Ängelholm Land och hav Liv och lust

Idag har Ängelholms nya logga presenterats. Det delades förutom tårta och kaffe ut en skriftlig beskrivning av tanken bakom logotypen. Den är ungefär lika intressant och självklar som Region Skånes logotype.

Jag undrar varför är det så svårt att ta till sig en grafisk profil? Har det med brist på igenkänning att göra? Eller är det svårigheten att acceptera den bild andra vill sätta på din närhet? Eller kanske bara prislappen om 450 000 kronor för något som du själv känner bättre än konsulten?

Dementi i NST/HD

Idag har NST/HD en dementi på Ängelholmssidan. Dementier har som regel en undanskymd plats men så icke denna gång, där den fick en framträdande plats på lokalsidorna:

Tyvärr blev det lite fel om fyllnadsvalen för morderaterna i tisdagens artikel om kommunfullmäktige. Det är rätt att Åsa Herbst går in som ordinare och ordförande i kommunstyrelsen efter Wallmark, och att hennes plats som ersättare övertas av Sven-Ingvar Borgquist. Däremot blir det ett annat nytt namn i stället för Åsa Herbst som ersättare i socialnämnden. Den posten går till Kristina Hanståhl.

Räddningsnämnden har samma ledamöter som kommunstyrelsen och där hamnar Herbst med automatik. Det formella kring valen blir dock inte helt klart förrän om några veckor, eftersom kommunstyrelsens arbetsutskott utses av kommunstyrelsen. Åsa Herbst är också bara vald till nyår, eftersom valen för nästa period ska göras av nya kommunfullmäktige.

Det ska också in nytt folk i Ängelholmshems styrelse eftersom Åsa Herbst får en plats där per automatik som kommunstyrelsens ordförande. Här blir det en vakant post tills vidare.

Tidningen har självklart inte full koll på den interna partidemokratin. Därför har de antagligen missat det faktum att moderaterna i Ängelholm ännu inte haft tillfälle att ta ställning till efterträdare för Hans Wallmark. Medlemmarna i moderaterna och deras ombud kommer att rösta om efterträdare till Hans Wallmark och välja mellan kandidater till kommunalrådspsoten, i likhet med alla andra förtroendeuppdrag på stämman i november.

Tack vare valframgången kommer det att bli fler förtroendevalda än förra perioden. Men det är enligt gängse interndemokrati givetvis inte lokaltidningen som utser kommunalråd eller andra förtroendevalda för moderaterna utan partimedlemmarna via stämmoombud. Detta även om NST/HD givetvis spekulerar redan innan partiets nomineringskommitté ens lagt fram ett förslag.

Förvisso har utnämningspolitiken i Sverige under socialdemokraternas regeringsinnehav urartat fullständigt, men den vansinniga nationella tjänstetillsättningen av höga förtroendeposter borde vi verkligen avhålla oss från att införa på lokal nivå. Särskilt nu när svågerpolitiken de facto förlorat all konsistens. Exit nepotism.

Fängelse för främlingsfientlig SSU-ordförande?

Rättegången mot SSU:s ordförande slagskämpen Anna Sjödin har nu pågått i två dagar. Idag yrkar vice chefsåklagare Per Lindkvist på fängelse för lilla vackra Anna:

– Det är ett brott, som jag ser det, av hatbrottskaraktär, alltså ett brott som har en främlingsfientlig udd. Jag tycker att omständigheterna är sådana att det finns inget utrymme att välja någon annan påföljd än normalpåföljden. Därför menar jag att Anna Sjödin ska ha ett kort fängelsestraff för det här.

Vakten Babak Jamei och Anna Sjödin ger skilda bilder av händelsen. Men jag tycker att det är självklart att blotta misstanken om att Anna Sjödin kallat honom för svartskalle är tillräckligt för att hom måste avgå. Och faktum är att vaktens berättelse stöds av flera av hans kollegor, trots att Anna Sjödin hävdar motsatsen.

Min uppfattning är att om Anna Sjödin varit så oskyldig som hon säger så hade hon inte behövt en advokat som heter Leif Silbersky. När han säger att hon inte vill ha några fördelar för att hon är en framgångsrik kvinna och SSU:s ordförande, då utgår jag från att det är just detta de vill. Annars hade han inte behövt säga det.

På vilket sätt hon är en framgångsrik kvinna sa han inget om, så jag utgår från att han menar när det gäller att få in en rak höger på en stackars extraarbetande läkarstudent! Vad blev det av åtalet om våld av tjänsteman? Räknas det också till meriterna för denna framgångsrika kvinna?

Lögnaren Lars Danielsson söker jobb

Ex-statssekreterare och lögnaren Lars Danielsson har efter månaders time-out nu tänkt återvända till sin ursprungliga tjänst på utrikesdepartementet. Jag undrar hur det står till med självinsikten hos Lars Danielsson?

Att som rikets högsta tjänsteman beslås med lögn och sedan söka tjänster som ambassadörer och generalkonsul, som verkligen kräver sorgfällighet, kan bara tyda på att självrannsakan är ett ord som inte finns i Lars Danielssons värld.

Det finns säkert inte heller i hans fd chefs, ex-statsminister Göran Persson, värld. Troligen håller nepotismen längre än deras minne av Tsunamikatastrofens kaotiska hantering i Rosenbad. I alla fall tycks Lars Danielsson utgå från det.

Personligen litar jag inte ett dugg på varken Danielsson eller Persson. Travesterande Göran Persson i valrörelsen så kan jag sammanfatta mitt omdöme om herrarna med att jag aldrig skulle köpa en begagnad bil av någon av dem. Och jag skulle absolut aldrig anförtro någon av dem mina hundar, ens för en sekund.

Är pengarna till förtidspensioner slut? Strategin att förvandla sjukskrivna och arbetslösa till förtidspensionärer passar Persson perfekt. Varför inte flytta över Lars Danielsson till den kolumnen i statistiken? Där gör han nog minst skada.

Fusk, missbruk eller överutnyttjande?

Vi har inte ens hunnit den nya borgerliga regeringen på plats, men ändå har generaldirektörerna ändrat tonläge. Idag kommenterar Försäkringskassans generaldirektör, Curt Malmborg, fusket med ersättningen för vård av sjukt barn kan vara dubbelt så stort som de tidigare trott.

– Jag visste att det var ett omfattande missbruk och att misstanken om brott är stor på det här området. Det är därför vi har studerat det. Vi måste vidta kraftfulla åtgärder. När man ser de nakna siffrorna och talen blir man nästan förfärad. Den reaktionen delar jag med många, säger generaldirektören i Ekot.

Ja, det har han alldeles rätt i. Uppenbarligen är det ungefär en femtedel av VAB-ersättningen som betalas ut på felaktiga grunder. Enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering kan det röra sig om 650 miljoner kronor.

Det är inte så länge sedan Alf Svensson påpekade fusk och missbruk av socialförsäkringssýstemet. Göran Persson tog till brösttoner och menade att det var falska beskyllningar mot svaga och utsatta grupper. Något senare ändrades språkbruket till överutnyttjande av socialförsäkringssystemet. Nu är det helt okej att kalla fusk för fusk. Till och med för en generaldirektör!

Tänk vad en ännu icke presenterad regering kan göra för svensk språkvård!

Intern utnämningspolitik vs medlemsval

I gårdagens HD/NST skriver den politiska chefredaktören Sven-Åke Olofsson en mycket tänkvärd artikel på temat INBLICK Arvet efter Persson med titeln Att välja eller utse en ledare. Han diskuterar olika modeller av ledarval och gör en jämförelse med Danmark:

Det socialdemokratiska partiet är kraftigt auktorietsstyrt. Det ska snabbt vaskas fram en ledare som alla kan samlas kring. En sådan process är som gjord för mycket tissel och tassel bakom stängda dörrar. Politiska partiers valberedningar är kända för sin fingerfärdighet. Det är kanske dags för socialdemokraterna (och andra partier) att ta sig en titt på hur systerpartiet i Danmark hanterat ledarskapet.

Deras ledare utses i ett kampval. Kandidater ställs mot varandra och slutligen väljer medlemmarna sin ledare i ett aktivt val.

När Helle Thorning-Schmidt blev ledare var det inte tal om annat än att hon vunnit på gräsrötternas röster, inte en inre klicks, skriver Sven-Åke Olofsson initierat.

Hans slutsats är att även svenska partiledarval måste demokratiseras. Och han avslutar med följande insikt:

Men får gräsrötterna en chans innan valet de facto är avgjort? Just nu görs det allt för att extrakongressen i mars bara ska bekräfta ett val som redan är gjort.

Bristen, eller avsaknaden av intern demokrati kan vara den största enskilda anledningen till att det blir allt svårare att engagera människor, inte minst de unga, i de politiska partierna.

Det är ett viktigt inlägg och jag hoppas att frågan kommer att sättas högt på den politiska agendan.

Valresultat i Landskrona medias fel?

Igår eftermiddag sände Sveriges Radios Studio 1 direkt från Landskrona. Sverigedemokraterna, som fick var fjärde röst, har satt staden på Sverigekartan.

Det vore klädsamt med lite självkritik från de styrande i Landskrona, och det var det jag hade förväntat mig i programmet. Och kommunalrådet Niklas Larsson (s) deltog överhuvudtaget inte alls. Istället skickades riksdagsledamoten Anders Karlsson (s) ner till Landskrona. Klarar inte Niklas att ta en radiodiskussion på egen hand? Eller duckade han av gammal vana?

Mot bakgrund av valresultatet så vill jag nog påstå att sossarnas strategi att försöka tiga ihjäl sverigedemokraterna inte verkade vara rätt väg att gå. Det fanns chanser att debattera men den tog sossarna inte. Tutti Johansson Falk (m) har varit ensam om att vilja och våga ta debatten med sverigedemokraterna. Heder åt modiga politiker som vågar stå för sina åsikter och ta de svåra diskussionerna!

Men givetvis kan inte sossarna ta på sig någon skuld. Det är som vanligt alltid någon annans fel. Och i detta fallet ansåg Anders Karlsson att det var "monopoltidningens" fel!

Jag säger bara: Skäms! Det är inte bara fel utan också fult att skylla på budbäraren. Dagstidningar skapar inte verkligheten; de speglar den. HD/Landskronaposten hänvisade också mycket riktigt till den enkät som de gjorde före valet. I den svarade en överväldigande majoritet av fullmäktigeledamöterna att de delar den bild av situationen i Landskrona som tidningen förmedlat.

Men sossarna valde att sticka huvudet i sanden och säga att allt är bra, men det blir problem när väljarna inte anser det. Sverigedemokraterna var det parti som tillhandahöll en verklighetsbeskrivning som väljarna omfattade. De presenterade både problem och lösning, medan sossarna inte såg något problem och därmed inte behövde presentera en lösning. Allt var ju jättebra! Det går bra för Sverige och det går bra för Landskrona...

Det är dags att rannsaka sig själv, herrarna Karlsson.

Sänk spärren för personval

När personvalet infördes hoppades man på en vitalisering av demokratin. Tanken var att skapa starkare band mellan väljare och politiker. Personvalet skulle kunna ge begreppet förtroendevald en djupare innebörd och kanske minska politikerföraktet.

Valet 1998 kom tolv riksdagsledmöter in i riksdagen som personvalda, men förra valet var det bara tio och i höstens val har det sjunkit till sex. Inte ens var fjärde väljare satte kryss för en kandidat i riksdagsvalet. Det innebär att förhoppningen om att väljarna skulle få större inflytande kommit på skam.

Problemet är att spärren är alldeles för hög för att väljarnas kryss ska göra skillnad. För att ändra på partiernas kandidatordning i riksdagsvalet måste en kandidat få minst åtta procent av sitt partis röster i en valkrets. I valen till landstings- och kommunfullmäktige räcker det med 5 procent.

Jag väntar med spänning på att rösterna till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige är färdigräknade. Undrar om personrösterna är fler i de regionala och lokala valen, än i riksdagen? Jag misstänker det...

Perssons prinsessa?

Socialdemokraterna har stora problem med ordkunskapen. Betyder nej nej? Ska det kanske tolkas utifrån vem som säger nej?

I vilket fall som helst är ledartröjan ledig i SAP, efter Göran Perssons avsägelse på valnatten. Genast startade spekulationerna och många socialdemokrater satte sitt hopp till att Margot Wallström skulle komma hem från Bryssel.

Redan i måndags sa hon i en intervju i Ekot att hon inte var intresserad. Men det tog ingen någon notis om. Resten av veckan har hennes namn ändå dykt upp då och då. Idag skickar hon därför ut ett pressmeddelande om att hon inte kommer att bli Göran Perssons efterträdare.

Men inte ens detta hjälper. Hennes partikamrater tror inte på hennes nej. Någon menar att det sa ju Göran Persson också flera gånger. Andra anser att när partiet kallar så säger man inte nej längre! Det är vådan av att urholka den politiska etiken och ordens betydelse. Vargen kommer...

Sverigedemokraterna i fullmäktige

Många väljare har röstat på Sverigedemokraterna, men det ser inte ut som om de klarar att ta sig in i riksdagen detta valet. I Region Skåne har de fått 10 mandat och här i Ängelholm verkar det bli 2 sverigedemokrater i kommunfullmäktige. I våra grannkommuner rapporteras: Bjuv 5, Båstad 1, Höganäs 2, Helsingborg 6, Klippan 1, Perstorp 3, Åstorp 3 och Örkelljunga 3.

Deras framgångar förvånar mig inte alls. Den enda skånepolitiker som har vågat ta debatten med sverigedemokraterna är Tutti Johansson-Falk, moderat oppositionsråd i Landskrona. Hade fler politiker varit lika modiga som hon hade valresultatet kanske blivit ett annat.

Sverigedemokraterna spelar på socialdemokraternas planhalva och följaktligen har gamla sosseväljare valt att rösta på sverigedemokraterna. Deras folkhemsretorik och myten om Sverige som paradiset på jorden och det därigenom underliggande antagandet att allt svenskt är bättre än utländskt attraherade givetvis gamla gråsossar. Inte kände de igen sig i Göran Perssons verklighetsbeskrivning.

Det är, enligt professorn i statsvetenskap Sören Holmberg, mest män som röstat på sverigedemokraterna. Jag tippar därför på att av de väljare som lämnat sossarna har männen gått till sverigedemokraterna medan kvinnorna valt Alliansen; företrädesvis nya moderaterna och centern. Vi får se om det förhåller sig så...

Nu är det angeläget att vi värnar demokratin i Sverige. Den bygger på alla människors lika värde och en allmän och lika rösträtt. Därför ska sverigedemokraterna bemötas med samma respekt som alla andra partier i de politiska församlingarna. Deras väljare har samma rätt som alla andra väljare.

Att börja lägga värderingar på innehållet i de politiska partiernas ideologi är en fruktansvärt vansklig väg. Vilket partis ideologi är det som du inte tycker ska få vara med vid nästa val? Vänsterpartiet? Nya moderaterna? Kristdemokraterna? Miljöpartiet? Centern? Folkpartiet?

Kvotering eller kompetens

Till min stora förvåning vill Maud Olofssons att en borgerlig regering ska ha hälften kvinnliga ministrar. I en intervju med Ekot förklarar hon sitt krav:

Ja, det är viktigt att en regering representerar svenska folket, och då ska vi också ha en sådan representation när det gäller kön.

Hon tycker att det finns fantastiskt många kompetenta kvinnor, så det är inte något problem att hitta människor som kan ta de här posterna.

Och det senare håller jag med henne om. Däremot förstår jag inte kravet på hälften kvinnor i regeringen. Om vi verkligen anser oss jämställda finns det ingen anledning att använda någon annan metod vid tillsättning av ministrar än vid vilken tjänstetillsättning som helst. Givetvis ska den som bedöms som mest lämpad för uppdraget ha det - oavsett kön.

Låt vänsterfeministerna stå för kvoteringskrav. Den metoden behövs bara i det fall man utgår från att kvinnor inte kan komma ifråga för en ministerpost eller annan kvalificerad tjänst, eftersom kvinnor per definition är mindre kompetenta på grund av sitt kön. Det tror bara vänsterfolk. De drivs sedan mer än hundra år av den bestämda uppfattningen att kvinnor är mindre värda än män. Patriarken Patron Persson har omhuldat Principen långt in på 2000-talet och det är en välgärning för svenska kvinnor att han avgått.

Med den typen av kvotering kan faktiskt 50 % av regeringen komma att bestå av fullständigt inkompetenta män. Valda bara på grund av sitt kön! Har ni tänkt er det scenariot?

Kvotering är en vänstermetod som jag anser att vi inte ska använda oss av. Min uppfattning är att meriter som förtjänst och skicklighet inte kan betraktas i ett könsperspektiv, utan som en fråga om kompetens. Och i min värld har kompetens inget med kön eller genus att göra. Jag vill bli bedömd utifrån förtjänst och skicklighet och inte utifrån vilket kön jag tillhör.

Överhuvudtaget tycker jag illa om den kategorisering av människor som ofta förekommer. Många samhällsproblem skapas just genom sättet att gruppera människor i olika kollektiv. Därför vill jag undvika det. Vi är bara människor - allihop - och förtjänar att behandlas bara som människor - allihop...

Sagan om kungamakarna

Det var en gång en fin liten stad där allt var lugnt och trevligt. Plötsligt stördes idyllen av att en av dem som skulle ersätta någon av dem som styrde i staden avsade sig sitt uppdrag i en av stadens viktiga styrelser. Då stadens styrande män studerat och redan tidigare implementerat salamitekniken som styrande princip vid tillsättande av politiska poster så beslutade de givetvis att ta nästa steg enligt denna väl inarbetade marxistiska metod. Följaktligen föreslog kungamakarna en ny ersättare.

Ytterligare ett tag därefter var det ännu en ersättare som av någon anledning inte ville vara kvar på sitt förtroendeuppdrag i en annan av stadens viktiga nämnder. Enligt salamitekniken beslutade kungamakarna att ta ytterligare ett steg på den inslagna salamivägen och lät ersättaren som tidigare fått ett uppdrag ta ytterligare ett steg.

Denna dramaturgi upprepades om och om igen fram till dess att stadens furste kallades till kejsaren i norr. Givet var att låta ersättaren ta ytterligare ett steg på salamivägen – förvisso bara tillfälligt under de månader fram till dess att en ordinarie furste skulle väljas. Men härigenom hade stadens styrande män uppfyllt marxistisk metod och salamitekniken tjänat sitt syfte till fullo.

Om begreppet salamimetoden känns obekant kanske ”de små stegens tyranni” känns mer bekant? Oavsett terminologi beskriver begreppen en process som fortskrider i så små och obetydliga steg, oftast utanför en demokratisk beslutsprocess, att det är oerhört svårt att notera och omöjligt att kommentera. Ett fullbordat faktum!

Om den lilla staden heter Grönköping, Rödköping, Gulköping eller Blåköping vet vi inte. Det förtäljer inte historien…

De flesta ville byta statsminister

Valresultatet är strålande! Vi har idag vaknat upp till en ny dag med en ny statsminister och regering i vårt land. Allians för Sverige har fått folkets förtroende att regera landet. Det känns tryggt och bra.

I valet till landstingsfullmäktige har Allians för Skåne fler röster än vänsterkartellen i Skåne. I kommunfullmäktige ökar nya moderaterna från 18 till 21 mandat.

Smolk i glädjebägaren är centerns, kristdemokraternas och folkpartiets minskade antal röster i kommunvalet. Jag hade hoppats att det skulle gå bättre för alliansvännerna här i stan. Ett tack till alla mina alliansvänner för gott samarbete i valrörelsen. Vi fortsätter att jobba tillsammans för medborgarna i Ängelholm.

Sossarna backar och tappar mandat till Sverigedemokraterna, som tar plats i vår fullmäktigeförsamling. Angående deras valframgång citeras jag i dagens HD/NST:

Det behöver inte vara negativt om Sverigedemokraterna kommer in i fullmäktige. Då kan de inte huka längre, då måste de bekänna färg.

Både trött och glad vill jag tacka alla nyfikna väljare som pratat med mig. För första gången i mitt 27-åriga politiska liv har jag till och med blivit uppringd av väljare på valdagen. De ville berätta att de röstat på moderaterna och kryssat mig!

En lång skogs- och strandpromenad med mina kampanjmedarbetare Totte & Teddie står på tur. Sedan gruppmöte och byggnadsnämnd. Valanalysen får därför anstå en eller två dygn.

Exit Persson!

Fick nyss ett mejl från ombudsmannen Mikael Larsson i Malmö. Han ville glädja mig med de senaste siffrorna från Synovate Temos mätning, där man för första gången mätt opinionen ända fram till dagen före valet. Försprånget för den borgerliga alliansen har nu växt till 50,8 % mot 43,9 % för Vänsterkartellen.

Det är en tydlig opinionsvind och en statistiskt säker skillnad mellan blocken. Undertecknad gjorde i morse en snabb genomsnittsberäkning av dagens tre opinionsinstitutsmätningar och kom fram till att Alliansen har 49,06 medan vänsterkartellen bara har 46.

Under dagen har jag bara fått postiva reaktioner på vår politik. I något fall har det varit lite svårt att svara, men inte mer problematiskt än i Ring P1. Det känns naturligt att förklara vår politik, och inte det minsta förmätet att säga: Exit Persson!

Korten på bordet

I samband med att Göran Persson förtidsröstade i Stockholm inför ett stort medieuppbåd gjorde han en förtidseftervalsanalys.

Göran Persson kräver fler kort på bordet från folkpartiet och förre partisekreterare Johan Jacobsson.

– Om de borgerliga vinner valet är det på grund av att de har gjort det här intrånget i våra datorer. De har fortfarande några timmar på sig, Johan Jacobsson heter partisekreteraren, han har försvunnit, han vet sanningen och han borde kliva fram och berätta, säger Göran Persson.

Bara det faktum att Göran Persson uttrycker att om de borgerliga vinner valet är det tack vare folkpartiets dataintrång. Inte på grund av folkpartiets dataintrång!

Intressant är också att Persson lägger över ansvaret för valresultatet på Alliansens istället för att själv försöka göra något!

Dagen har ägnats åt torgmöten. Först presenterades alla m-kandidater inklusive undertecknad och sedan träffades vi kvinnor i Alliansens grupp för kvinnors trygghet och delade ut vår insändare och alliansglass under tiden som riksdagsdebatten mellan (m) och (s) pågick.

Efter gårdagskvällens debatt och dagens opinionsundersökningsresultat så är jag ganska säker på att Sverige får en ny regering imorgon. Det försprånget kan bara komma ifatt genom något utöver det "vanliga" valarbetet.

I en diskussion fastnade jag på området familjepolitik. Och jag har väldigt svårt att förstå varför papporna måste ta hand om barnen just mellan klockan åtta och fem. Vad är det för fel på att umgås med sina barn vid någon annan tidpunkt?

Tillsammans vinner vi!

SVT:s slutdebatt är just avslutad. Det var en helt fantastisk politisk debatt! Aldrig tidigare har två regeringsalternativ stått så tydligt mot varandra. Allians för Sverige demonstrerade och illustrerade hur enig man är om sin politik för framtiden. De trivs tillsammans; det syns och känns även genom teverutan. Mot denna enighet stod vänsterkartellens tre partiledares disparata förslag.

Debatten gav sammantaget en bild av ett samlat Allians för Sverige-team, medan vänstersidan hade väldigt skilda åsikter på de flesta områden. Det framstod dessutom i vissa frågor, till exempel utbildning, att miljöpartiet inte får gehör för sina åsikter i vänsterbänken. Peter Eriksson hoppade med jämna mellanrum i debatten in i det vinnande laget Allians för Sverige.

Ett bottennapp i debatten var när Lars Ohly angrep Maud Olofsson när hon tog upp ökningen av våldtäkter. Den typen av brott har ökat med 45 % de senaste 12 åren och Alliansen har därför lagt förslag på en handlingsplan för den typen av brott. Detta bemöter kommunisten med att siffran endast avser anmälda våldtäkter! Så den kan man inte rätta sig efter?!

Jag förstår inte hur han tänker. Menar han att de våldtäkter som inte anmäls är mindre förkastliga? Menar han att de våldtäkter som anmälts de senaste 12 åren är mindre förkastliga än de som anmälts tidigare år? V Att vissa övergrepp mot kvinnor är bättre än andra? Är det fel om kvinnors benägenhet att anmäla ökat? ad menade Lars Ohly?Min uppfattning är att alla övergrepp mot kvinnor är lika fel oavsett vem, vad, var, när, hur och varför.

Retoriken i slutrundan var helt otrolig. Miljöpartiets Peter Eriksson pratade om att "sänka arbetstiden för barnen" medan kommunisternas Lars Ohly pratade om "överklassavdrag för hushållsnära tjänster".

Socialdemokraternas Göran Persson försökte för en gångs skull att prata om sitt eget partis politik istället för alliansens. Det kan vara en förklaring till att jag inte kan komma ihåg något speciellt förutom den klassiska avslutningsfrasen. Och den är lika sliten som Göran Persson själv.

Lars Leijonborg, Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson och Göran Hägglund förtjänar bara beröm. Både för debatten och för slutrundan. Tillsammans vinner vi!

Sossarnas strategiska miss

Ett pass i valstugan och därefter ytterligare några timmar i 100-timmars kampanjen. Fantastiskt gensvar. De allra flesta skolungdomar kommer för att hämta "Jag vill också byta statsminister"-knappar. Tyvärr tog de slut idag och det finns tydligen inte fler att beställa.

Sedan delade vi ut blå Gerbera på gågatan strax invid Stortorget. Vi blev väldigt väl mottagna. Jag har aldrig någonsin tidigare varit med om ett sånt positivt gensvar på en politisk kampanj. Det bidrar till min tro på seger för Alliansen på söndag.

Göran Perssons korta stubin och dåliga humör när han inte får vara störst, bäst och vackrast är ingen hit för hans parti. Han är ingen röstmagnet. Tvärtom har Göran Persson istället visat sig vara ett stort sänke för sossarna. Och SAP har ju satsat allt på Göran Persson, hans bild pryder varje broschyr och annons.

Göran Perssons visade tydligt i debatten att han målat in sig i en hörna. Det var en strategisk miss att gå till val på att det går bra för Sverige. När väljarna inte känner igen sig i beskrivningen utan önskar förändringar och förbättringar kan man inte rösta på någon som tycker att allt är bra som det är och allt ska fortsätta som nu.

100-timmars kampanj

Ikväll har Uppdrag Granskning sänt ett program med syfte att påvisa någon form av tvivelaktighet i Fredrik Renifeldts etiska empiriska bakgrund. En pendang till programmet om Göran Perssons ideologistridiga socialdemokratiska politik igår.

Janne Josefsson har uppenbarligen väldigt svårt att påvisa illegala eller ideologiskt felaktiga handlingar när det gäller Reinfeldts privatliv. Man må vara hur indignerad som helst när det gäller Reinfeldts anställda au-pairer, men det förtjänas att poängtera det faktum att paret Filippa och Fredrik Reinfeldt följt alla lagar och regler i detta ärende. Om du fortfarande tycker att det är förfärligt vill jag att du noterar att det i Sveriges riksdag inte finns något enda parti som motsatt sig dagens regler för au-parier.

Det intressanta är trots allt "til syvende og sidst" vad folk tycker. Idag klockan 16.00 startade 100-timmarskampanjen. MUF-ordföranden Robin Holmberg och jag stod vid Hemköp och delade ut kundvagnspoletter och plastkassar att packa ner inköpta varor i, under ett par timmar. Till skillnad från många andra politiska sammanhang som jag deltagit i under de senaste trettio åren var de flesta väldigt positiva till oss.

Det enda negativa jag kan se är att vi inte gjort det tidigare...

Göran Rosenberg och Jan Guillou möter vänstern

Hemkommen från valstugepasset kände jag mig upplivad. En fördel med att prata med alla besökare, inte minst skolelever, är att man får väldigt mycket goda idéer och fantastiska möjligheter att diskutera politik.

Väljer att följa fyrans partiledareutfrågning av vänsterkartellens partiledare, Göran Persson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly, som diskuterar viktiga frågor som parlamentariskt underlag efter valet.

Personligen fastnar jag tämligen omgående för Göran Perssons erkännande om att han inte anser sig vara kompetent nog att bedöma frågor angående jämställdhet, könsmaktsordning och de strukturer som upprätthåller samhället.

Det är inte det samhället jag vill ha. Och det är därför jag valt att finnas med på valsedlarna.

Göran Persson på 1900-talet

I dagens HD/NST citeras Christopher Hitchens, amerikansk författare och kolumnist i tidsskriften Vanity Fair om bin Ladin:

Och var han än befinner sig platsmässigt: tidsmässigt befinner han sig på 600-talet.

Så här i valduelltider kan jag inte låta bli att dra parallellen till Göran Persson i den svenska valrörelsen 2006:

Och var han än befinner sig platsmässigt: tidsmässigt befinner han sig på 1900-talet.

Valduell utan hyfs

Valduellen mellan statsministerkandidaterna Göran Persson och Fredrik Reinfeldt är över. Skulle man jämföra med en gammal "hederlig" duell med vapen så hade Göran Persson segrat. Detta eftersom han inte följer gentlemannareglerna utan avlossar skotten mot ryggtavlan på sin kombattant.

Göran Perssons värsta vapen är lögnen. Vid flera tillfällen stod han återigen och ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Sanningen är hans sämsta gren, men den är också Fredrik Reinfeldts bästa.

Och räcker inte argumenten till för en resonerande debatt så tar man, som Göran Persson, till metoder som att skrika högre, avbryta och se allmänt hotfull ut. Om man därtill lägger kravet på att leva som man lär och göra som man säger så är Patron Persson uträknad sedan länge.

Vanlig hövlighet är ett absolut minimikrav för varje individ i alla mänskliga relationer, så ock för statsministerkandidater. Men man får vara glad att Göran Persson valde att bli politiker och inte lärare, eftersom barn gör som man gör och inte som man säger.

Min uppfattning är att dagens medborgare uppskattar lågmälda, ödmjuka och ärliga politiker. Det finns ingen politisk marknad för uppblåsta, självgoda och lögnaktiga politiker på 2000-talet.

De flesta skotten avlossades dock av Persson själv mot Perssons egna fötter. Exit, Persson!

Före och efter debatten

Jag hörde den så kallade debatten mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt i radions P 1 i fredags. Det var den märkligaste sändning i valrörelsen som jag någonsin hört. Göran Persson spelade alla tre roller. Han var både majoritetsföreträdare, oppositionsföreträdare och programledare!

Jag har aldrig hört något liknande under de trettio år som jag följt med i politiken. Det finns olika förklaringar till radiodebatten, som säkert kommer att användas i statsvetenskaplig undervisning under många år framöver.

En fullständigt desperat regeringschef som med självklarhet under massor av år regerat och vant sig vid att vara Han Som Bestämmer, kopplat med en oppositinsledare med en ödmjuk framtoning och en tro på att väljarna väljer samt en programledare som planerat för en debatt mellan två alternativ och inte en diktator som avlossade kulsprutan och förväntat sig att ta över; inte bara debatten och radiokanalen utan hela Sverige.

Hela dagen har varit en transportsträcka i väntan på Duellen mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt i SVT klockan tjugoett. Det är oerhört spännande. Göran Persson är revanschlysten och desperat. Han känner att regeringsmakten och hans fortsatta statsministerämbete står på spel, för att inte tala om de dryga amorteringarna på herrgården i Torp och äktenskapet med Anitra. Vem vill vara gift med en looser? Det är mycket som står på spel för Patron Persson; regeringsmakten är kanske det minsta problemet.

Fredrik Reinfeldt är utmanaren som redan sopat banan fullständigt med Persson en gång i teve och en gång i radio. Hans styrka är ödmjukheten, lugnet och förmåga att hålla sig till sakfrågorna och samtidigt försöka tala om sin egen politik. Jag säger försöka eftersom det i en debatt med Göran Persson är lika enkelt som att andas i ett akvarium.

Enligt min bedömning är Göran Perssons största problem hans oförmåga till behärskning. Minsta lilla gnista från Fredrik Reinfeldt och han exploderar. Ingen vet vad Göran Persson och socialdemokraterna vill, men alla vet vad han och partiet tror att alla andra partier vill. Det är sossarnas Akilleshäl.

Fredrik Reinfeldts största problem är att få utrymme för sin och Alliansens politik. Moderaternas Akilleshäl är alla "gammelmoderater" ute i kommunerna. De är sossarnas absolut bästa valarbetare.

Absolut säker när det gäller valet är jag på en punkt: Det blir väldigt spännande!

Marita Ulvskog och Feministas

I veckan var socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog, som tidigare nämnts, mycket kritisk mot Leijonborgs negativa inställning till socialdemokraterna angående dataintrånget. Marita Ulvskog säger:

Jag hoppas att man väljer att ta ansvar och inte skyller ifrån sig. Leijonborg säger att vi utnyttjar och exploaterar den här skandalen. Han agerar som en våldtäktsman som skyller på offret, istället för att säga att de har gjort fel och tar det fulla ansvaret. Han kan inte låta bli att försöka skuldbelägga oss

Gudrun Schyman i feministiskt initiativ tycker att Ulvskog urvattnar begreppet våldtäkt. Och jag kan inte annat än att hålla med. Jag ser det som kränkande för kvinnor att en så pass högt uppsatt politiker som Marita Ulvskog ger uttryck för en sådan kvinnosyn. Och det är också anledningen till att Alliansens grupp för kvinnors trygghet här i Ängelholm opponerar bland annat genom en insändare i HD/NST.

Marita Ulvskog, som också är ansvarig för socialdemokraternas feministiska nätverk Feministas, erkände att hon kanske borde formulerat sig bättre. Det hoppas jag verkligen att hon menade.

Men jag anser ändå att hon borde förstått vad hon sa och vilken konsekvens det skulle få. Jag hoppas verkligen att alla flickor och kvinnor lär sig språket,systemet och strukturen så att de får en möjlighet att komma in i samhället.

Det är ingen självklarhet!

Dataintrång jämförs med livsintrång

De senaste dagarnas politiska diskussion har handlat om dataintrång. Socialdemokraterna har höjt tonen för varje dag och nu tycker vi kvinnor i Alliansens grupp för kvinnors trygghet det får vara nog. Vi har därför skrivit en insändare som vi skickar till Helge Håkansson på HD/NST idag.

Igår hävdade socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog att dataintrånget i SAPnet har skadat socialdemokraternas valrörelse. Det är en smart strategi att redan före ett väntat nederlag kasta skulden på motståndaren. SAP är därmed helgarderade inför valresultatet. Om SAP vinner valet är det tack vare egen insats, om SAP förlorar är det på grund av andra. Hon var också väldigt tydlig med att det var synd om SAP. Det gamla hemska högerspöket hotar småfolket. Pinsamt.

Idag går hon definitivt minst ett steg för långt i offerrollen. Folkets sympatier tillfaller oftare David än Goliat. SAP framstår knappast som det lilla svaga partiet i en jämförelse med Folkpartiet Liberalerna. Olof Palme gjorde en goliat i valdebatten med Torbjörn Fälldin 1976. Resultatet blev en davidsregering.

När socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog säger att ”Lars Leijonborg agerar som en våldtäktsman”, har hon helt tappat verklighetsuppfattningen. Har hon ingen som helst empati? Hur tror hon att en våldtagen kvinna känner det när hon jämför ett dataintrång i SAPnet med ett intrång i en kvinnas innersta liv? Förstår hon inte vad hon egentligen säger? Hur kan hon jämföra ett skakat politiskt parti med en sårad och sargad kvinnas kropp och själ?

Vi har försökt att finna en förklaring till Marita Ulvskogs uttalanden. Det kan kanske vara så illa ställt att socialdemokraternas, och ursprungligen kommunisternas, kvinnosyn har internaliserats så väl i partiet att till och med kvinnorna omedvetet tagit den till sig.

Vänsterns kvinnosyn har satt sina tydliga spår i vår vardag: Maskiner är viktigare än människor. Materiella ting är viktigare än immateriella. Män är viktigare än kvinnor. Manliga yrken är viktigare än kvinnliga yrken. Män har högre löner än kvinnor.

Vi anser att alla människor har samma värde och att människor är viktigare än maskiner. Kvinnors upplevelser kan inte degraderas till en matematisk formel och deras kroppar ska inte förringas genom jämförelser med döda ting som datorer.

Alliansens grupp för kvinnors trygghet, Ängelholm

Christina Linnea Örtendahl (m)
Ann Hörnebrant-Sturesson (c)
Margareta Törnquist (kd)
Lisbet Enbjerde (fp)

Senare var det dags för SVT:s Utfrågningen med Lars Leijonborg. Efter en något försiktig inledning och 18 minuters programtid om dataintrånget, kom så äntligen intervjuarna till sakfrågor. De hade medvetet valt ut ämnen som inte är helt politiskt korrekta i sossarnas Sverige, som språkkrav, kärnkraft och betyg i ordning och uppförande. Men Leijonkungen visade än en gång tänderna och bet ifrån.

Publiken applåderade och massor av svenssons i tevesofforna jublade över hans raka och tydliga svar. Kort sagt: Lysande Lars Leijonborg! Nu vinner vi valet!

Val 2006: Duellen

Tv 4:s Duellen har just avslutats. Debatten mellan statsminister Göran Persson och utmanaren Fredrik Reinfeldt var ovanligt bra. Skillnaderna mellan debattörerna och regeringsalternativen framgick väldigt tydligt. För ovanlighetens skull var det enkelt att utse vinnare.

Fredrik Reinfeldt var överlägsen i de flesta debattgrenar. Viktigast var grenen "Verklighetsbeskrivning" och den vann (m) lätt. Nästa gren "Problembeskrivning" vanns överlägset av (m). Därefter följer givetvis grenen "Nödvändiga förändringar" vilket självfallet också gav (m) ytterligare poäng.

Göran Persson tog dock poäng i några grenar. En av dem var grenen "Undvik prata om den egna politiken" där han var helt överlägsen. Så också i grenen "Fablernas värld" som handlade om att fabulera om motståndarens politik. Fredrik Reinfeldt var tyvärr ingen stjärna på detta område.

Sammantaget vann Fredrik Reinfeldt duellen. Han var vid strålande hälsa, verkar ha prickat in formkurvan exakt till valdagen, har förutom tillgång till kartan dessutom uppenbarligen väldigt god kunskap om terrängen. Göran Persson tycks ha ett betydligt sämre utgångsläge. Han var trött, flåsade högt och verkade otroligt okunnig om terrängen. Dessutom verkade han renons på information om kartan.

Min slutsats är att The Bandwagoon Effect kommer att ha ovanligt stor betydelse i årets valrörelse. Jag satsar så klart på den vinnande hästen! Och vem gör inte det? Hur kul är det att vara med i det förlorande laget...

Carl Bildt var gäst idag

Idag har det varit en mycket bra dag i valrörelsen. Väcktes med lokaltidningen som publicerat Alliansens grupp för kvinnors trygghet i Ängelholm program DET HANDLAR OM DEMOKRATI. Detsamma som vi presenterade och delade ut på torget och gågatan i lördags. Se här.

Promenad i stan med mina valmedarbetare Totte & Teddie, för dagen iklädda sina ljusblå rosetter och dito "Jag vill byta statsminister-knappar". Det tar sin lilla tid att flanera. Men ett telefonsamtal senare var jag på Stadsbiblioteket för att lyssna på den skickliga expolitikern Carl Bildt.

Väl där möts jag av min vän Jan Erik Einarsson (m), kommunalråd i Örkelljunga, med en varm kram. Han berättar att han blivit så inspirerad av mitt bloggande att han sedan sist har startat en egen blogg. Jättekul, tycker jag!

Särskilt kul är att Jan Erik använder sig av bloggtekniken för att bemöta lokala socialdemokratiska påhopp, som saknar all relevans. Det är just det som är den största fördelen med att vara nätaktivist - du kan avslöja alla partipolitiska lögner oavsett om medias grindvakter tycker det är bra eller ej!

Carl Bildt jämförde, i sitt anförande, valrörelserna över tid och gjorde en snabb SWOT-analys över läget. Socialdemokraternas styrkor har alltid varit jobben och ett starkt regeringsalternativ. Så är det inte i den pågående valrörelsen där rollerna tycks vara ombytta.

Alliansen står för det starka regeringsalternativet liksom det gamla fackliga kravet att arbete ska löna sig. Vem skulle förresten kunna gå till val på motsatsen?

Sossarnas strategi suger

Vaknade tidigt för att höra kommentarerna i radion från Fredrik Reinfeldts intervjuinsats. Jag var ganska övertygad om att han skulle hyllas och ha en riktig högtidsdag med vind i valrörelsens segel. Men ack nej.

Istället toppas nyheterna av att socialdemokraterna har drabbats av en folkpartistisk hacker och därför kallade till presskonferens mitt i natten, strax efter Reinfeldts telefonväkteri.

Enligt sossarnas partikassör och tillika chef för partiets ledningskansli Tommy Ohlström, har 78 intrång skett under januari-mars i år. Det ska också finnas en stor mängd dataintrång sedan i december 2005, där man inte lyckats spåra datorn. Den nyheten når mig via mejl från Dagens PS.

Sossarna väljer alltså att polisanmäla gamla dataintrång just den söndagskväll som det är Fredrik Reinfeldts tur att få utrymme för vår politik i SVT och SR. Och blixtinkallar till en presskonferns natten till måndagen. Är det svårt att lägga ihop två och två eller? Detsamma hände när Göran Hägglund gjorde en helt lysande insats.

Min analys av fenomenet har flera delar. Först och främst kan jag konstatera att sossarna och Persson är fullständigt desperat. Kan också konstatera att sossarna och Persson inte ser Maud Olofsson som ett hot. Göran Perssons kvinnosyn känner jag väl till och han tror inte att kvinnor kan någonting om politik. Feltänk som straffar sig. Maud är mycket populär hos kvinnor; något som den självgode Patron Persson inte är.

Slutligen: om någon någonstans inom Alliansens väggar vet med sig att de har varit inne på 68:an, sossarnas hemsida eller ens i närheten av Folkets Park så erkänn omedelbart! Så slipper vi lämna allt medieutrymme till sossarna dagen efter Lars Leijonborgs intervju.

Fredrik Reinfeldt i Utfrågningen

Utfrågningen i SVT av Fredrik Reinfeldt är just avslutad. Och vad bra det var! Tydliga besked och klara svar på alla frågor. Inget passande eller hummande. Det fanns, som väntat, heller ingenting av det göranperssonskta sättet att yvas över hur duktig man är själv. Tvärtom. Fredrik Reinfeldts ödmjukhet är den största tillgången i valrörelsen.

Tyvärr kom intervjun att handla alldeles för mycket om sänkningen av A-kassan. Det beror på att journalisterna har internaliserat den socialdemokratiska hegemonin om nollsummespel. Så är det inte! Fler jobb och fler i arbete ger givetvis fler skatteintäkter och fler reformer.

Fredrik avslöjade också sin positiva inställning till städning och kokkonst (korvgryta till barnen). Den inställningen sympatiserar jag verkligen med. Han vet hur jag har det. Tiden räcker inte riktigt till, men visst känns det bra att städa och laga mat. Städning strukturerar tankarna och matlagning är en kreativ process som ger psykisk vila i valtider.

Mest uppskattar jag Fredrik Reinfeldts tydliga svar beträffande jämställdhet och klara deklaration om att moderaterna står bakom misshandlade kvinnor. Till skillnad från sossarna som hellre klemar med brottslingar.

Stilpoäng ges för Fredriks uttalande om politisk etik och det tydliga avståndstagandet till dagens politiskt mygel; politiskt arbete enbart med syfte att gynna sig själv och utnämningspolitiken i nepotismens tecken.

Mitt betyg för Fredrik blir fem M och stilpoäng. Jag sitter ner och niger. Nu vinner vi valet!

PS! Totto; du behöver inte bekymra dig. Vi fixar det! The Bandwagoon-effect är påtaglig ute bland människor.

Det handlar om demokrati

Som jag tidigare berättat bildade vi Alliansens grupp för kvinnors trygghet här i Ängelholm under veckan. Igår träffades vi och delade ut flygblad på gågatan och torget samt presenterades av partierna.

Flygbladen hade rubriken Det handlar om demokrati samt budskapet: Den yttersta utgångspunkten för vårt arbete är den grundläggande principen om alla människors lika rätt och värde. Vi anser att ingen människa ska behandlas sämre än någon annan på grund av sitt kön. Vi kommer att arbeta för kvinnor och barn i de politiska församlingarna och genom opinionsbildning. Vi känner med kvinnors erfarenheter och vill sätta kvinnors problem högt på den politiska dagordningen.

Kvinnoperspektiv på stadsplanering och genomtänkt belysning.
Fler poliser på gator och torg.
Skånes kvinnocentrum; en klinik med ansvar även för forskning, metodutveckling och kunskapsdelning.
Våldtäktskommission inom polisen i Skåne.
Varje våldsutsatt kvinna har rätt till en trygghetslots.
Garantera polisen nödvändiga resurser.
Domstolsväsendet ska utbildas om våld mot kvinnor.
Domstolsväsendet ska använda straffskalorna.
Statlig skadeståndsgaranti.
Mansjour med förebyggande uppgift och krav på behandlingsplan för redan dömda inom kriminalvården.

Margareta Törnquist (kd) hade samtal på torget och passade på att presentera gruppens arbete, liksom kommunfullmäktiges ordförande Ingvar Eriksson (m). Sedan gick Ann Hörnebrant-Sturesson (c) och jag längs med gågatan och samtalade med flanörerna och delade ut gruppens flygblad.

Vi upplevde ett positivt mottagande och fantastiskt intresse för vårt arbete. Kanske beror det på att vi är flera kvinnor i Alliansen som hjälps åt, kanske beror det på de ouppklarade våldtäkterna som skett här i stan, kanske beror det på att vi faktiskt vill göra något konkret.

Personligen tror jag på det senaste alternativet. Många, både män och kvinnor, uttalade sitt stöd för vårt arbete och sa att de tyckte det var ett jättebra initiativ. Speciellt vår uttalade strategi att arbeta för detta under hela mandatperioden i både kommun och region.

En mycket lyckad dag! Det känns bra att få ett positivt mottagande bland medborgarna i stan. Det stärker oss i det fortsatta arbetet.

Maud for president?

I går kväll var det Maud Olofssons tur i teves Utfrågningen. Hon är fantastisk! Hon pratar så att man förstår och framförallt hon är trovärdig. Hon är definitivt en stark statsministerkandidat. Det finns en politisk poäng för Alliansen att verkligen kunna utse Sveriges första kvinnliga statsminister. Sossarna och vänstern har slagit sig för bröstet i ett helt sekel när det gäller jämställdhet. Men det är bara läpparnas bekännelse; som vanligt lever man inte som man lär.

Denna vecka har jag varit fullt upptagen med att bilda Alliansens grupp för kvinnors trygghet här i Ängelholm. Vi är nu fyra kvinnor, Ann Hörnebrant-Sturesson (c), Margareta Törnquist (kd), Lisbet Enbjerde (fp) samt undertecknad, som arbetat fram ett gemensamt dokument som vi kommer att arbeta efter under nästa mandatperiod. Vi planerar att kunna hjälpas åt att ta fram underlag och lägga förslag i de politiska församlingarna där vi hoppas få inflytande och dessutom väcka debatt genom opinionsbildning.

I arbetet med att ta fram vårt handlingsprogram Det handlar om demokrati har vi haft hjälp från professionell personal och vi kommer att fortsätta att lyssna och ta till oss av andras kunskap och kompetens. Nu har vi skickat ut pressmeddelande och tryckt upp flygblad som vi ska dela ut på gågatan och torget imorgon. Spännande!

Vi är först ut i Sverige med att bilda en lokal arbetsgrupp i syfte att implementera Allians för Sveriges Valmanifest och det är vi väldigt stolta över. Äntligen känns det som att vi gör något konkret!