Föreställningar vs faktauppgifter
Skolverkets studie "Könsskillnader i måluppfyllelse" beskriver skolresultat mellan 1988 och 2004. Syftet har varit att söka möjliga förklaringar till skillnaderna mellan flickors och pojkars studieresultat. Det är ju knappast någon hemlighet att flickorna i många år generellt sett fått bättre betyg i skolan än pojkarna. Pojkarna når inte mer än 90 procent av flickornas resultat, och det gäller både i grund- och gymnasieskolan. Enda undantaget är idrott.
Pojkars senare mognad är en tänkbar förklaring till skillnaderna. Pojkars hjärnor utvecklas långsammare än flickor. Det påverkar deras koncentrationsförmåga och möjlighet till komplex inlärning. Men den främsta förklaringen som lyfts fram är skillnader i attityder och värderingar hos pojkar och flickor.
Pojkarna har en avslappnad attityd till skolarbetet; framtiden ordnar sig ändå! De har god självkänsla, skattar sin egen förmåga högre än vad flickorna gör och har sämre studiemotivation.
Flickorna är mer målmedvetna, energiska och ställer högre krav på sig själva. De har högre ambitioner, vill mer och ägnar mer tid åt sina studier.
Att man inte behöver anstränga sig för att nå framgång är en föreställning för flickor och kvinnor, men en faktauppgift för pojkar och män. Det räcker att titta i nomineringskommittéer och anställningssammanhang för att fastslå den skillnaden mellan kvinnor och män!
Tyvärr lönar det sig fortfarande bättre att vara en naiv, slapp och oengagerad man som tror mer än vad han kan, än att vara en målmedveten, ambitiös, energisk flicka med höga krav på sig själv, en vilja att nå någonstans och en förmåga att ägna tid åt förkovran.
Pojkars senare mognad är en tänkbar förklaring till skillnaderna. Pojkars hjärnor utvecklas långsammare än flickor. Det påverkar deras koncentrationsförmåga och möjlighet till komplex inlärning. Men den främsta förklaringen som lyfts fram är skillnader i attityder och värderingar hos pojkar och flickor.
Pojkarna har en avslappnad attityd till skolarbetet; framtiden ordnar sig ändå! De har god självkänsla, skattar sin egen förmåga högre än vad flickorna gör och har sämre studiemotivation.
Flickorna är mer målmedvetna, energiska och ställer högre krav på sig själva. De har högre ambitioner, vill mer och ägnar mer tid åt sina studier.
Ur ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att skolan uppmuntrar pojkar att bli mer ansvarstagande och utmana föreställningar om att man inte behöver anstränga sig för att nå framgång, säger Lena Hammarberg, ansvarig för studien på Skolverket.Hennes kommentar är intressant. Först om pojkars ansvarstagande. Här tror jag att föräldrars inställning är avgörande. Hur många gånger har jag inte sett pojkar på 4-5 år sitta i kund/barnvagnen i affären! Men när en flicka i samma ålder är med kör hon en egen liten kundvagn och diskuterar inköp med mamma. Som föräldrar förväntar vi oss inte att pojkar kan ta ansvar, medan vi utgår ifrån att flickor ska göra det!
Att man inte behöver anstränga sig för att nå framgång är en föreställning för flickor och kvinnor, men en faktauppgift för pojkar och män. Det räcker att titta i nomineringskommittéer och anställningssammanhang för att fastslå den skillnaden mellan kvinnor och män!
Tyvärr lönar det sig fortfarande bättre att vara en naiv, slapp och oengagerad man som tror mer än vad han kan, än att vara en målmedveten, ambitiös, energisk flicka med höga krav på sig själv, en vilja att nå någonstans och en förmåga att ägna tid åt förkovran.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home