Mänskliga rättigheter för mårbackapelargoner

Häromdagen fick vi en lag om mänskliga rättigheter för mörtar! Maskar och maggots kommer antagligen också att skyddas från elaka krokar enligt lag. Men varför dra gränsen där? När min syster var liten fanns ett barnprogram som hette I fablernas värld. Signaturmelodin måste ha bitit sig fast hos somliga ministrar: "djuren är ju också mänskor, djuren har ju också känslor".

Det var högt på tiden att plantera om krukväxter och ta skott från Mårbackapelargoner, så jag köpte en bok av blomsterdrottningen Marguerite Walfridson Lyckas med dina krukväxter i Killbergs bokhandel på Storgatan här i stan. Döm om min förvåning när jag läser om hennes krukväxtfilosofi.

Växter lever. Andas, dricker, behöver näring, växer, blir könsmogna, blommar och blir befruktade, får barn. Växter blir sjuka och behöver tas om hand. Hjälpas om det går att hjälpa. Växter dör. Några har ett kort liv och satsar allt på sin efterkomma – som får ett lika kort liv – andra lever länge, mycket länge. Det finns exempel på växter som kan bli tusen år. Växter är levande varelser, ett faktum som vi aldrig får glömma, om vi vill ha glädje av dem. De är lika levande som vi människor fast på ett helt annorlunda sätt.

Kom också att tänka på ett forskningsrön som kom för några år sedan. Man hade uppmätt ljudsvängningar från krukväxter. De gav olika ljud ifrån sig om de var torra eller hade fått vatten. Varför tar vi ingen hänsyn till krukväxterna? När kommer en lag om mänskliga rättigheter för krukväxter?

Och sedan slår mig tanken: jag kanske inte får ha mina små pelargonplantor då? Är jag betrodd att sköta dem? Vem ska utöva krukväxttillsynen? Kommer pelargonerna att omhändertas av staten om jag glömmer vattna dem? Hur ser sanktionerna ut? Kan jag belagd odlingsförbud? Sverige är fantastiskt!

Ängelholm på Bloggkartan.se

Min blogg och Ängelholms stad är nu placerad på Sverigekartan via servicefunktionen Bloggkartan.se

Ängelholm är en fantastisk stad att leva och turista i. Skäldervikens vita och kilometerlånga strand är helt otrolig och restaurangen på Klitterhus är ett gott val. Har du sett filmen Fyra nyanser i brunt så vet du vad jag menar. Den spelades in här och du är hjärtligt välkommen hit.

Lilla vackra Anna

Hon blev Crazy på Crazy Horse, SSU:s ordförande Anna Sjödin. Hon blev utkastad från krogen, omhändertagen av polis och tillbringade sedan natten i fyllecell. Dagen efter höll hon presskonferens, blåslagen och bakfull. Inget hedrande uppförande av en person på en post där, i alla fall jag, förväntar mig en förebild för ungdomar.

Meningarna om vad som verkligen hände gick isär och jag har tidigare skrivit ett inlägg om händelsen. Polisutredningen pågår och efter att ett tjugotal vittnen förhörts står det nu helt klart att ordningsvakten agerat korrekt. Brottsmisstankarna mot honom har avskrivits. Det har däremot inte åtalet mot Anna Sjödin för våld mot tjänsteman. Enligt åklagaren Per Lindqvist var Anna Sjödin så våldsam att ordningsvakten hade rätt att slå henne med batong.

Anna Sjödin själv säger ingenting. Och det är väl klokt. Intressant att hon och Hagamannen har samma advokat, Leif Silbersky. Jag kan tänka mig att Leif Silbersky sitter fast i schablonen om att kvinnan alltid är offer och aldrig förövare. Lägg sedan till den socialdemokratiska synen på brottslingar som offer för en svår barndom med materiella brister. Den stora elaka ordningsvakten mot lilla vackra Anna.

Men var hon inte rugbyspelare?

Är jag den enda grundlagskramaren?

Är det bara jag som tycker att vi ska tillämpa och leva efter Sveriges Grundlagar? Vissa dagar känner jag mig fruktansvärt ensam om att försvara den svenska folkstyrelsen som bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Idag är det ånyo en sådan dag. De tycks komma allt oftare.

För att komma till rätta med elever som sympatiserar med rasistiska och nazistiska organisationer har Ytterbyskola i Kungälv bestämt att elever som inte ändrar sig, riskerar att bli underkända i samhällskunskap, rapporterar Ekot idag.

De har bestämt sig för att elever måste kunna tillämpa grundläggande demokratiska värden i samhället, med hänvisning till kursplanen i samhällskunskap som säger att: ”Eleven ska förstå de gemensamma och demokratiska värden som vårt samhälle vilar på, samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt”.

Jag får kalla kårar av att lyssna på skolans rektor och den man som kallar sig för ”lärare i samhällskunskap”. Ser de inte sin egen roll? Ser de inte att de är ännu värre än de elever de vill bestraffa? Istället för att själva leva upp till grundlagens portalparagraf och grundläggande fri- och rättigheter, som de vill att eleverna ska göra, så idkar de utpressning i form av diktatoriska utdelningar av icke-godkända betyg, som inte ens kan överklagas.

De tar sig rätten att åsiktsregistrera 15-åringar! Och de tycker att de har rätt! Gode Gud, vad är det som händer? Vem beivrar grundlagsbrott? Eller är det tillåtet om bara syftet är gott?

Jag tycker det är skrämmande att inte skolpersonalen förstår vad de håller på med. Men det är ännu mer skrämmande när liberala politiker kommenterar nyheten utan att ens nämna Sveriges Grundlagar. Och än värre blir det när regeringen hänvisar en grundlagsfråga till Skolverket! Värst är att jag tycks vara den sista i landet som värnar statsskickets grunder och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter! Är det bara jag som reagerar? Eller finns det någon mer därute?

Förortspoblemet - nu som då

Jag har blivit ombedd att skriva ett inlägg på Christinas blog om att växa upp där Sveriges nye utrikesminister Jan Eliasson bodde. Jag är född i slutet av femtiotalet så vi har kanske inte upplevt samma sida av folkhemsmyntet. Då detta s k skötsamhetsområde övergick till att bli socialt belastat. Exakt så som sker i Rosengård idag.

Jag och mina bröder växte upp med våran mor i ett rum och kök. Alla sov vi i rummet då köket var för litet att ha kökssoffa i. Mor arbetade deltid varvid vi barn fick tillbringa vår all tid utomhus. Vi var inte betrodda med nyckel då vem som helst kunde tränga sig på.

De sociala myndigheterna, som på den tiden hette barnavårdsnämnden tyckte att vi bodde för trångt – vilket vi i och för sig gjorde – varvid de omhändertog mig och placerade mig på barnhem. Jag fick komma hem igen först när mor gifte om sig och fick ett barn till. Då helt plötsligt var det OK att bo fem i detta lilla kyffe. En kvinna kunde inte klara sig utan man på den tiden. Alla barn i kvarteret, och vi var många, hade det likadant.

Vi var stämplade som ett problem som beslutsfattarna inte ville se. Jan Eliasson! De förorterna som sossarna byggde upp då var skit och förorterna är fortfarande skit. Inte heller idag vill beslutsfattarna se problemen. Miljonprogramsområden, förorter och det är samma fenomen som i Frankrike. Vi flyttade så småningom, till två rum och kök i Sandarne. I folkmun negerbyn kallad.

Ett tack till Leif som gav sin bild av förortsproblemet. Ett internationellt problem där utrikesminister Jan Eliasson verkligen har något att bita i.

Arbetargrabb från Göteborg

Till ny utrikesminister i Sveriges regering utnämndes Jan Eliasson. Inte särskilt förvånande i och för sig. En arbetargrabb uppväxt i ett arbetarkvarter i Göteborg. Jag har frågat en annan arbetargrabb uppväxt i samma barnrikeområde i Göteborg och han har lovat att berätta om Kålltorp och kommentera Jan Eliassons utnämning till utrikesminister här på min blogg imorgon. Men bara här!

Lögnens olidliga lätthet

Läser just nu Yrsa Stenius fantastiska bok om lögnens lockelse och lömskhet Lögnens olidliga lätthet. Hon resonerar och granskar sanningen och lögnen ur olika perspektiv. Otroligt intressant och användbart nu när nyheterna dagligen berättar om lögner, vita lögner och undanhållande av sanningen. Den senaste varianten av lögn hörde jag på Ekot imorse där själva statsministern beslås med tvetalan.

Yrsa Stenius menar att den kritiska aspekten på lögn som är roten till dess moraliskt onda ska ses i relation till medmänniskan. "I ljugandet är vi inte bara respektlösa mot vår nästa. Till lögnen, den avsiktligt vilseledande, ansluter sig alltid ett drag av övergrepp mot den man ljuger för. Lögnen kränker den andres autonomi (…)en manipulation med den andres livsbetingelser, ty hans förmåga att orientera sig i verkligheten och ha makt över sina val skadas av att han litar på ord som inte är att lita på."

Men hon tar också upp filosofen Nietzche, som försvarat lögnen: ”En stor man vad är han? En stor man ljuger hellre än han säger sanningen, det kräver mera energi och vilja. Det finns en avskildhet inom honom som är otillgänglig för beröm eller klander, hans eget domslut som icke kan överklagas.”

Stenius konstaterar: ”Här är det suveräniteten, ´övermänskligheten´, som får utgöra det mänskligas högsta potens. Så olympiskt definierad till sin särart står det naturligtvis den gudalika människan fritt att ljuga och tala sanning precis som det behagar henne. Berövad hänsynen till medmänniskan som mått på sin mänsklighet behöver individen inte grubbla på hur hans beteende påverkar det relativa i hans värld. Det enda han behöver vårda sig om är sin egen onåbarhet i det universum där han själv härskar."

Här görs en historisk tillbakablick till politiska excesser i Tyskland och Sovjetunionen, men också till Knutby. Kännetecknande för händelserna är att män satt sig i Guds roll och att lögnen upphöjts till himmelska sfärer av förljugenhet. Att låta ändamålen helga medlen. Syftesetik kan vara syftesetik i sig själv.

Stenius starkaste argument för sanningen är enligt min mening central i alla kulturer:

Vi ska undvika att ljuga för varandra eftersom lögnen fräter på den ömtåliga existentiella väv som benämner tilliten i tillvaron och som vi inte kan leva utan

. Den tillit som Yrsa Stenius nämner här är detsamma som Robert Putnam benämner det sociala kapitalet och som enligt honom är det sammanhållande kittet i samhället.

Jag gör tolkningen att sanningen kan ses som en nödvändig förutsättning för demokrati, medan lögnen kan ses som en nödvändig förutsättning för diktatur. Resonemanget är tänkvärt mot bakgrund av att Sverige verkar förvandlas från ett sagoland till ett förljugenhetens landskap.

Hederlighetens grundläggande förutsättning är att åtminstone försöka vara ärlig mot sig själv. Med tanke på den initialt låga (okej, det var ett understatement) etiska nivå valrörelsen hållit är ju möjligheten att höja den ofantlig. Jag väljer att hoppas att det bara berott på okunskap och inte på illvilja och rekommenderar alla som kandiderar i valet att läsa boken!

Vänsterdemokraterna en kontradiktion!

Tidningarnas Telegrambyrå rapporterar att valmyndigheten har avslagit ansökan om partinamnet Vänsterdemokraterna, eftersom namnet kan förknippas med Vänsterpartiet. Partiets talesman, Margareta Persson anser att det är förvånande att vänster inte får ingå i ett nytt partinamn, medan demokraterna tydligen går bra.

Visst är det förvånande. Men än mer förvånande är att ett nytt parti vill förknippas med vänstern. Personligen ser jag partinamnet Vänsterdemokrater som en kontradiktion. Den som är demokrat kan inte vara vänster och den som är vänster kan inte vara demokrat.

I svensk politik är det likhetstecken mellan vänstern och kommunismen. Och kommunism betraktas per definition negativt, vilket innebär att begreppet vänster har en negativ klang oavsett om det följs av ...-partiet eller ...-demokraterna. Vänster låter lite gammalt och förlegat. Inte sedan 1967 har vänster varit rätt väg.

I vårt grannland Danmark, ett par mil bort, sätter man snarare likhetstecken mellan vänster och liberalism. Relaterat till höger och konservatism. Där betraktas begreppet vänster per definition positivt oavsett efterföljande ord. Kanske skulle de prova att ansöka där istället?

Eller helt enkelt fundera på om man verkligen ska överklaga beslutet till valnämnden.Vill man verkligen betraktas som ett kommunistiskt, odemokratiskt eller kontradiktiskt parti?

Formen är allt, innehållet intet

Lyssnade på Ekots lördagsintervju. Tomas Ramberg gjorde sitt bästa, både som journalist och man, att sätta dit och sätta sig på sin gäst centerpartiets ledare Maud Olofsson. Men han hade inte en chans.

Kan bara konstatera att Maud Olofsson är en otroligt skicklig politiker. Hon har förmågan att få sagt det hon vill, tala från hjärtat och på ett fantastiskt snyggt sätt få en manlig radiojournalist att framstå som en komplett idiot. Hon vet vad hon vill, är klar och tydlig och anammar inte offerrollen även om den erbjuds henne gång på gång. Framförallt är hon kunnig och saklig. Och inte minst modig…

Maud Olofsson vill inte att det ska gå att bugga medieredaktioner. Instämmer! Hon vågade också vara tydlig med att Thomas Bodström lagt förslag på förslag som knaprar på den personliga integriteten och att vi ska vara försiktiga eftersom staten inte alltid är god. Så sant som det är sagt! Tänk om vi kunde avliva den socialistiska myten! Därför kräver Maud Olofsson att det ska vara klart hur medborgare ska få information om att de blivit avlyssnade och möjlighet att begära skadestånd innan beslut om lagändring. Hon är till och med beredd att bordlägga ärendet i väntan på integritetsutredningen. Och sedan kom den slutkläm som jag bara älskar: ”Då är inte det brådskande viktigast utan då är det faktiskt resultatet och innehållet i propositionen.” Jag är sedan många år allergisk mot ett av de vanligaste kännetecknen på socialdemokratisk politik formen är allt, innehållet intet. Vi behöver fler som Maud Olofsson i svensk politik.

Tomas Ramberg var usel. Först behandlar han Maud Olofsson på ett sätt som han säkert aldrig skulle vågat agera mot en manlig partiledare. Döm inte andra utifrån dig själv, herr radiojournalisten. Bara för att du inte tycker att det är värt att lyssna på en kvinnlig partiledare så innebär det inte att hennes manliga kolleger tycker detsamma. I ren desperation försöker han till och med att använda lyssnarna – vi som är så dumma att vi blir helt förvirrade om han inte får fortsätta intervjun enligt plan. Absolut lägre än Glocalnet!

Maud, du är en god förebild! Du lyckades framföra ditt budskap mot alla odds. Du ska vara nöjd med lördagsintervjun. Till skillnad från Tomas Ramberg som jag tycker ska gå hem och skämmas. Det finns ett numera bevingat uttryck från ett historiskt konstitutionsutskottsförhör på 1980-talet som väl lämpar sig att skicka med till Tomas Ramberg: Vet hut!

Marita leder löneligan

Morgonens nyheter dominerades av socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskogs lön. Nyhetsvärdet låg i att hon, som är en av de argaste kritikerna av direktörernas höga löner och förmåner, själv har den högsta lönen av alla partisekreterare.

För mig är det fullständigt logiskt. Redan när socialdemokraternas etikexpert Arne Kjörnsberg sattes att utreda etiken i socialdemokratiska partiet framkom att problemet med fifflande politiker var en helt normal reaktion på excesserna i näringslivet. Det är samma argumentation som ett barn som får tillsägelse försvarar sig med: ”han gjorde likadant”.

Men jag blev oerhört imponerad över att socialdemokraterna plötsligt ligger i framkant när det gäller kvinnolöner. Bravo! Tråkigt bara att det är principen om positiv särbehandling och inte principen om lika lön för lika arbete som varit vägledande. Fast jag ska väl inte förvänta mig alltför mycket insikt.

Lars Stjernkvist hade bara en generaldirektörslön om 65 000 kronor i månaden, medan Marita Ulvskog lyckades med konststycket att få en statsrådslön om 90 000 kronor i månaden. Kvinnor kan! Därmed leder socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog löneligan bland partisekreterarna med god marginal.

Moderaternas Sven Otto Littorin och folkpartiets Johan Jakobsson är närmast efter men tjänar 20 000 mindre i månaden än Marita Ulvskog. Centerns Jöran Hägglund, kristdemokraternas Urban Svensson och miljöpartiets Håkan Wåhlstedt ligger efter. Sist i löneligan ligger vänsterpartiets partisekreterare Anki Ahlsten. Hon har bara en liten riksdagslön på knappt hälften av Marita Ulvskogs statsrådslön.

Nej, det är ingen ordning på vänsterpartiets feministiska arbete sedan Gudrun Schyman lämnade. Lasse, nu får du väl ändå skärpa dig!

F!, frihet, förbud

Idag har F! presenterat sitt valmanifest och några av de presenterade punkterna är onekligen intressanta.

– Det kommer rapporter hela tiden som visar på att det är stora löneskillnader, att det till exempel skiljer flera tusen kronor i ingångslön på en del jobb. Vi vet att det skiljer drygt 4 000 i månaden mellan vården och verkstaden och det är inte rimligt att vi har det på det här sättet, säger Gudrun Schyman i Ekot. Jag kan inte annat än att hålla med. Problemformuleringen är korrekt och den känner de flesta kvinnor igen.

F!:s förslag på lösning av problemet är ett skolexempel på socialistisk metod: En arbetsvärderingskommitté ska gå igenom alla yrken och utifrån krav på utbildning och ansvar värdera dem. Värderingen ska visa om arbeten med samma krav också ger samma lön. Personligen har jag oerhört svårt för att politiker ska sitta och värdera tjänster utifrån en godtycklig modell. Men OK! Jag går vidare i F!:s förslag.

När värderingen är gjord ska lönerna ändras under en fyraårsperiod och de arbetsgivare som inte genomför löneförändringarna ska kunna drabbas av ett vite och näringsförbud. Det kommer att drabba alla arbetsgivare som har ett diskrimerande förhållningssätt när det gäller löner. Härligt! Det här gillar jag verkligen!

Jag ser fram emot den dagen. Min gissning är att Sveriges 290 kommuner, arton landsting och två regioner kommer att beläggas med näringsförbud. Vilket innebär att vi kvinnor äntligen kan få vår frihet!

Kan bara konstatera att jag har mer gemensamt med Gudrun Schyman än vad jag ens kunde drömma om. Och det var bara på en punkt...

Fia med knuff

Efter Laila Freivalds andra (!) snöpliga slut på ministerkarriären i den socialdemokratiska regeringen har spekulationerna om efterträdare startat.

Mitt tips är att Göran Persson kommer att leka hela havet stormar med sin regering. Det är ju inte bra för HSB om någon minister börjar få grepp om sina frågor, luft under vingarna och flyga fritt. Se t ex Bodström och Pagrotsky. Det är därför troligt att han kommer att spela omgång Fia med knuff och vid dubbelsexor kanske ta in två nya "toppar".

Göran Persson har gjort en poäng av att välja ministrar som är helt otippade. Det kan också tolkas som att om du bara kör lite name-dropping i största allmänhet så kan statsministern inte välja någon av de personerna, eftersom de då inte längre kan betraktas som Dark Horses. Jag dristar mig därför till att föreslå några nya ministerämnen: Erik Fichtelius, Helle Klein och Liza Marklund. (Väljer han Liza får han tre romaner och ett par strumbyxor på köpet.)

Göran Greider, Lotta Gröning och Björn Elmbrandt har nog ingen chans. De gör redan ett fantastiskt gott jobb för socialdemokraterna där de är. Särskilt Björn Elmbrandt som verkligen lägger sig vinn om verka objektiv Public Service-journalist. Han kommer att vara guld värd för Persson ju närmare valet vi kommer.

Sverige behöver en ny konstitution

I morse kom det väntade beskedet att utrikesminister Laila Freivalds avgår. Det förväntas av alla svenska medborgare att ha kunskap om svenska lagar. Att en minister, tillika utbildad jurist, gör sig skyldig till grundlagsbrott i en demokrati torde därför vara osannolikt. Det känns antagligen svårt att tesen om att ändamålen helgar medlen fallit. Utrikesministerns handling var olaglig, medan anledningen till hennes handling var laglig.

Det framgick i Jyllands-Postens ledare den 16 mars Ingen straffesag. Rigsadvokaten beslutade att inte väcka åtal mot Jyllands-Posten för publiceringen av Muhammedteckningarna och tillhörande text den 30 september i fjor. Rigsadvokaten skriver bland annat att det är ”uforeneligt med ytringsfriheden at gøre krav på hensyntagen til religiøse følelser, og at man må være rede til at finde sig i hån, spot og latterliggørelse.”

Rigsadvokaten har med fyllig argumentation avgjort att publiceringen låg inom lagens ramar. Det är inget beslut som förvånar, snarare var det förväntat på tidningen. I Danmark är vårdas och värnas tryckfriheten och pressetiken är liberal. Personligen tror jag att det har med erfarenheter att göra. Därigenom är saken utagerad i Danmark, medan den i Sverige knappt har börjat.

Statsministern bär ensam ansvaret för sina ministrar och för min del kan inte Laila Freivalds grundlagsbrott anses utagerat för att hon lämnar sin post. Jag vill ha en ny konstitution i Sverige. Nu!

Ett hugg i ryggen

Jag har i ett antal inlägg, berört Jyllandspostens publicering av Muhammedteckningarna och stängningen av Sverigedemokraternas hemsida. Den 11 februari skrev jag följande:

Jag tippar på att Laila Freivalds blir den som får gå; någon måste ju bära hundhuvudet och ta på sig rollen som syndabock. Tredje gången gillt, heter det ju. Först kom lägenhetsaffären (förvisso inte olaglig men helt i strid mot sossarnas externt uttalade etik & moral), sen comeback följt av uppenbar brist på ansvar och handlingsförmåga i samband med Tsunami-katastrofen och därpå toppat med en fullständigt lagvidrig insats i samband med utrikesministerns inblandning i tryck- och yttrandefriheten – en ofattbar kränkning av demokratins fundament.

I ett svar till Justitiekanslern skriver Utrikesdepartementet nu att kontakten med Sverigedemokraternas sajts webhotell togs efter samråd med utrikesministern, trots att hon alltså tidigare bedyrat att det hade skett utan hennes vetskap. Något som även Göran Persson intygat i intervjuer.

Detta förvånar mig inte alls. Det som förvånar mig är att den borgerliga oppositionen är Göran Persson behjälplig genom att kräva den vita häxans avgång. Persson själv har målat in sig i en hörna, och kommenterar inte händelsen idag. Imorgon kommer han förmodligen att "tvingas" entlediga sin utrikesminister "mot" sin vilja. Men han känner sig tvungen att tillmötesgå de starka krav på Laila Freivalds avgång som förs fram, inte bara från Allians för Sverige utan också från de partier som han är beroende av för att behålla makten.

Men kom ihåg - den som kräver hennes avgång gör statsminister Göran Perssons jobb enklare. När utrikesministern fått sparken har han en självklar syndabock för regeringens insatser i samband med flodvågskatastrofen. Göran Persson slipper ur eget grepp. Han är onekligen en skicklig strateg. Först låtsas han ta hennes parti, för att sedan bli den som hugger henne i ryggen. Låt honom hålla i skaftet själv.

Öppna moderater - en hjärtefråga

Sedan några år tillbaka finns Öppna moderater, ett gaynätverk som arbetar för människors lika värde. Att de, till skillnad från alla andra organisationer som arbetar med HBT-frågor, utgår från de moderata grundvärderingarna är tydligt! De delade ut blå hjärtan till alla på rikskonferensen. ”Öppna moderater tror inte att man kan lagstifta bort fördomar och negativa attityder i samhället(…)Nyckeln till en förändring i samhället är öppenhet och information – inte särlagstiftningar. Därför säger Öppna moderater nej till hetslagstiftningen(…) Vi menar att det istället bör framgå av Regeringsformen att all diskriminering i Sverige är förbjudet – oavsett vem eller vilka som drabbas!” Jag instämmer. Men vill man framstå som politiskt korrrekt utan förpliktelser eller implementeringsproblem så är symbolpolitik i form av särlagstiftning ett säkert kort.

P J Anders Linder och Peter J Olsson sågs också bland besökarna i mässhallarna och vid en monter träffade jag Ulrika Karlsson, redaktör för Svensk Tidskrift. Passade på att prenumerera på deras nyhetsbrev. Vid lunchen delade jag bord med Rolf K Nilsson från Gotlands Allehanda.

Lite skvaller från fredagskvällens mingel: Alla var där! Fredrik fotograferades med flickor (återkommer med foto), Sven-Otto Littorin hängde i baren en stund liksom Gunilla Carlsson. Populära var Ulf Adelsson, något så ovanligt som en politiker med humor och självdistans, och hans hustru Lena. Mikael Odenberg, Ana Ibrisagic, Tove Lifvendahl och Maria Borelius sågs i vimlet. Maria Borelius kandiderar förresten till kommunfullmäktige för nya moderaterna.

Av de två ängelholmarna i partistyrelsen var bara Pia Kinhult på plats; Hans Wallmark missade minglet för han skulle hem och inviga Rögles nya ishall. Hans är fena på att klippa band; till och med skickligare än Ilmar Reepalu och Bengt Holgersson. De skånska riksdagsledamöterna, regionpolitikerna och kommunalpolitikerna utgjorde en bra bas för mingelaftonen. För mig som tidigare arbetat som politisk sekreterare i Region Skåne (dock inte för moderaterna) och bott i Malmö, var det särskilt kul att träffa gamla vänner. Speciellt Henrik Hammar (ja, han är bror till KG och Anna-Karin) och Carl Sonesson (Presilldent i Skånska Sillaakademien). Tack för receptet på sillatårtan, Calle.

Senare på kvällen var de minglande muf:arna i klar majoritet. Trots nysatsningen på seniorer.

Ord och inga visor

En av de mest intressanta utställarna på rikskonferensen var Ladbrokes.com - ett företag som bedrivit spelverksamhet i 120 år och som sedan fyra år tillbaka också finns på den svenska spelmarknaden. I Storbritannien och USA är vadslagning sedan länge en del i valrörelsen. Här i Sverige är fenomenet ganska nytt, men inte desto mindre otroligt intressant både för spelare och statsvetare. Jag träffade Joakim Rönngren, Media Manager på Ladbrokes.com i Norden, som kritat ner oddsen för Sveriges nästa statsminister på en griffeltavla:

Fredrik Reinfeldt 1.75

Göran Persson 2.00

Lars Leijonborg 4.00

Maud Olofsson 7.00

Göran Hägglund 51.00

Alla ska med. Så enkelt är det. Sannolikheten för att Fredrik Reinfeldt sitter vid ratten är således hög. Mycket spännande! Joakim Rönngren berättade att Ladbrokes.com planerar en speciell satsning på svensk politik fram till valet. Bland annat kommer erkända och kända statsvetare att kommentera valrörelsen på hemsidan. Wow! Vilket valgodis för en statsvetare och politiker. Missa inte detta. Jag frågade förresten om varför Ohly eller Eriksson inte fanns med och förstod att det var en fråga som bara en icke-spelares som jag kunde komma på att ställa. Det var fullständigt omöjligt! OK, det anser ju jag också så min respekt för spelare och spelbolag ökar. Inser att jag måste lära mig mer än spelteori och fångarnas dilemma.

Jag deltog i ett seminarie om retorik och debatteknik; ett av de få som inte var öppet för medierna. Fantastiskt intressant för mig som arbetar mycket med textanalys och som tidigare arbetat som talskrivare åt socialdemokratiska politiker. Inom socialdemokratin finns en tradition av att använda retorikens ethos, logos och pathos. Liksom en skicklighet i att utnyttja adjektiv och att använda positivt värdeladdade ord när man beskriver den egna politiken och negativt värdeladdade ord när man beskriver moderaternas politik. Ord som öka och minska, höja och sänka är inte neutrala och det måste man tänka på.

Sossarna använder gärna negativt starkt värdeladdade ord som att "skrota" den svenska välfärdsmodellen när de pratar om moderaternas politik. Man skulle lika gärna kunna använda begreppet "reformera", men det signalerar ju att moderaterna skulle göra något positivt och det vore ju förskräckligt om alla människor som är beroende av staten fick för sig att de nya moderaternas politik faktiskt är bättre för dem. Närmare bestämt: fullständigt förödande för sossarna. Orden är viktiga och jag efterlyser "Ordbok för nya moderater". Vem skriver den?

Säkerhet och statskupp

Är på nya moderaternas kommunala rikskonferens i Jönköping. En fantastiskt välorganiserad rikskonferens; roligt att 1 600 medmoderater från hela landet finns på plats och otroligt att allt fungerar friktionsfritt. Gemensamma programpunkter, pauser och ett seminarieutbud om 55 olika teman; alla med intressanta fokus och kunniga föreläsare

Jag konstaterar att säkerheten på rikskonferensen är väldigt hög. Den tiden när vi i Sverige trodde att vi levde i den bästa av alla världar är sedan länge förbi. Både Säpo och polisen har de senaste dagarna gått ut med att de inför valrörelsen höjer säkerheten på olika sätt, och även innefattar enskilda individer i hotbildsanalysen. De nya moderaterna och Allians för Sverige har så vitt jag kan bedöma all anledning att höja säkerheten och ompröva hotbilden kontinuerligt.

Enligt min uppfattning har de borgerliga partierna i allmänhet och de nya moderaterna i synnerhet all anledning att höja säkerheten. Marita Ulvskogs tankebanor är dunkla men jag vill ändå försöka att identifiera en möjlig hotbild i valrörelsen. I hennes värld är socialdemokratiska partiet och staten ett; något som vi sett åtskilliga exempel på de senaste månaderna t ex när det gäller informationsdelning. I linje med detta ses de nya moderaternas växande väljarstöd som ett otroligt hot. Även om det är medborgarna själva som röstar fram en borgerlig regering så kommer Marita Ulvskog att se det som en statskupp. Nu tror jag ju inte att sossarnas partisekreterare själv skulle skada de nya moderaterna för att stoppa maktövertagandet. Däremot tror jag att hon kan inspirera vänsterideologiska rättrogna, någon enskild galning eller terroristgrupp som själva betraktar sig som frihetskämpar, att göra en insats för folkets frihet från kapitalismen. Stoppa Allians för Sveriges statskupp! Se upp!

Fredagskvällens buffé med mingel inleddes med ett exotiskt skådespel i eldens och värmens tecken. Symboliskt kunde det ses som en hyllning till kommunalråd Anders Gustâv, som avled i planet på väg till rikskonferensen och väntande hustrun. Fredrik Reinfeldt sa att han personifierade glöden i politiken och vann allas hjärtan, och utlyste en tyst minut. Det är mäktigt när surret från 1 600 människor tystnar i respekt för en vän och hans familj.

Vill du veta mer om mina upplevelser och reflektioner kring rikskonferensen, som t ex oddsen hos Ladbrokes.com för Fredrik som statsminister; strategi, skvaller och sådana spännande saker, så återkom.

Behandla barn med respekt

Rädda Barnen kom för några år sedan fram till att minst 100 000 (kanske 200 000) barn i vårt Sverige,upplever våld i familjen. De här barnen är och har alltid varit brottsoffer, men idag lägger regeringen äntligen fram ett lagförslag som innebär att barn som tvingas bevittna våld inom familjen ska betraktas som brottsoffer. Den borgerliga alliansens rättsgrupp har redan föreslagit att barn i den här situationen enligt lag ska vara brottsoffer.

- Vi anser att när man betraktas som brottsoffer ska man också ha rätt till en brottsskadeersättning från staten. Jag tycker inte att det är bra att man ska behöva processa mot till exempel sin pappa utan det är mycket bättre att man direkt kan få en ersättning från staten när man har utsatts för detta. Det är den andra viktiga delen i det här förslaget, säger justitieminister Thomas Bodström.

Jag välkomnar förslaget men kan inte låta bli att göra ett par reflektioner. Först den typiskt socialdemokratiska tanken att pengar hjälper mot allt. En brottsskadeersättning är kanske bra, men jag tror inte att det löser barnets problem och hoppas att ingen annan heller förväntar sig det. Jag bekymrar mig också över Bodströms utgångspunkt att det är positivt att staten tar över individens ansvar. Jag anser att pappan ska ta sitt ansvar och att pappa staten ska hålla sig från aktörsrollen. Staten är och ska främst vara en struktur. Det finns allvarliga risker med att staten betraktas och behandlas som en aktör.

Rent praktiskt kommer den nya lagen att sätta press på de sociala myndigheterna att ge dessa barn allt stöd de behöver och har rätt till. Men vi får inte glömma att regeringen föreslår, riksdagen beslutar men att det til syvende og sidst är ute i den kommunala vardagen som individen ska ges stöd. Och det är långt ifrån självklart att systemet klarar att möta individen på det sätt som barnet har rätt till.

Så bollar regeringen och Bodström över problemet till kommunerna. Frågan är hur rustade kommunerna är att ta hand om de här barnen. Klarar kommunpolitiker och tjänstemän av att möta barnets behov i en redan problematisk prioritering? Finns det struktur, kunskap och ekonomi som behövs? Tillåt mig tvivla, även om jag innerligt hoppas...

Alla djur är lika

Lyssnade som vanligt på P 1 – morgon och ekot idag. Sällan har det socialdemokratiska Sveriges sociala välfärdspolitik skildrats så starkt på sextio sekunder. Först rubriken Äldre får dåligt med mat. De får inte alltid nog med mat och inte på rätt tider. Länsstyrelsen granskade mat och måltidssituationerna på flera äldreboenden förra året och konstaterar att det händer att maten på boenden eller i hemtjänsten inte räcker till. Det går för lång tid mellan måltiden på eftermiddagen/kvällen tills frukosten serveras. Nattfastan ska inte överstiga 10-11 timmar, men det kan gå 15-17 timmar!

Nästa rubrik Dyra mediciner mot reumatism. En miljon svenskar lider av av reumatism. Nya läkemedel har revolutionerat vården de senaste åren och många sjukskrivna har börjat arbeta igen. Men medicinerna är mycket dyra, så det beror på var du bor om du får behandling.

Slutligen rubriken Steens pension dyr trots omförhandling. De senaste veckorna har det ju framkommit visat sig att cheferna i statliga bolag kostar bolagen mycket pengar. Dessutom har det också visat sig att de statliga bolagen inte heller följer de regler staten har satt upp när det gäller pensioner.

Socialdemokraternas partiordförande och Sveriges statsminister Göran Perssons lagvigda hustru tillika vd i Systembolagets, Anitra Steen kan kosta företaget ca 55 miljoner kronor. Anitra Steens avtal ger henne möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder och då får hon 70 % av den lön hon hade 2001, knappt 1,7 miljoner kronor.

Medalj är inget för kvinnor – de skymmer bara bysten! Hellre en patron med 20 000 kor och en herrgård som är tillräckligt stor. Men först en rejäl pension!

”Vi socialdemokrater säger nej till ökad otrygghet, lönedumpning, nedmontering av socialförsäkringarna och den svenska modellen.” sa Mikael Geraldsson (s) i sin insändare i HD/NST den 13 mars 2006.

- Den svenska modellen som socialdemokraterna i Sverige värnar och försöker skydda mot den nedmontering som de inbillar sig att Allians för Sverige ska genomföra, bygger i grunden på ett motto från min roman Djurfarmen: Alla djur är lika. Men en del djur är mer lika än andra. Men sedan har de gjort ett specifikt svensk/sovjetiskt tillägg: och den djuriska socialdemokratiska eliten är jämlikast, sa George Orwell. Det kom jag aldrig på, synd.

- Jag säger ingenting, säger socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog.

- Talande tystnad säger allt, sa Cicero.

- Fy fan för socialdemokratisk dubbelmoral och svägerskepolitik! säger jag. Vad säger du?

Dubbelarbete & dubbelbestraffning

Aktuellt i Politiken skriver i sin Internetupplagan om valrörelsens första jämställdhetsdebatt på Stockholms universitet. Jämställdhetsminister Jens Orback inledde debatten med att slå fast (konstigt att sossarna alltid slår fast allting, förresten) den generella välfärdspolitiken är en viktig grund för jämställdhet.

- Vi måste titta på vad som gjort skillnad.; en utbyggd äldreomsorg, barnomsorg och föräldraförsäkring. Det är reformer som gjort det möjligt för både kvinnor och män att kombinera arbete och familj.

Jens Orback, du kan nog inte ens kan drömma om vilken enorm skillnad din politik gjort för oss kvinnor. Den klassiska socialistiska kampen mellan produktion och reproduktion ligger till grund för regeringens s k jämställdhetspolitik. Dagens kvinnor får delta i produktion i vissa branscher på männens villkor. Förutsättningen är att vi underkastar oss det manliga sättet att se på relationen mellan produktion och reproduktion.

Den stora skillnaden för kvinnor är att vi idag utnyttjas av män indirekt via det politiska systemet, mot tidigare direkt via mannen. För socialdemokrater är det per definition bättre, men för mig som kvinna gör det ingen skillnad. En annan skillnad är att vi har fått rösträtt. Men genom bidrag till barn och hem, köper socialdemokraterna röster – ungefär som med ris i Indien. Kvinnors arbete kan därför inte värderas lika högt som männens.

Härskartekniken dubbelbestraffning gäller samhällelig nivå. Den beskrivs som: Hur man än gör så blir det fel! Om vi väljer enbart lönearbete så ses det som fel och om vi väljer enbart barn och familj så ses det som fel och om vi försöker ta vårt ansvar på båda områdena så ses det också som fel.

Dubbelbestraffning på samhällsnivå kan vare en anledning till att Försäkringskassans ohälsotal är högre (49,8) för kvinnor, än för män (33,0). Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna på grund av reaktioner på stress. Jämställdhet? Ja, det tycker inte jag i alla fall.

Socialismens retorikpolitik

Idag är han igång igen på insändarsidan i HD/NST, Mikael Geraldsson (s), region- och kommunpolitiker. Och som vanligt när han skriver framstår sossarnas valstrategi fullständigt uppenbar för envar. Först talar han om vad han vill att väljarna ska tro att de nya moderaterna vill. Sen skriver han ännu mer om det han vill att väljarna ska tro att de nya moderaterna vill. Och sen berättar han om allt som han vill att väljarna ska tro att de nya moderaterna vill.

Först den sista fjärdedelen upptas av vad Mikael Geraldsson och socialdemokraterna inte vill. ”Vi socialdemokrater säger nej till ökad otrygghet, lönedumpning, nedmontering av socialförsäkringarna och den svenska modellen.” Med detta vill han underförstått tala om för väljarna att de nya moderaterna vill motsatsen: (m) säger ja till ökad otrygghet, lönedumpning, nedmontering av socialförsäkringar och den svenska modellen. Det tror du väl inte ens på själv, men det har ju ingen betydelse för dig vars etik utgår från jesuitordens: Ändamålet helgar medlen.

Sådan är socialismens retorikpolitik. De tror inte väljarna om att veta sitt eget bästa, utan vill skriva dem på näsan. Men underskatta aldrig individen, Mikael Geraldsson. Du lagstiftar gärna mot TV-reklam och retoriska PR-knep på andra områden, men när det gäller det viktigaste vi har – demokrati – så drar du dig inte för att själv utnyttja människor och använda dig av oseriösa marknadsföringsmetoder.

Socialdemokraternas etiska ledstjärna lyser som vanligt över Moder Svea: syftet gott allting gott!

Patron Perssons lilla piga

När fan blir gammal blir han religiös. Socialdemokraternas partiordförande patron Persson har tagit till sig Allians för Sveriges fantastiska förslag om avdrag för hushållsnära tjänster. Synd bara att det i sossarnas tappning inte ska gälla alla, utan bara pensionärer.Men fullt förståeligt.

Paret Persson närmar sig pensionsåldern och har plötsligt upptäckt att det finns ett område, hemtjänsten, där de inte blir subventionerade av skattemedel. Han har bra timing patron Persson som lovar pigavdrag i denna valrörelse. Det tar ju ett tag innan ett förslag blivit verklighet, och så är han väl rädd att gå miste om fyrtiotalistförmånen. Tänk om det skulle gå så illa att hans eget parti lyckas sitta kvar.

Persson är ingen spelare så han helgarderar. Patron Persson vill gärna ha en piga, men som sann fyrtiotalist så ska det finansieras solidariskt via skattsedeln. Som vanligt passar han, när räkningen blir privat. Solidariskt var ordet!

Staten, ideologin och religionen

Efter överläggningar med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har nu Rikspolisstyrelsen tillåtit att poliser får bära turban, huvudduk eller kippa i tjänsten. Polisen säger sig inte vilja utestänga några samhällsgrupper från polisyrket. Nej, men jag tycker inte det är okej att med den motiveringen ge av svenska staten anställd personal tillåtelse att bära religiösa symboler.

Utvecklingen mot ett sekulariserat samhälle, tog ett ordentligt kliv i och med att vi skiljde staten och kyrkan åt. Rikspolisstyrelsens beslut skickar helt motsatta signaler. Jag tycker det är självklart att polisen, som verkar i allmänhetens tjänst ska vara neutral. Hur kommer en palestinier i ett demonstrationståg att uppfatta polisen i kippa? Antagligen som jag skulle göra om jag ropar på hjälp och blir våldtagen av polismannen.

Det är problematiskt nog att vi har ett regeringsparti som har uppenbara svårigheter att skilja mellan staten och partiet. Jag ser det som allvarligt att utvecklingen går emot större sammanblandning av stat, ideologi och religion. Distinktionen borde göras tydligare. Jag anser att socialdemokraterna använder icke-kristna religioner för att legitimera sitt eget dubbla maktinnehav.

Mot bakgrund av detta anser jag att kriteriet att huvudbonaden inte får utgöra en säkerhetsrisk aldrig kan uppfyllas och att det teoretiska beslutet är och aldrig kommer att kunna omsättas i praktiken. Ytterligare ett exempel på sossarnas paradgren symbolpolitik.

Jag kan se parallellen med valrörelsen 1998 när sossarna delade ut nybakta frallor till invandrarna på Rosengård valdagens morgon. När invandrarna sedan kom till vallokalen och ville de ha en röstsedel märkt med ”Social” - jag stod själv där och delade ut valsedlar den söndagen. Bit inte den hand som föder dig. Det kallar jag röstfiske!

Män i majoritet i media

Det var fler än jag som läste HD/NST med genusglasögon den Internationella Kvinnodagen 8 mars. Idag finns en insändare i lokaltidningen med rubriken Bara män på sporten? som konstaterar: "Och ännu tristare, ser jag när jag, fortsätter bläddra i HD/NST:s sportsidor: reportrarna och fotograferna är till 100 procent män. Inte en kvinna så långt ögat når..."

Signaturen Hönan G får SVAR DIREKT från chefredaktör Eskil Jönsson: "Skribentens konstaterande är tänkvärt. På redaktionen har vi en sned könsfördelning, där männen är i klar majoritet. Vi är medvetna om detta och vi diskuterar därför ofta hur detta påverkar vår journalistik och nyhetsvärdering."

Jag kan riktigt se framför mig hur herrarna på HD/NST samlas vid fikabordet och diskuterar.

- Grabbar, vi måste diskutera hur det påverkar oss att vi inte har några tjejer här på ledarredaktionen.

- Ja, det första är ju att vi aldrig får hembakt till fikat.

- Jag håller med dig. Det är ganska tjatigt med de här "köbekagorna" varje dag.

- Det tycker jag också. Men frånvaron av kvinnor här på tidningen gör ju också att jag slipper raka mig varje morgon. Jag har en kompis som jobbar på Allers, så jag vet.

- Det har du rätt i, grabben. Jag tycker det räcker med att jag var tvungen att gå till frisören nu när vi skulle ha nya foton till bildbylinen när vi ändrade om tidningen till tabloidformat.

- Det faktum att vi inte har några tjejer här påverkar ju också trivseln här på redaktionen. Nu har vi ju ingen som fixar med gardiner, krukväxter och diskar kaffemuggarna och sånt.

- Nej, fast det är ju rätt onödigt egentligen. Och sedan är det också det med att om vi skulle ha tjejer här så skulle de ju störa och distrahera oss när vi sysslar med såna viktiga saker som att analysera och skriva om politik. Ledarsidan är ju faktiskt otroligt allvarlig. Tjejer tycker ju att politik är tråkigt, och de är inte så vana vid det; det är ju inte så länge sedan de fick rösträtt.

- Ja, det kräver både analytisk förmåga och logiskt tänkande och tjejer kan ju inte sånt. De är mycket bättre på människor och mjuka saker som vård, omsorg, skola och hälsa, relationer, känslor. Det kan man ju inte ha någon nytta av på just den här redaktionen. Här skriver vi ju bara om viktiga saker som intresserar våra läsare och inte sånt tjafs.

- Nej, hörni grabbar. Nu börjar det bli rena kafferepet. Mycket snack och lite verkstad. Nu har vi uppfyllt mars månads kvot av "Hur-den-sneda-könsfördelningen-påverkar-vår-journalistik-och-nyhetsvärderings-diskussion." Back to basic!

Ja, det är inte lätt att vara man i majoritet i media.

Om att vara ute och cykla

Regeringen har beslutat att inte berätta om statsminister Göran Perssons närmaste man, Lars Danielsson, finns registrerad i inpasseringssystemet på Rosenbad i samband med flodvågskatastrofen den 26 december 2004. Danielsson har hävdat att han var på plats, men har hittills inte kunnat styrka sina påståenden.

– Jag var här, precis som jag är här varenda helg året runt, har Lars Danielsson intygat. Har du vittnesmål på att du var här? – Nej, det har jag inte, och jag tycker inte att jag behöver ha det heller.

Noteringarna om vilka som gick ut och in i Rosenbad den aktuella dagen finns på regeringskansliet, men varken Ekot eller konstitutionsutskottet får se dem. Regeringen har beslutat att inte heller en enskild notering enbart om Lars Danielsson kan lämnas ut, utan att skada rikets säkerhet. Det är vice statsminister Bosse Ringholm som undertecknat regeringsbeslutet – regeringens egen expert på dobbel och spel, ruffel och båg.

Frågan är hur det skulle kunna skada säkerheten om regeringen med noteringarna kunde bevisa att Lars Danielsson varit på sitt jobb under annandagen. Ett annat alternativ är säkerhetsbrist. Men säkerhetsskydd är brottsförebyggande och det är väl svårt att utöva retroaktivt. Det tredje alternativet, och det mest logiska, är att Danielsson helt enkelt inte var på sitt jobb, trots alla försäkringar om det. Jag har från en säker källa (en riksdagsledamot) information om att Lars Danielsson sågs cyklande (bokstavligt) utanför ledamotens fönster morgonen den 26 december 2004. För de initierade var det ingen hemlighet att Lars Danielsson hade en älskarinna. Enligt vad jag fått reda på är hon inte bara hans älskarinna, utan hans kollega också. Tror ni inte på det: titta på konstitutionsutskottets utfrågning med Lars Danielsson en gång till; det har jag gjort.

Men med tanke på att det i regeringsbeslutet hänvisas till rikets säkerhet börjar jag undra om den senare uppgiften stämmer. Hot mot rikets säkerhet förknippar jag med begrepp som spioneri, sabotage, terrorism. Och därför blir det istället det mest avgörande: Vem är hon? Och: Vem är han?

Tredje statsmakten och jämställdhet

Den 8 mars 2004 skriver den politiske chefredaktören på HD/NST, Sven-Åke Olofsson under rubriken Manssamhällets politiska bastioner om jämställdhet inom politiken med anledning av de bristen på kvinnliga partiledare.

”Ingenstans talas det i vårt samhälle så mycket om jämlikhet som inom politiken. Men här finns också många av manssamhällets mest befästa bastioner. När kraven på jämställdhet möter makten vinner oftast makten…De stora partierna får inga kvinnliga ledare förrän partiorganisationerna på allvar beslutar att backa upp kvinnliga kandidater. Än så länge är det mest kvinnoförbund (institutioner som i sig kan innebära en återvändsgränd eftersom de manliga nätverken kan utnyttja dem som alibi) som luftar sin besvikelse när kvinnliga kandidater styrs åt sidan...Väntar man tills valberedningen börjar flytta pjäserna är det för sent av den enkla anledningen att de manliga nätverken då har gjort sitt...”

En av journalistikens viktigaste uppgift är att granska makten. Det gör de ofta bra, men när det gäller självkritik ger jag media icke-godkänt. Jag har därför dagen till ära, granskat hur det är ställt med jämställdheten hos granskarna själva, med material från granskaren själv hd.se.

Årsredovisning för 2004 finns lättillgänglig att hämta hem i pdf-format från hd.se. Medelantalet anställda på HD/NST har varit 276, varav kvinnor 118. Antalet ledamöter i styrelsen för HD/NST är 7, varav kvinnor 0. Övriga ledande befattningshavare inklusive vd på HD/NST är 9, varav kvinnor 2. Och det är de två kvinnor som facket riktat misstroendevotum mot.

På en tidning har vissa journalister större möjligheter att föra fram egna och andras åsikter och bilda opinion; ledarskribenter, krönikörer och debattredaktörer. Antalet ledarskribenter på HD/NST är 3, varav kvinnor 0. Antalet krönikörer på HD/NST är 20, varav kvinnor 7. Antalet debattredaktörer på HD/NST är 2, varav kvinnor 0.

När det gäller tredje statsmakten i Nordvästra Skåne och jämställdheten så talar siffrorna för sig själv. Kan det ses som ett mått på åsiktsutbudet? Är det så att vita medelklassmän födda på fyrtiotalet har åsiktsmonopol och tolkningsföreträde? Är det kanske på tidningen vi har manssamhällets bastioner?Undrar hur det kommer att se ut på tidningen den internationella kvinnodagen, 8 mars 2007?

Stopplagar stoppar kvinnor!

Anna Sjödin, förbundsordförande i SSU, gick häromdagen ut och beklagade sig över att kvinnor tjänar ungefär tio procent mindre än männen. Hon konstaterade också att har man regeringsmakten har man också makten att förändra. Men, har du aldrig funderat på varför? Sossepolitik är synonym med symbolpolitik. Beslut ska inte implementeras, vi ska bara tro det. Alla ska med så enkelt är det! Sossarna har enligt denna princip skickligt byggt in kvinnans underordning i det samhällssystem som man skapat i Sverige. I samband med övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, blev det nya och moderna finare än det gamla. Taylorismen skulle frälsa mänskligheten och traditionella kvinnoarbetena lämpade sig inte för denna arbetsprincip. Mönstret genom seklen är tydligt. När ett en arbete teknikaliseras definieras det som manligt. När mjölkmaskinen kom försvann mjölkerskorna; männen blev maskinskötare. I vår tid har datorn ersatt skrivmaskinen och IT-tekniker och programmerare sekreterarna. Arbete värderas enligt manligt tänkande. Arbete som ger resultat i form av en konkret vara som du kan se och ta på, är värt mer än en abstrakt tjänst som är svårare att greppa. I sossarnas värld värderas allt i pengar. Bilar säljer man på en konkurrerande marknad, medan äldrevård och barnomsorg utfördes i hemmet. Förvisso har de abstrakta tjänsterna successivt övergått till att utföras utanför hemmet, men inte på en marknad. Kvinnors professionella yrkeskunskap har sossegubbarna nogsamt sett till att ha kontroll över. De kallar det offentliga sektor och den kännetecknas av offentligt monopol. För säkerhets skull har man också infört värderingen att det är fult att tjäna pengar på den typen av tjänster. Allt för att hindra kvinnor att ta kontroll över sina egna produktionsmedel och sälja sina tjänster till högstbjudande på en konkurrerande arbetsmarknad. Att upphäva det kvinnliga näringsförbudet är därför omöjligt och stopplagar nödvändigt. Då skulle vi kvinnor inte längre acceptera rollen som underordnade löneslavar. Kommunalarbetarförbundet skulle bli överflödigt. Anna, vad har du förväntat dig? Du bidrar själv till att det ser ut som det gör genom att engagera dig i ett parti som inte omfattar principen om alla människors lika värde. Du kanske till och med röstar på det. Tänk då på att varje förändring börjar med ett litet steg. Jag vill förändra så jag tar ett steg åt höger. Vad vill du?

Förstagångsväljare eller sistagångsväljare

Tidigare i kväll tittade jag på Dokument inifrån: Utmanaren på SVT2. Lite disträ då vi hade gäster, men det som fastnade var att Fredrik Reinfeldt framställdes som framtidens man. Han är en partiledare med framtiden för sig. Vad kommer man då att säga om Göran Persson? Är han en partiledare med framtiden bakom sig? Det får mig att tänka på Hasse och Tage som en sketch med en gammal Lindeman menade att det var klart att gamla människor pratade så mycket om förr och så lite om nu. Ju äldre man blir ju mer förr blir det ju att tycka om, var deras slutsats. Och det stämmer ju. Eller hur? Redan 1998 konstaterade jag i en valanalys och debattartikel att moderaterna är ett parti för förstagångsväljarna, medan socialdemokraterna snarare framstår som ett parti för sistagångsväljarna. Det var kanske lite tidigt att dra den slutsatsen då, med idag är den högst aktuell. De nya moderaterna är verkligen ett parti för dem som har lite förr bakom sig, och mycket framtid framför sig. En parti för dem som tycker om framtiden mer än baktiden!

Hitta ett minusjobb

Har varit på valstrategikonferens i Skåne, förvisso inte lika hemlig som sossarnas, men spännande och lärorik. Den väckte en en del nya insikter vad beträffar valstrategi och rika tillfällen att ventilera Machiavelliska och marxistiska teorier och socialdemokratisk hegemoni. Ett intressant område var också sådant som problemformuleringsprivilegiet och det som enligt mitt "hjemmelavede" begrepp: problemlösningsprivilegiet. Det senare har jag diskuterat i en uppsats vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund under det sena 1990-talet. Begreppet innebär att politiker från ett bestämt parti presenterar en lösning, varpå majoriteten av väljarna helt plötsligt inser att det finns ett samhällsproblem. Det hade vi ingen aning om, men finns det en lösning så måste det ju finnas ett problem. På den småhemliga strategikonferensen träffade jag bland annat ett känt kommunalråd från Nordvästskåne, som arbetade extra i servisen på hotellet. Det föranledde diverse tolkningar och muntrationer bland deltagarna. Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv kan det passa fördomen om att moderater är giriga och bara tänker på pengar. Å motsatt perspektiv kan sägas att det ska löna sig att arbeta, och att kommunalrådet utgjorde ett skolexempel i politisk etik. När såg du själv en politiker som lever som han lär? Det ska löna sig att arbeta. I de nya moderaterna verkar det nästan som om det är på riktigt... Jag tänker direkt på när socialdemokratiska ministrar för något år sedan "pryade" på en välkänd snabbmatskedja. De "lekte jobb", sysselsatte sig en dag eller två och egentligen var de nog ute och rekognoscerade inför Perssons plusjobb. Kommunalrådet hade förvisso ett extra plus: han var inte bara servitör och bar in brickor; han var trevlig också! Gott jobbat! Personligen har jag väldigt svårt att definiera motsatsen till plusjobb. Skulle någon hitta ett minusjobb, så är jag tacksam för en kommentar. Själv ska jag fundera vidare på definitionen av begreppet...

Var är de nya politikerna?

Idag tjänar kvinnorna ungefär tio procent mindre än männen, säger Anna Sjödin, förbundsordförande i SSU. Vi måste åstadkomma någonting, och vi måste sätta ner foten och vara tydliga. Jag tror att det är det väljarna vill ha; tydlighet. Innehar man regeringsmakten har man också makten att förändra. Då har man verktygen i sin hand, det säger hon. Du har rätt, SSU:Anna; kvinnor har lägre löner och visst vill väljarna ha tydlighet, och det tror jag inte bara – jag vet. Ännu mer rätt har du i ditt självklara antagande om att sossemännen har makten att förändra, har verktygen i sin makt i rollen som enväldig innehavare av regeringsmakten. Men snälla SSU:Anna; du och ditt parti har haft regeringsmakten sedan min farmor var ung. Varför tog det så lång tid innan någon arvoderad sosse kom på din geniala idé? Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har inte ändrats märkbart de senaste 100 åren. Socialdemokraterna och du har suttit vid makten den mesta delen av denna tid och de hävdar att de, och därigenom du, slåss för jämställdhet och minskade löneskillnader. - Jag tycker att socialdemokraterna borde skärpa till sig. Hans Karlsson och Jens Orback borde vakna upp ur sin Törnrosasömn, säger Anna Sjödin med emfas. I sak kan jag hålla med SSU:s ordförande. Jag tror att det är betydligt bättre för kvinnorna om de sovande ministrarna går in i den hundraåriga sömn som manuset anger. Idag tjänar kvinnorna ungefär tio procent mindre än männen, säger Anna Sjödin, förbundsordförande i SSU. Vi måste åstadkomma någonting, och vi måste sätta ner foten och vara tydliga. Jag tror att det är det väljarna vill ha; tydlighet. Innehar man regeringsmakten har man också makten att förändra. Då har man verktygen i sin hand, säger hon. Du har rätt, SSU:Anna; kvinnor har lägre löner än män, ni borde ha åstadkommit något, ni borde satt ner foten och åtminstone försökt att vara tydliga. Och visst vill väljarna ha tydlighet. Ännu mer rätt har du i ditt självklara antagande om att man har makten att förändra och verktygen i sin hand när man har regeringsmakten. Men snälla; du har haft regeringsmakten sedan min farmor var ung. Varför tog det så lång tid innan någon sosse kom på den geniala idén som nu äntligen är kläckt? Anna Sjödin är, enligt Ekot, besviken över att så lite gjorts. Kom igen Anna! De gamla gubbarna har gjort sitt. De nya visionerna och politikerna har framtiden för sig. Jag håller helt med dig: Vi måste åstadkomma någonting, och vi måste sätta ner foten och vara tydliga. Du har helt rätt.

De nya moderaterna

Igår utsåg SSU:s förbundsordförande Anna Sjödin och S-studenters förbundssekreterare Axel Björneke Sveriges mest äkta moderat. Moderaten Edward Riedl förärades Unga Socialdemokraters Äkthetsbevis med motiveringen: "Riedl har under hela tiden vågat vara öppen med sin moderata politik trots den retoriska omsvängning som har skett i och med Fredrik Reinfeldts ordförandeskap" - Jag är uppriktigt förvånad. Var vi än har letat så är det en uppsminkad fasad som möter oss, säger Axel Björneke. - Fredrik Reinfeldt lurar väljarna och har lämnat de äkta moderaterna i sticket genom sin extreme make-over, säger SSU:s förbundsordförande Anna Sjödin. - Jag har rest runt i hela Sverige under en och en halv vecka och letat efter Sveriges mest äkta moderat. Inte visste jag att det var på hemmaplan i Umeå jag skulle hitta honom. Den ideologiska uppriktighet som Riedl visar är värd att uppmärksammas eftersom alternativen i svensk politik därmed blir tydliga för väljarna, menar Anna Sjödin. När jag läser detta på SSU:s hemsida kan jag konstatera att det beror på hur väl moderaterna ute i landet sköter det frö som Fredrik Reinfeldt har sått. Det måste växa sig starkt utan konstgödsel i den lokala myllan. Sossarna kommer i det fallet att förlora valet i valkrets efter valkrets. De satsar högt på sin mörkerman-strategi och om inte de gamla moderaterna spelar sossarna i händerna kommer de nya moderaterna att stå som självklara vinnare. Intressant tycker jag att moderaterna pratar om de nya moderaterna, medan sossarna istället väljer begreppet oäkta moderater. För sossarna är äkta moderater detsamma som de gamla moderaterna (dvs utan Fredrik Reinfeldt). Fascinerande för en statsvetare och analytiker... Sen kan man ju undra om vem som är mest betjänt av en extreme make-over; SSU:s förbundsordförande eller Sveriges mest äkta gammelmoderat...

Maritas Mission

Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog avbryter sin semester, för att personligen leda ett seminarium för personalen på sossarnas partihögkvarter 68:an idag. Anledningen är den polisanmälda massmejlförtalskampanj som skickats ut från SAP:s högsta operativa organ. - Vi ska grundligt gå igenom vilka regler som gäller för opinionsbildning, säger Marita Ulvskog till TT. Vi ska strama upp de etiska reglerna och gå igenom tillämpningen av både skrivna och oskrivna regler. Men en insändare i dagens HD/NST, Hårt samhälle med högerpakten vid makten, ger en explicit bild av hur sossarnas etiska regler kring opinionsbildning implementerats nästan ända ner på gräsrotsnivå i partiet. Insändaren är undertecknad Mikael Geraldsson (s), Gånarp, och han är ledamot i socialnämnden och kommunfullmäktige i Ängelholm, samt fullmäktigeledamot i Region Skåne. Vad är det då Mikael Geraldsson (s) vill förmedla? Vilken världsbild är det han kommunicerar i sin lokala opinionsbildning? Jag har gjort en snabb analys av ängelholmssossens egentliga budskap. Och den stärker mig i mina misstankar om att massmejlsförtalskampanjen varken är en one-man-show eller en tillfällighet. Han skriver: När moderaterna styr så får vi ”ett hårt och kallt samhälle”. Hans budskap: När sossarna styr så får vi ett mjukt och varmt samhälle. Ordet högerpakt i rubriken är för syftet välvalt, då det låter hårdare och mer militäriskt än Allians för Sverige, som egentligen är det som åstyftas. Han skriver: Moderaterna och högerpakten (upprepning underlättar inlärning och stärker uppfattningen av sant)vill skrota den svenska välfärdsmodellen, vilket innebär drastiska försämringar. Hans budskap: Sossarna vill ha kvar den svenska välfärdsmodellen (ett begrepp som sossarna har tagit patent på och försett med ett mytiskt innehåll som vid en närmare granskning inte alls håller den klass man försöker förespegla massan) och hans indirekta budskap blir då att sossarna gör lagom (som är motsats till drastiska) förbättringar. Här förstärks moderaternas elakhet och blodutsugande politik ytterligare genom att välja speciellt värdeladdade ord som skrota och drastiska. Skrämselpropagandan märks också i den retoriska frågan: ”Vad händer när våra gemensamma bolag är sålda?” Hans budskap: Du vet vad du har men inte vad du får. Här spelar Mikael Geraldsson på den djupt mänskliga reaktionen att känna osäkerhet inför det okända. Själv vet han inte heller men eftersom allt offentligt i hans värld per definition är bättre än det som är privat tror han det. Han skriver: ”Vi socialdemokrater värnar om de svaga grupperna.” Hans budskap: moderaterna bryr sig inte om de svaga grupperna utan värnar istället om de starka och struntar därmed i dig och mig, men det gör inte jag. Han skriver: ”Lockbetet för väljarna är sänkta skatter med 250 miljarder kronor. Det innebär att var femte skattekrona försvinner.” Hans budskap: Det är massor av pengar som kommer att försvinna till de starka grupperna och då får inte du och jag skola, vård och omsorg. Även här förstärker valet av ord och form budskapets hotbild. Jag slår upp ordet lockbete i Norstedts svenska ordbok som definierar det som: ”ngt som man lockar med ofta om bedrägliga förespeglingar.” Ordet sänkta signalerar oftast något negativt, medan ordet höjda implicit tolkas positivt. Detta trots att det är i förhållande till ordet som står efter som innebörden ges. Men i Mikael Geraldssons värld är ordet skatter per definition något positivt och då blir det per automatik negativt med sänkta skatter och positivt med höjda skatter. Eftersom de flesta svenskar omfattas av den socialdemokratiska hegemonin köper vi detta uttryck utan att fundera på vad som avses. Och hur mycket är 250 miljarder kronor för en undersköterska eller snickare? Ja, antagligen som för mig; en så ofantlig summa att den är helt ofattbart stor och svårligen kan sättas i relation till något vi känner till kostnaden på, som flingor, chokladmjök och gympaskor. Det enda jag omedelbart inser är att det kommer att bli katastrof i skolan, vården och omsorgen. Jag noterar särskilt att han skriver: "Utförsäljning av våra gemensamma tillgångar, skog, malm och vattenkraft." Och undrar: hur mycket av dessa naturtillgångar har vi i Ängelholm och Skåne? Det låter mer som något som kommit uppifrån, tycker jag. Jag gör inte anspråk på att ha gjort en fullödig analys, men det borde räcka för att t o m Marita Ulvskog inser att hon befinner sig i en organisationskultur där myter och metoder frodats fritt i många decennier. Hoppas du kommer till Ängelholm så fort du är klar på 68:an. Dina partikamrater i Ängelholm behöver också få reda på sossarnas etiska regler vad gäller opinionsbildning. Välkommen till Ängelholm, Marita!