Rakt ner för K-G Bergström!
Att media älskar att göra media om medianyheter är ingen nyhet. SVT:s Annie Wegelius anser att de har saknat ett program med en högprofilerad intervjuare som med tyngd och erfarenhet kan leda debatten om aktuella frågor i Sverige.
Hennes åsikt är att Rakt på med K-G Bergström är det programmet. Och det kan så vara, men den upphaussade marknadsföringen av programmet på bästa sändningstid som kännetecknat lanseringen av K-G Bergström som ”den vassaste politiska reportern vi har i landet”, landade med ett rejält magplask ikväll.
Premiärprogrammet hade statsminister Fredrik Reinfeldt som huvudgäst. Och det var väl han som räddade programmet. K-G Bergström gav ett slätstruket och nervöst intryck. Han verkade dessutom mer och mer stel och "dålig skådespelare" ju längre programmet led, trots att det bara handlade om en halvtimme.
K-G Bergströms slutanförande var inte bara dåligt, utan rent ut sagt uruselt. Jag trodde länge att han läste upp något som någon annan skrivit på dennes uppdrag. Men efter ett tag fick jag för mig att det han berättade var ett kåseri kring vad han själv tyckte. Hur det egentligen är vet jag inte; men det kan ibland vara viktigare med hur saker och ting uppfattas och tolkas än hur det egentligen är.
En intressant kuriositet kom jag på när versalerna KGB dolda i en röd kontext snurrade i studions kuliss bakom K-G Bergström. I Lönsboda fanns förr en fackföreningsordförande vid namn Karl-Gösta Bengtsson som skämtsamt gick under namnet KGB. Anspelningen på det politiska begreppet Komitet gosudarstvennoj bezopasnosti ministrov SSSR (Kommittén för statens säkerhet), var tydlig i kalla krigets dagar.
Kanske finns den anspelningen i bakgrunden av valet av programkoncept. Jag har svårt att tro något annat. Men samtidigt kan jag konstatera att KGB misslyckades med att sätta skräck i sin huvudgäst. Den mest skräckslagna i programmet verkade tvärtom vara KGB själv. Men så länge Fredrik Reinfeldt försökte gjuta olja på de inre orosvågorna blev det någon mindre stelt.
Framförandet av slutanförandet i programmet var däremot en veritabel katastrof. Oavsett alla teve-och radioprogram om K-G Bergström i veckan, eller kanske precis därför, var det ingen lyckad föreställning. Han är kanske helt enkelt inte skapad för att leda talk-show live på bästa sändningstid. Tur att Fredrik Reinfeldt valde strategin att vända andra kinden till…
...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!
Hennes åsikt är att Rakt på med K-G Bergström är det programmet. Och det kan så vara, men den upphaussade marknadsföringen av programmet på bästa sändningstid som kännetecknat lanseringen av K-G Bergström som ”den vassaste politiska reportern vi har i landet”, landade med ett rejält magplask ikväll.
Premiärprogrammet hade statsminister Fredrik Reinfeldt som huvudgäst. Och det var väl han som räddade programmet. K-G Bergström gav ett slätstruket och nervöst intryck. Han verkade dessutom mer och mer stel och "dålig skådespelare" ju längre programmet led, trots att det bara handlade om en halvtimme.
K-G Bergströms slutanförande var inte bara dåligt, utan rent ut sagt uruselt. Jag trodde länge att han läste upp något som någon annan skrivit på dennes uppdrag. Men efter ett tag fick jag för mig att det han berättade var ett kåseri kring vad han själv tyckte. Hur det egentligen är vet jag inte; men det kan ibland vara viktigare med hur saker och ting uppfattas och tolkas än hur det egentligen är.
En intressant kuriositet kom jag på när versalerna KGB dolda i en röd kontext snurrade i studions kuliss bakom K-G Bergström. I Lönsboda fanns förr en fackföreningsordförande vid namn Karl-Gösta Bengtsson som skämtsamt gick under namnet KGB. Anspelningen på det politiska begreppet Komitet gosudarstvennoj bezopasnosti ministrov SSSR (Kommittén för statens säkerhet), var tydlig i kalla krigets dagar.
Kanske finns den anspelningen i bakgrunden av valet av programkoncept. Jag har svårt att tro något annat. Men samtidigt kan jag konstatera att KGB misslyckades med att sätta skräck i sin huvudgäst. Den mest skräckslagna i programmet verkade tvärtom vara KGB själv. Men så länge Fredrik Reinfeldt försökte gjuta olja på de inre orosvågorna blev det någon mindre stelt.
Framförandet av slutanförandet i programmet var däremot en veritabel katastrof. Oavsett alla teve-och radioprogram om K-G Bergström i veckan, eller kanske precis därför, var det ingen lyckad föreställning. Han är kanske helt enkelt inte skapad för att leda talk-show live på bästa sändningstid. Tur att Fredrik Reinfeldt valde strategin att vända andra kinden till…
...för övrigt anser jag att det bör sättas upp bommar på Järnvägsgatan samt att Nybrovägen och Havsbaden bör öppnas för genomfartstrafik!
Etiketter: Fredrik Reinfeldt, K-G Bergström, media om media, Rakt på, SVT
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home