Hoa Hoa personifierar pappaledigheten
Ekot rapporterar glatt att pappornas uttag av föräldraledighet ökar för nionde året i rad, enligt en undersökning som TCO gjort.
Och sedan kommer givetvis den väntade brasklappen: Med dagens ökningstakt skulle det dröja 211 år innan papporna tar ut halva föräldraledigheten. Hu så hemskt!
Ärligt talat har jag aldrig förstått varför det är en statlig angelägenhet att premiera pappas föräldraledighet. Det har blivit till ett politiskt korrekt självändamål att pappa ska vara hemma och dessutom belönas för det.
Utifrån debatt och diskussion drar jag slutsatsen att det ses som en straffkommendering att vara hemma med barn; och då ska minsann pappan också ta sin del!
Om det hade setts som den ynnest som det framställs som i samhällsdebatten så borde föräldrarna slåss om att få vara hemma.
Så länge den grannlaga uppgiften att ta hand om och uppfostra sina barn inte ses som en merit i arbetslivet så kommer ingenting att ändras. Jag är övertygad om att den dolda marxistiska överbyggnaden om skillnad i värdering ur samhällssynpunkt mellan produktivitet och reproduktivitet utgör grunden till hela diskussionen.
Och så länge man inte tar ut det trollet i ljuset för att spricka så kommer vi fortsätta att diskutera i samma meningslösa termer.
Och sedan kommer givetvis den väntade brasklappen: Med dagens ökningstakt skulle det dröja 211 år innan papporna tar ut halva föräldraledigheten. Hu så hemskt!
Ärligt talat har jag aldrig förstått varför det är en statlig angelägenhet att premiera pappas föräldraledighet. Det har blivit till ett politiskt korrekt självändamål att pappa ska vara hemma och dessutom belönas för det.
Utifrån debatt och diskussion drar jag slutsatsen att det ses som en straffkommendering att vara hemma med barn; och då ska minsann pappan också ta sin del!
Om det hade setts som den ynnest som det framställs som i samhällsdebatten så borde föräldrarna slåss om att få vara hemma.
Så länge den grannlaga uppgiften att ta hand om och uppfostra sina barn inte ses som en merit i arbetslivet så kommer ingenting att ändras. Jag är övertygad om att den dolda marxistiska överbyggnaden om skillnad i värdering ur samhällssynpunkt mellan produktivitet och reproduktivitet utgör grunden till hela diskussionen.
Och så länge man inte tar ut det trollet i ljuset för att spricka så kommer vi fortsätta att diskutera i samma meningslösa termer.
Etiketter: föräldraledighet, jämställdhet, mamma, marxism, pappa
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home