Liberon Maud Olofsson

Klar seger för bortalaget! Partiledardebatten avslutades för en stund sedan i TV 1. Det var uppenbart så att bortalaget var starkt och samlat medan hemmalaget, det sk regeringslaget, var svagt och svårt splittrat. Det som avgör min sammanfattning är helt klart den samlade bild som den borgerliga alliansen visade upp vid sammandrabbningen i kvällens match i Sveriges Television. Den säkerhet och enighet som förmedlades måste jämföras med den uppenbart splittrade och nervösa bild som visades upp på vänsterflanken. De tre partiledarna har mycket att jobba på för att de ska uppfattas som ett lag. De tycktes inte ens ha samma målbur i sikte utan sköt hej vilt åt alla håll. Och det är klart - även en blind höna kan hitta ett korn. Men för att framstå som ett trovärdigt regeringsalternativ krävs framförallt en samlad strategi och det verkade inte den listiga räven Ohly, den hoppande hjorten Wetterstrand och den glada och goda Göran lyckas visa upp i kväll - heller. Det som absolut avgjorde matchen var att bortalaget visade kunskap och kompetens och därmed skrämde upp hemmalagets lagkapten. Till detta bidrog särskilt liberon Maud Olofsson som skickade iväg bollen så långt att lagkapten Persson föredrog att tugga tuggummi framför att ens försöka bemöta anfallet. Han insåg givetvis omgående att han var förlorad och föredrog att försöka dölja den famösa situationen. Fullt förståeligt men knappast särskilt ädelt! Tämligen trött tänker jag ta Totte med mig och gå till sängs. Han sover förresten redan i sin korg. Är det någon som vet hur man får en hund intresserad av politik så får ni gärna höra av er. Än har jag inte lyckats hitta något bra sätt. Annars borde det väl per definition vara enkelt med alla de ben som delas ut...