetsskötsel och gym. Därför föreslår regeringen en ny lagstiftning som gör det möjligt att i marknadsdomstolen pröva enskilda fall av konkurrenskonflikter. Om domstolen kommer fram till att det handlar om snedvriden konkurrens så kan kommunen förbjudas att fortsätta med verksamheten.

Urban Bäckström kommenterar näringsministerns förslag på Svenskt Näringslivs hemsida. Kanske kan det äntligen bli stopp för kommunpolitiker och dito tjänstemän som mångsysslare med skattefinansierade tomteverkstäder?