Brottsliga politiker: Ångmaskiner eller teveapparater?

Dagens mest spridda nyhet är Svenska Akademins ständige sekreterare Horace Engdals tillkännagivande om att samhällsdebattören och författaren Orhan Pamuk tilldelats Nobelpriset i litteratur.

Men jag förmodar att två av dagens andra nyheter väcker mer diskussion i folkhemmen. Först meddelas att Radiotjänst i Kiruna polisanmäler de tre ministrarna Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilò för brott mot lag om tv-avgift.

Därefter tillkännages hovrättens dom mot SSU:s ordförande Anna Sjödin. Jag skildrade hennes krogbesök på Crazy Horse i ett inlägg här. Domen innebär att hon fälls på samtliga fyra åtalspunkter: förolämpning, våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd och egenmäktigt förfarande.

De politiska nyheterna rapporterar om högt uppsatta politikers olagliga handlingar. Det är bara att beklaga. Dock anser jag att det finns tydliga skillnader mellan typen av brott.

Det mest uppenbara är att den första typen av brott, underlåtenhet att betala tv-avgift, berör pengar och att den andra typen av brott berör människor. I en demokrati borde ekonomiska brott givetvis rendera mindre uppmärksamhet, lägre straff och en smärre statlig kontrollapparat än vad som gäller i fallet med våldsbrott och översitteri.

Men jag undrar om inte världens bästa Karlsson, han på taket, till Astrid Lindgren skulle ha sagt

Ångmaskiner eller teveapparater ; det är bara en världslig sak.

Så är det inte i det av den socialdemokratiska hegemonin styrda Sverige. Tio Guds bud har sedan länge försvunnit ur folksjälen och det första budet i landet är sedan länge: Du ska inga andra gudar hava jämte staten. De andra nio buden följer logiken, vilket innebär att det värsta du kan göra som människa inte är att skada en medmänniskar, utan att undanhålla staten skatt.