Kommunpolitiker - en bristvara

Det tycks vara problem att finna personer som är beredda att verka som fritidspolitiker ute i kommunerna. Ekot rapporterar idag om ett antal kommuner där partierna, enligt Valmyndigheten, saknar registrerade kandidater.

Socialdemokraterna är det enda parti som har kandidater i landets samtliga 290 kommuner. Därefter kommer centerpartiet som saknar lista i en kommun, Öckerö i Västra Götaland. Folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna saknar lista i mellan tre och nio kommuner. Vänsterpartiet saknar kandidater i 33 kommuner medan miljöpartiet är det parti som har svårast att få ihop listor i kommunerna. De saknar kandidater till kommunfullmäktige i 66 kommuner!

Det är ett stort problem för en representativ demokrati! Hur representativ är den? Hur demokratisk är den? Vad händer när de tomma stolarna i kommunfullmäktige blir fler än det minsta partiets antal mandat?

Och den viktigaste frågan av alla: Varför saknas kandidater? Kan det finnas ett samband mellan partiernas minskande medlemsantal och interndemokrati? Kan det vara så att de politiska partiernas medlemmar känner att de inte kan vara med och påverka? Att besluten fattas någon annanstans?

Det finns en teori om att så fort kvinnor får tillträde till en tidigare manlig sfär så flyttas makten. Är det den förflyttningen som håller på att ske? Kommer plötsligt att tänka på ett gammalt citat av Paul Valéry:

Politik är konsten att hindra människor från att blanda sig i det som angår dem.

Kanske är det så att vi nu har utvecklat denna konst till fullo?