Reinfeldts regeringsförklaring och regering
Exakt klockan nio idag annonserade nya talmannen Per Westerberg statsministers Fredrik Reinfeldt inträdande i kammaren. Sveriges nya statsminister läser därefter upp sin regeringsförklaring. Sammantaget, så här omedelbart efter uppläsningen, är min uppfattning att det var mycket individperspektiv och fantastiskt fokus på kvinnor och barn på olika sätt. Den finns som pdf-fil här och jag ska läsa igenom den senare. Noterade speciellt att regeringsförklaringen har en gemensam, tydlig och nedtecknad värdegrund som kitt i Alliansregeringen. Ett nytt grepp i politiska sammanhang.
Själva framförandet var helt i klass med vad man förväntar sig av Sveriges statsminister och väl värdigt vilken Dramatenskådespelare som helst beträffande röstanvändning, artikulation och kroppspråk. En detalj var den diskreta nick som Fredrik Reinfeldt gav den person som serverade honom ett nytt glas med vatten. Det är en del av hans politiska varumärke: ödmjuk, lyssnande och eftertänksam. I kombination med denna starka ansvarsfulla inledning av uppdraget som regeringschef har Fredrik Reinfeldt alla möjligheter att bli en folkkär landsfader.
Efter stående ovationer som aldrig verkade ta slut tog han åter ordet och presenterade sina regeringsvänner, de nya ministrarna. Alla thrillerförfattare månde bäva; inget ögonblick kan vara mer spännande.
EU-minister Cecilia Malmström, finansminister Anders Borg, kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell, utrikesminister Carl Bildt, handelsminister Maria Borelius, biståndsminister Gunilla Carlsson, utbildningsminister Lars Leijonborg, skolminister Jan Björklund, socialminister Göran Hägglund, folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, miljöminister Andreas Carlgren, näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson, infrastrukturminister Åsa Torstensson, jordbruksminister Eskil Erlandsson, kulturminister Cecilia Stegö Chilò, försvarsminister Mikael Odenberg, justitieminister Beatrice Ask, migrationsminister Tobias Billström, integration- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
En bra laguppställning som verkar väl genomtänkt utifrån alla tänkbara kriterier. Jag kan därmed meddela mina läsare att ni nu befinner sig i samma läsarskara som ett par ministrar. Tobias Billström, min vän från Malmötiden, blir migrationsminister och Sven Otto "Totto" Littorin, min diskussionspartner, blir arbetsmarknadsminister. Länken till Tobias Billströms blogg finns i marginalen nedan. Ett speciellt tack till Totto för dina uppmuntrande mejl och kommentarer till blogginläggen.
Att Carl Bildt blir utrikesminister är en stor vinst för Sverige. Bara timmen innan diskuterades hans namn av journalister i olika tevesoffor och radiostudios. Ingen trodde att det skulle bli han, eftersom Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt hade ett förlutet som ovänner. Men Fredrik Reinfeldt är en stor man, som inte skulle låta sådana futtiliteter överskugga möjligheten att få bäste man på rätt plats.
Om inte annat så kommer Göran Persson att ha väldiga problem med detta. Med Carl Bildt som utrikesminister kan Sverige återigen få en lika framträdande roll i världen som på Olof Palmes tid. Den roll som Göran Persson trånade så hett efter, men inte klarade av att ta.
Själva framförandet var helt i klass med vad man förväntar sig av Sveriges statsminister och väl värdigt vilken Dramatenskådespelare som helst beträffande röstanvändning, artikulation och kroppspråk. En detalj var den diskreta nick som Fredrik Reinfeldt gav den person som serverade honom ett nytt glas med vatten. Det är en del av hans politiska varumärke: ödmjuk, lyssnande och eftertänksam. I kombination med denna starka ansvarsfulla inledning av uppdraget som regeringschef har Fredrik Reinfeldt alla möjligheter att bli en folkkär landsfader.
Efter stående ovationer som aldrig verkade ta slut tog han åter ordet och presenterade sina regeringsvänner, de nya ministrarna. Alla thrillerförfattare månde bäva; inget ögonblick kan vara mer spännande.
EU-minister Cecilia Malmström, finansminister Anders Borg, kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell, utrikesminister Carl Bildt, handelsminister Maria Borelius, biståndsminister Gunilla Carlsson, utbildningsminister Lars Leijonborg, skolminister Jan Björklund, socialminister Göran Hägglund, folkhälso- och socialtjänstminister Maria Larsson, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, miljöminister Andreas Carlgren, näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson, infrastrukturminister Åsa Torstensson, jordbruksminister Eskil Erlandsson, kulturminister Cecilia Stegö Chilò, försvarsminister Mikael Odenberg, justitieminister Beatrice Ask, migrationsminister Tobias Billström, integration- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
En bra laguppställning som verkar väl genomtänkt utifrån alla tänkbara kriterier. Jag kan därmed meddela mina läsare att ni nu befinner sig i samma läsarskara som ett par ministrar. Tobias Billström, min vän från Malmötiden, blir migrationsminister och Sven Otto "Totto" Littorin, min diskussionspartner, blir arbetsmarknadsminister. Länken till Tobias Billströms blogg finns i marginalen nedan. Ett speciellt tack till Totto för dina uppmuntrande mejl och kommentarer till blogginläggen.
Att Carl Bildt blir utrikesminister är en stor vinst för Sverige. Bara timmen innan diskuterades hans namn av journalister i olika tevesoffor och radiostudios. Ingen trodde att det skulle bli han, eftersom Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt hade ett förlutet som ovänner. Men Fredrik Reinfeldt är en stor man, som inte skulle låta sådana futtiliteter överskugga möjligheten att få bäste man på rätt plats.
Om inte annat så kommer Göran Persson att ha väldiga problem med detta. Med Carl Bildt som utrikesminister kan Sverige återigen få en lika framträdande roll i världen som på Olof Palmes tid. Den roll som Göran Persson trånade så hett efter, men inte klarade av att ta.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home