Tredje statsmakten och jämställdhet

Den 8 mars 2004 skriver den politiske chefredaktören på HD/NST, Sven-Åke Olofsson under rubriken Manssamhällets politiska bastioner om jämställdhet inom politiken med anledning av de bristen på kvinnliga partiledare.

”Ingenstans talas det i vårt samhälle så mycket om jämlikhet som inom politiken. Men här finns också många av manssamhällets mest befästa bastioner. När kraven på jämställdhet möter makten vinner oftast makten…De stora partierna får inga kvinnliga ledare förrän partiorganisationerna på allvar beslutar att backa upp kvinnliga kandidater. Än så länge är det mest kvinnoförbund (institutioner som i sig kan innebära en återvändsgränd eftersom de manliga nätverken kan utnyttja dem som alibi) som luftar sin besvikelse när kvinnliga kandidater styrs åt sidan...Väntar man tills valberedningen börjar flytta pjäserna är det för sent av den enkla anledningen att de manliga nätverken då har gjort sitt...”

En av journalistikens viktigaste uppgift är att granska makten. Det gör de ofta bra, men när det gäller självkritik ger jag media icke-godkänt. Jag har därför dagen till ära, granskat hur det är ställt med jämställdheten hos granskarna själva, med material från granskaren själv hd.se.

Årsredovisning för 2004 finns lättillgänglig att hämta hem i pdf-format från hd.se. Medelantalet anställda på HD/NST har varit 276, varav kvinnor 118. Antalet ledamöter i styrelsen för HD/NST är 7, varav kvinnor 0. Övriga ledande befattningshavare inklusive vd på HD/NST är 9, varav kvinnor 2. Och det är de två kvinnor som facket riktat misstroendevotum mot.

På en tidning har vissa journalister större möjligheter att föra fram egna och andras åsikter och bilda opinion; ledarskribenter, krönikörer och debattredaktörer. Antalet ledarskribenter på HD/NST är 3, varav kvinnor 0. Antalet krönikörer på HD/NST är 20, varav kvinnor 7. Antalet debattredaktörer på HD/NST är 2, varav kvinnor 0.

När det gäller tredje statsmakten i Nordvästra Skåne och jämställdheten så talar siffrorna för sig själv. Kan det ses som ett mått på åsiktsutbudet? Är det så att vita medelklassmän födda på fyrtiotalet har åsiktsmonopol och tolkningsföreträde? Är det kanske på tidningen vi har manssamhällets bastioner?Undrar hur det kommer att se ut på tidningen den internationella kvinnodagen, 8 mars 2007?