Demokratiskt underskott

Ekot har idag stridsrubriken att unga kvinnor överger lokalpolitiken.Många är de, inte minst statsvetare, som varnar för en urholkning av demokratin. Partierna får allt färre medlemmar och har allra svårast att locka yngre, och speciellt då yngre kvinnor. Alla partier säger sig vilja ha med yngre kvinnor i politiken, men vad är det som händer. Trots all debatt om hur kvinnor och unga ska få mer att säga till om fortsätter de att hoppa av lokalpolitiken. Det är kanske dags att sluta prata, vakna upp och handla. Politik är mycket snack och litet verkstad, är något som ofta hörs. Och det är kanske högt på tiden att de politiska partierna börjar rannsaka sin roll i demokratin. Kvinnor under 37 år i kommunfullmäktige är sällsynta, inte minst i Skåne där flera kommuner ligger under 2 %(att jämföras med hela riket har 14 %). Bara var tjugonde fullmäktigeledamot tillhör den gruppen. Ekot har gjort en genomgång av valmyndighetens siffror och i den framgår att det var få unga kvinnor som valdes in vid förra valet och nu har nästan var tredje slutat. Och i ett tjugotal kommuner finns inte en enda ung kvinna! Ett avgrundsdjupt demokratiskt underskott som sällan diskuteras. Alla partier har drabbats av de här avhoppen, men det parti som tappat den största andelen är vänsterpartiet. Exakt varför så många yngre kvinnor hoppar av vet ingen. Tidigare forskning tyder på att en del av avhoppen helt enkelt beror på flytt. Men många hoppar av p g a svårighet att förena politiken med arbetet, eller för att de känt sig maktlösa – de har inte kunnat påverka. Det senaste är ytterligt allvarligt då det är en av de viktigaste anledningarna till att man väljer att engagera sig politiskt. Personligen tror jag att viktig del av förklaringen står att finna i den interna partiapparaten. Den är 32-åriga vänsterpartisten Camilla Idee hoppade av kommunfullmäktige i Markaryd för ett år sen. Hon hade svårt att få tillräckligt med tillsyn för sitt barn och hon tycker heller inte att hennes inflytande i politiken var särskilt stort. – Sammanträdena i fullmäktige var ofta uppgjorda, men i nämnderna tycker jag vi hade en bra dialog Men i kommunfullmäktige var det svårt? – Det var mycket svårt. Som ensam ung kvinna gick mina synpunkter inte alltid hem. Är det skillnad på att vara ung och kvinna och att vara en etablerad man? – Jag tror nog att det är lättare för en ensam man att göra sig hörd bland farbröderna som styr, säger Camilla Idee, avhoppad vänsterpartipolitiker i Markaryd. (Intervju ovan: © Copyright Sveriges Radio 2004) Det är tråkigt att hon tycker så, men ännu värre är att hon inte är ensam om att tycka så. Unga kvinnor, särskilt de som också är småbarnsföräldrar, vill känna att deras tid och engagemang utmynnar i något som är meningsfullt för andra. Kommunpolitiken borde egentligen passa pragmatiska politiker som Camilla, som har helt andra upplevelser av livet än de styrande farbröderna. Det är inte så hemskt länge sedan som jag själv möttes av uppfattningen att dagis var onödigt med argumentet att deras fruar minsann alltid varit hemma med deras barn! För bara ett par veckor sedan fick en ung kvinna med småbarn höra att hon väl inte kunde kandidera till större uppgifter: Var ska du göra av dina barn? Det allra värsta är att de strukturer som bygger på antagandet att mamma tar hand om barnen och pappa jobbar även vidmakthålls och omhuldas av kvinnor. Häromdagen intervjuades en äldre kvinna som ställer upp i valet i höst i NST och säger: - För mig passar det personligt ganska bra nu, mina pojkar har flyttat hemifrån. Signalen som skickas ut är tydlig. Ibland är det kvinnor, som förhoppningsvis omedvetet, bidrar till att cementera en gammaldags kvinnosyn och försvårar ett jämställt samhälle. Fenomenet är inget nytt. Historikern Monika Edgren har beskrivit detta i sin studie Tradition och förändring om könsrelationer, omsorgsarbete och försörjning inom Norrköpings underklass under 1800-talet. Gifta kvinnor bidrog till att stigmatisera kvinnor som fick barn utanför äktenskapet. Läs den gärna!